måndag 2 september 2013

KAMPANJEN PÅ BÖCKERNA FORTSÄTTER TILLS LAGRET ÄR TOMT - PASSA PÅ!

Passa på att skaffa dig viktig kunskap om hur kosten påverkar våra kroppar och vilka sjukdomar som följer i spåren. En bokserie som går riktigt på djupet med kosten och de vita gifterna.
Kampanjen varar tills innevarande boklager är slut.

Kampanjen och recensioner av böckerna hittar du här: www.kunskapskällan.se

söndag 1 september 2013

Celiaki – glutenintolerans – malabsorption - dåliga kostvanor och brister på B-vitaminer



Det är rätt svårt att exakt ange hur många B vitaminer som finns. Från början var det bara ett enda - det som Eijkman 1897 förstod fattades i polerat ris. Fast han visste förstått inte att det var ett vitamin. Namnet "vitamin" uppfanns först 1911 av Funk och McCollum och Davis bidrog med "vattenlösligt B vitamin" år 1915. Då man fick bättre analysmetoder och apparater avslöjades att B-vitaminet innehöll flera olika komponenter. Problemet löstes genom att sätta till siffror efter bokstaven: B1, B2, B3 och så vidare.

Men i de nya ämnena upptäcktes ännu flera särskilda vitaminer och till slut gav man upp och började ge dem enkla kemiska namn. Men fortfarande är många B vitaminer under ett namn en grupp och somliga anses av några forskare inte ens vara vitaminer. Därför råder en viss förvirring beträffande både namn och antal. Här kommer de mest kända att tas upp under de numera erkända namnen.
B1, tiamin
B2, riboflavin
B3, niacin (där niacinamid är den naturliga, och intracellulära formen /TS)
B5 pantotensyra
B6 pyridoxin
Folinsyra (B9)
B12 kobalamin
Biotin
Kolin
Inositol
Paraaminobensoesyra (PABA).

B-vitaminerna samarbetar intimt med varandra och det ser ut som om de behövs i en viss inbördes mängd och balans. Därför kan för mycket av några B vitaminer och för lite av andra förorsaka brist på samtliga. Detta undviker man bäst genom att äta naturliga födoämnen där B vitaminerna från början förekommer i rätt balans. De ansvariga för hälsoupplysningen i vårt land säger att B vitaminerna förekommer i så riklig mängd i kosten att tillskott egentligen inte behövs.

Numera finns bara fyra pålitliga källor till samtliga B vitaminer, nämligen öljäst, lever, vetegrodd och opolerat ris. B12 vitaminet finns rikligt bara i lever.  De svenskar som dagligen äter dessa födoämnen är säkert lätt räknade.
Bristen på B vitaminer är allmän. De förekommer så lite i kosten att det är svårt att fylla behovet på ett naturligt sätt. Melass, som var enda sötningsmedlet förr i tiden, innehöll mycket B vitamin. Det vita sockret vi numera äter innehåller inget B vitamin eller någon näring överhuvudtaget.

Det ökar tvärtom behovet av B vitaminer. B vitaminerna förstörs av kemiska tillsatser i kosten.
Det stora problemet med modern kost är att näringsämnena i hög grad är borttagna ur den och än svårare sits har den intolerante där kosten i ett slag blev näringsfattig vid omläggning och tillskott krävs. mycket som 2/3 av kalorierna kommer numera från näringsfattiga livsmedel. I stället finns kemiska tillsatser som ytterligare förstör vitaminerna i kroppen, som exempelvis nitriter, sulfiter och av droger som antibiotika. En hög procent försvinner vid kokning eftersom de är vattenlösliga.


Detsamma är fallet med så gott som alla droger / mediciner. Att de rekommenderade dagliga mängderna av B vitaminerna är för lågt satta gör inte bristen mindre. Den döljs bara.



Här nedan följer rekommendationer, som de flesta moderna forskare är rätt ense om. B1 4 mg, B2 5 mg, B6 10mg, B12 15mg, biotin 300mg, folinsyra 4mg, niacin 50mg, pantotensyra 50mg, kolin 1000 mg, inositol 1000mg och paba (paraaminobensoesyra) 50mg.



Behovet av B vitaminer är emellertid individuellt. Den som har hårt arbete behöver mera. Den som sover lite behöver mera. Stress ökar behovet.  
Vatten och särskilt kaffe och alkohol sköljer ut vitaminerna ur kroppen. Rekommendationerna kan därför bara vara allmänna.Varje cell i kroppen behöver B vitaminer, de ingår i olika enzymsystem. Brist på B vitaminer gör därför att hela kroppen påverkas till det sämre i ungefär samma grad. 
Symtomen är därför allmän kraftlöshet och svaghet.

B3-NIACIN botgöring för personlighetsklyvning.

Förr trodde man att pellagra var en ärftlig sjukdom, eftersom vanligen alla i släkten fick den. Andra trodde att pellagra spreds av parasiter, eftersom hela familjen hade den. Numera vet man att det är en bristsjukdom. 
Fortfarande har man samma inställning till många sjukdomar, exempelvis  diabetes, allergier och cancer. Så småningom lär man sig upptäcka att det varken beror på virus eller ärftlighet, utan på näringsbrist som ofta uppstår genom en skadad tarm.


Pellagra beror på brist på B3 vitaminet, Niacin. Det har också andra 
namn som fortfarande används,men man har enats om att det skall 
kallas för niacin i fortsättningen. Niacin är egentligen en faktor i två
koenzymer, nödvändiga för att utlösa energi från födoämnen i kroppen.

År 1867 då Huber upptäckte nikotinsyra togs första steget i niacinets historia. 
År 1914 kunde Funk isolera det ur risskal och 1915 bevisade Goldenberger 
att pellagra berodde på niacinbrist.


Men inte förrän 22 år därefter började man behandla pellagra med niacinamid.

År 1947 visade man att niacin också kan göras i kroppen med hjälp av aminosyran tryptofan.

Niacin ingår i flera enzymsystem och spelar en roll i mer än 50
ämnesomsättningsreaktioner. Detta främjar tillväxt, magsaft, galla 
och tillverkning av hormoner. Niacin har en egendomlig inverkan på 
humör och personlighet. Man kan normalt vara psykiskt stark, lugn 
och glad. En brist på niacin förvandlar en till oigenkännlighet. Man 
blir rädd, misstänksam, skygg och förvirrad. Man blir starkt deprimerad 
och förlorar all förmåga att samarbeta med andra. 


Tidiga symtom på niacinbrist är bland annat bakteriebeläggning på tungan, 
dålig andedräkt, rödflammig tunga, nervositet, inre spänning, huvudvärk, 
retlighet, sömnlöshet och minnesförlust.
Ibland kan störningarna bli så allvarliga att offret blir rädd för sig själv 
och söker mentalvård. B3 inducerad psykos är vanligt. Vid särskild svår 
brist kan depression och misstänksamhet bli så utpräglad att våldsdåd blir följden.

Pellagra visar sig i hudutslag som kan förväxlas med solbränna, eftersom 
de oftast förekommer där kroppen utsätts för solljus.
Huden torkar, spricker sönder och fjällar. Under senare tid har schizofreni 
framgångsrikt behandlats med niacin (ofta också med en glutenfri kost)
Behandlingen har bestått i 1000-3000 mg niacin och 2000 mg C-vitamin 
tre gånger per dag i samband med proteinrika måltider.
80 % av patienterna rapporteras bli friska.  Metoden prövades först av 
den kanadensiske läkaren Abram Hoffer, men har numera introducerats 
på många mentalsjukhus.

Med Hoffer - Osmonds diagnostiktest för schizofreni (HOD) har man gjort undersökningar även av friska personer vid skolor, ungdomsvårdsskolor, alkoholistanstalter och fängelser. Det visade sig att 15 % av studenterna hade schizofrena tendenser. Bland de övriga var procenten så hög som 80%.

Näringsbrist via skadad tarm eller slarv med kosten påverkar alltså hjärna och nerver lika mycket som övriga kroppsdelar. En lindrig niacinbrist kan ge ett förmörkat medvetande med inbillade orättvisor, retlighet och misstänksamhet vilket helt kan förstöra familjelivet. Brist på alla vitaminer är vanligt. En bättring kan ske snabbt om man intresserar sig för näring/kost och skaffar sig kunskaper.

Normal blodnivå av niacin är 0,42-0,84mg per 100ml blod. Officiellt rekommenderad daglig mängd är: 8 -15 mg Kvinnor 13 mg. Män 18 mg.
Att siffrorna är så små beror på att niacin också kan göras i kroppen av 
aminosyran tryptofan. 60 mgtryptofan kan omvandlas till 1 mg niacin. 
Men vem kan hålla reda på hur mycket tryptofan man äter ?
Forskare har kommit fram till att man bör äta minst 50 mg niacin per 
dag för att vara säker på fysisk och psykisk hälsa.

Naturlig kost med de största mängderna niacin innehåller 10-100 mg 
per 100 g. Niacinrik föda är nöt-, kalv-, kyckling-, svin- och fårlever, 
rostade jordnötter, oskalat ris, kalvhjärta, svin- och nötnjure, kalkon, 
tonfisk, hälleflundra, svärdfisk och öljäst.
En tredjedel av vitaminet utsöndras inom ett dygn med urinen. 
Förluster är oundvikliga vid kokning.
Det absorberas sämre vid sjukdom. Antibiotika förstör niacin.  
I korn, fröer och grönsaker finns niacin bara i bunden form.
Vid bristsymtom är det lämpligt att öka dagsmängden till 500 mg 
under några dagar. Proteinintaget bör samtidigt vara minst 100g per dag.
En förbättring av bristtillståndet kan märkas på mindre än en vecka.

KOLIN

Kolin är ett av de B vitaminer som har varit föremål för intensiva 
vetenskapliga diskussioner på hög nivå. Kroppen kan nämligen i 
viss mån tillverka det själv av aminosyran metionin. Diskussionerna 
har alltså gällt om kolin skulle anses som ett vitamin eller inte.
Aminosyran metionin behövs emellertid i första hand av kroppen 
för uppbyggnad av vävnader. Det som blir över förvandlas till kolin 
om det redan finns tillräckligt med B12 vitamin och folinsyra i
organismen. De båda vitaminerna ingår nämligen i det enzymsystem 
som förändrar metionin till kolin.

Kolin är för övrigt lika oumbärligt för varje cell som övriga B vitaminer. 
Därför tycker man diskussioner är onödiga - huvudsaken är att man på 
något sätt får i sig så mycket av ämnet som behövs. Kolin ingår i flera 
enzymsystem och är nödvändigt vid produktion av nukleinsyra i 
cellernas kärnor. Det är med i fetternas ämnesomsättning och ingår i 
 nervsystemet som acetylkolin.

Acetylkolin är det ämne som utlöser nervimpulser. Kolin ingår i lecitin, en 
fosfolipid, som tillverkas i levern. Lecitin är med vid fettransporter, ser till 
att cellerna kan utnyttja kolesterol och fett i blodet samt ökar produktionen 
av galla från kolesterol.  

Lecitin finns i alla cellstrukturer, men särskilt i nerv  och hjärnceller. 
De utgör ca 30 % av hjärnans torrvikt och 73 % av leverfettet.
Brist på kolin förorsakar i första hand huvudvärk, förstoppning, dåsighet 
och medvetenhet om hjärtslagen. Större brist ger hög kolesterolhalt i  
blodet, högt blodtryck, äggvita och blod i urinen och så småningom 
ödem, njurskador och synstörningar. Det mest kända symtomet är fettlever. 
Det minst kända är att levern inte kan tillverka lecitin, vilket har till 
följd att kolesterol kan lagras i ådrorna.
  
Cancer: Vid djurförsök har man funnit att även en lindrig brist på kolin 
minskar motståndskraften mot spontan levercancer.

Hjärtsjukdomar: Dr Lester M, Morrison vid Los Angeles Countrysjukhus 
har studerat 600 patientersom överlevt hjärtattacker för att komma fram 
till kolinets effekt på hjärtsjukdomar. 
Patienterna delades in i två grupper. Den ena gruppen gavs kolin, men 
ingen medicin. De fick äta vad de ville -inte minst lever och ägg. 
De flesta blev snabbt bättre. Kolesterolmängden i blodet minskade 
och många kunde återgå till arbetet. Kontrollgruppen fick de vanliga 
medicinerna, nitroglycerin, digitalis och så vidare.

De hade en mycket högre procent av nya hjärtattacker och fler dödsfall 
än kolingruppen. Dr Morrison nådde ännu bättre resultat vid ett förnyat 
försök med en liknande grupp som han behandlade med kolin, inositol 
och koncentrat av de övriga B vitaminerna. Gruppen förbättrades snabbt 
och många av patienterna förklarade att de aldrig mått bättre eller känt 
sig friskare. 
Ingen av dem fick nya hjärtattacker medan behandlingen pågick och 
ingen dog. Kontrollgruppen som fick standardmedicin hade 25 % dödsfall.

Eftersom kolin av många inte anses som ett "riktigt vitamin" och kroppen eventuellt kan göra det själv har inget dagligt behov fastställts officiellt. 
I allmänhet anser emellertid de forskare som arbetat med vitaminet att 1000 mg är en lämplig dagsmängd. Vid hög kolesterolnivå i blodet bör höjas till 3-5000 mg. Lämplig dagsmängd beror också på hur procent mättat fett som ingår i kosten, ju högre procent desto mera kolin behövs.

De bästa naturliga källorna till kolin är lever, som innehåller 400- 600 mg /100 g, vetegroddar (bör undvikas) med 800 mg /100 g och ägg med 500 mg /100g. En rågad matsked öljäst innehåller mellan 40 och 180 mg kolin, beroende på öljästens kvalité. Ett särskilt påtagligt kolintillskott är granulerat lecitin som också innehåller inositol. En matsked lecitin innehåller 225 mg kolin och 250 mg inositol.


Högt blodtryck: Vid djurförsök upptäcktes att om man hindrade djuren att 
få kolin framkallades högt blodtryck. Därför gjordes ett experiment med 
158 människor med extremt högt blodtryck. 
Av dessa hade dessutom 22 blödningar i hjärna och ögon, 19 nefritis, 
3 diabetes och 3 hjärtbesvär. Alla hade gått på standardmedicinering 
utan resultat i mer än ett år. Då kolinbehandlingen började användes 
inga mediciner.
Resultatet av behandlingen visade sig redan inom en vecka genom att 
många smärre besvär försvann. Efter tre veckor hade blodtrycken i medeltal 
fallit 31 mm systoliskt och 20 mm diastoliskt.
Kapillärväggarna hade ökat i styrka. I en tredjedel av fallen sjönk 
blodtrycket till normal värden.
Stress och åderförkalkning är andra orsaker till högt blodtryck. 
För att en bättring ska bli bestående fordras därför förutom kolin och 
ett rikligt intag av de övriga B vitaminer och en riktig kost i största
allmänhet. Dessutom extra kalium. Lecitin är oumbärligt för smältning, 
upptagning och transport av blodfett. Det assisterar A, D, E och K  
vitaminerna som upplöses i fett.

Det är nödvändigt för att cellerna ska kunna utnyttja fett. Som delar av  
lecitin har antagligen både kolin och inositol sina viktigaste funktioner. 

Åderförkalkning finns det enligt läkarna varken behandling eller bot för. 
Därför rekommenderas en kost fri från kolesterol vilket innebär att så värdefull kost som bland annat lever och ägg för bjuds. Kost innehållande för lite fett gör dessutom att aptiten blir enorm. Fett är nämligen viktig för mättnadskänslan. Följden blir att en mängd kalorier, vanligen från stärkelse och socker, äts istället. Sådan kost förändras snabbt till omättat fett i kroppen. Resultatet blir då tvärtemot det avsedda. Blodfett och kolesterolhalt ökas våldsamt. Fettpartiklar och kolesterolpartiklar ökar i storlek. Mindre kolesterol förvandlas till galla. Kosten får levern att producera nytt kolesterol i massor.

Allt beror på att en del läkare av någon underlig anledning ser rött då man talar om lecitin. Det förnekas att lecitin har något som helst berättigande i kroppen fast det produceras av levern, finns i varje cell, i hjärnan och i nervtrådarnas skyddshöljen. Lecitin är så tillförlitligt undersökt att det inte är något tvivel om dess värde som motvikt till kolesterol. Lecitin och kolesterol balanserar varandra.

Problemet med åderförkalkning kan vara så enkelt som att ge patienten 2-6 

matskedar granulerat lecitin dagligen. Blodets kolesterolhalt sjunker omedelbart. Lecitinet finfördelar nämligen kolesterolpartiklarna som sedan lätt utnyttjas av vävnaderna. De löser även kolesterolavlagringarna i ådrorna, men detta tar vanligen lång tid.

 
*Vill du läsa mer om vitaminer, mineralers och aminosyrors betydelse och funktion?