torsdag 27 mars 2014

IBS - Irriterad tarm - Gluten och mjölken

Irritable Bowel Syndrome (IBS), som tidigare hette kolon irritable, är en tarmåkomma som påverkar mer än 10 procent av befolkningen. Bland länder i väst är det USA som leder i sjukfrånvaro från arbetet pga IBS, som den största orsaken till sjukfrånvaro i arbetet efter vanlig förkylning. Kvinnor är helt klart överrepresenterade när det gäller IBS; nästan 70 % av alla IBS-patienter är kvinnor.

IBS är alltså ett omfattande och allvarligt problem för samhället trots att det inte klassas som en allvarlig sjukdom, för att inte tala om besvären som den enskilt IBS-drabbade individen upplever. Även om IBS delar vissa symptom med de två tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och Ulcerös Colit är det helt olika besvär. Crohns och Ulcerös Colit är inflammatoriska sjukdomar vilket IBS inte är.

IBS kan trots det vara mycket besvärlig att leva med och vanliga symptom är:
Ökad risk för buksmärta efter måltid
Ofta reducerad buksmärta efter tarmtömning
Oregelbundna avföringsvanor
Diarré varvas med fast avföring
Förändrad konsistens på avföringen.
Slem i avföringen

I en slumpmässigt placebokontrollerad studie från år 2011 delade forskare in individer med IBS (irritable bowel syndrome) men utan celiaki i två grupper. Ena gruppen fick gluten medan den andra gruppen fick placebo i sex veckor. Ingen ökad genomsläpplighet i tarmslemhinnan kunde påvisas i den här studien men däremot upplevde gruppen som fick gluten ökad smärta, trötthet och svullen mage bland annat.

Forskarna skriver i sin slutsats att: ”Icke-celiaki-relaterad glutenintolerans kan existera men inga ledtrådar till mekanismen kunde finnas. Vad man här bör beakta är att det kanske var något annat i vete än just gluten (prolaminer) som dessa individer reagerade på”… Här kanske det är dags att studera lektinerna närmare (växters självförsvar) och hur dessa påverkar immunförsvaret.

Gliadin har däremot visat sig kunna öka påverkan av cytokinen IL-15 hos individer oavsett om de lider av celiaki eller inte. Det är uppenbart att det finns en grupp människor som lider av icke-celiaki-relaterad glutenintolerans och den gruppen antas vara betydligt större än den grupp som lider av diagnostiserad celiaki.

Dessutom kan man trots frånvaro av antikroppar mot gluten reagera mot gluten med trötthet och mag-tarmbesvär. I en liten studie, dock publicerad för länge sedan (1981), gav forskare gluten dels till individer som hade någon familjemedlem som led av celiaki och dels till personer med immunrelaterade besvär. Efter sex veckors intag av gluten uppvisade båda grupper signifikanta förändringar i tarmslemhinnan.

1. Mjölken.
Hos en nyfödd bebis är tarmen steril, det innehåller inga probiotiska bakterier. Ett nyfött barn inte kan smälta mjölk, på grund av att tarmen är steril, och under ca 48 timmar ger moderns bröst en vätska som kallas råmjölk. Det är först efter dessa 48 timmar som barnets tarm blir invaderad med probiotiska bakterier. Den första att nå tarmen kallas infantalis, där av namnet.

Barnet är utsatt för infantalis när den passerar genom förlossningskanalen och från huden runt bröstvårtan. Mödrar rekommenderas att inte längre att tvätta sina bröst innan de ger bröstet till barnet av just denna anledning.Intressant många med en laktosintolerans tycker att de kan tolerera små mängder av opastöriserad komjölk och ost gjord på opastöriserad mjölk, detta beror på att mjölken inte har pastöriserats utan innehåller bakterier, som hjälper till i matsmältningen.

De som inte har en laktosintolerans behöver vanligtvis andra probiotika, men återigen, det tenderar att vara bara en art.De probiotiska bakterierna ska bokstavligen linjera tarmen, och rensa ut några patogena (skadliga) organism som finns kvar i tarmen. När det inte finns tillräckligt många probiotiska bakterier kan patogena organismer invadera och inkräktaren är ofta svamp såsom candida.

Detta kommer att öka symtomen på IBS.Förekomst av IBS kanske ökas om proteinet i maten inte är tillräckligt rötat före inträde i tunn eller tjocktarmen. Allt protein består av kedjor av aminosyror som är indelade i par genom proteinet matsmältningsenzym i magen, dessa par av aminosyror passerar därefter till tunntarmen, där de bryts upp i enskilda aminosyror med de enzymer som utsöndras från bukspottkörteln och från slemhinnan i tunntarmen.

Om något av dessa enzymer är otillräcklig i mängd kommer proteinupptaget kommer att påverkas. När hela proteiner kommer in till tjocktarmen jäser dess bakterier dem, detta producerar gas som spänner buken som ger obehag och förändringar i konsistensen på avföringen. För att smälta detta protein med matsmältningsenzymer behöver kroppen zink, magnesium och aktiverat vitamin B6.Magsyran är en stark syra som är viktig för att enzymer ska fungera, men denna syra skyddar oss också genom att förstöra skadegörare som vi får. Svampsporer finns omkring oss hela tiden som vi får i oss.


2. Spannmålet
Undvik all form av gluten. Det finns en amerikansk läkare som har behandlat tiotusentals patienter de senaste 20 åren (inte bara för IBS) och hans tips ”nummer 1 vid IBS, är att helt undvika gluten. Glutenproteinet i sädesslag kan riskera att irritera tarmslemhinnan.
Läkaren James Braly som skrivit boken ”Dangerous Grains” menar att betydligt fler har glutenintolerans än vad man kan tro, och att besvären kopplade till gluten är både många och allvarliga. Dessvärre fungerar det inte med liten reducering av gluten i kosten, utan det är nolltolerans mot gluten som gäller. 

Undvik alla mjölkprodukter socker, sädesslag, fleromättade fetter (matolja, solrosolja, rapsolja, sojaolja, tistelolja osv – olivolja har mest enkelomättat fett), alkohol, kolsyrade drycker, kaffe, potatis (hellre sötpotatis i små mängder), friterad eller hårdstekt mat, baljväxter samt sötningsmedel. Du ska givetvis även undvika livsmedel som du upplever förvärrar dina symptom. Reducera fruktos till max 15-20 gram per dag.

Något förenklat rekommenderas maximalt 1/2-1 paket med frysta bär samt kanske ytterligare 1/2-1 frukt per dag vid IBS. Reducera intaget av nötter och frön till maximalt 1/2-1 dl per dag. Du bör aldrig konsumera rostade nötter och frön, de innehåller känsliga fleromättade fettsyror som härsknar mycket lätt. Undvik sojaprodukter helt och hållet.

Ät kött, fisk, ägg, fågel varje dag. Får du besvär av äggen ta bort även dessa.
Ångkoka grönsaker och för gradvis in råa grönsaker i kosten, fortsätt dock inte om symptomen förvärras. Råa grönsaker kan förvärra symptomen, speciellt de som innehåller svavel: broccoli, lök, vitlök, kål bland annat. En del med IBS har märkt att kosttillskottet MSM kan ge besvär.

Reducera antalet kolhydrater till cirka 150 gram per dag.
Te kan förvärra IBS
Inta lösliga fiber, inte olösliga.
Intag av extra virgin kokosolja kan ha positiva effekter på IBS. Man bör dock prova sig fram gällande fettmängd då vissa personer med IBS kan förvärra sina besvär med för mycket fett. Bör intas tillsammans med mat, dock inte precis före eller mellan måltiderna eftersom det finns risk för att symptomen förvärras.

Dock bör absolut en gluten och mejerifri kost prövas under minst 3 månader av personer med IBS för att utvärdera resultatet. 

*Vill du läsa mer i ämnet samt hur kosten ligger till grund för mängder av sjukdomar, allergier och överkänsligheter, så kan du göra det i den mest omfattande bok författaren Michael Håkansson släppte den 15 januari 2017. I augusti 2017 släpptes också Stora Kosthandboken.
 

Du hittar dem här: Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter