måndag 28 december 2015

Bagaren och mjöldamm - besvär av det vita mjölet

Bagaren och mjöldamm

Så här drabbas bagarna:

Luftvägsbesvär som rinnande näsa, kronisk hosta, kliande ögon och astma. Det är vanliga besvär hos bagare, konditorer, kvarnarbetare, pizzabagare och städare. Handeksem är ett bekymmer bland pizzabagare. Eksem och nässelutslag tar ofta några år att utveckla så de flesta som får hudproblem av mjölet har jobbat som pizzabagare i några år.
Mjöldammlunga eller bageriastma är en gammal känd yrkesskada. Mjöldamm innehåller enzym och andra tillsatsämnen som är allergiframkallande. Exempel på tillsatser i vetemjöl är askorbinsyra, ett syntetiskt framställt c-vitamin (E300) som ger brödet volym. Vi ska inte heller glömma bort de extra tillsatserna av gluten som görs i mjölet.

Exempel:

En 51-årig underhållsmontör arbetade på ett bageri i cirka 20 år. Han rökte inte eller har någon historia av astma innan han började arbeta. Han klagade på andnöd, väsande andning och hosta. Detta hade förvärrats gradvis under de senaste 15 åren. På jobbet, blev hans ögon ofta röda och vattniga. Han hade attacker av nysningar. Hans symptom påverkades inte av årstid. Men han märkte att de bättre när han var borta från arbetet.

En läkare hade tidigare diagnostiserats montören med astma, men denne hade inte kopplat ihop detta med sitt arbete. Det var den fackliga företrädaren som misstänkt yrkesrelaterad astma. En serie tester visade att hans lungfunktion var betydligt bättre på helger och semestrar.  Ytterligare tester indikerade en allergi mot mjöldamm.

Som ett resultat av dessa utredningar, ordnade ledningen för honom att få arbeta i mindre dammiga delar av anläggningen. De förbättrade utsug och utrustade honom med lämpligt andningsskydd.

Effekter

Han är fortfarande på jobbet med hjälp av andningsskydd för att minska sin exponering, och medicin för att förbättra sina symtom. Dock är hans allmänna respiratoriska hälsa dålig på grund av kronisk astma. Undersökningar visade att detta inte var enda fallet. Ytterligare två fall av mjöldammsallergi upptäcktes. Dessa arbetstagare har bättre hälsa, eftersom deras utvecklade astma upptäckts snabbare. De måste dock fortfarande medicinera för att kontrollera sina symtom, och de är benägna att drabbas av andningsbesvär för resten av sina liv.

Mjöldamm kan leda till luftvägsbesvär och astma för bagare skriver Sveriges radio i en artikel 26 september 2013.
(artikeln återgiven här nedan)

”Och det är bara några av de arbetsskador som drabbar de som har jobbat inom branschen länge. Många tvingas lämna sina jobb på grund av mjölet.
Mattias Engström "Han fick sluta tack vare sin allergi och det var tack vare mjölet"


- Ja, vi hade ju haft några allergiker här som fick sluta tack vare sin allergi och det var väl tack vare mjölet. Att det var andningsbesvär och sådana där grejer, säger Mattias Engström och fortsätter:
- Just den här killen hade jobbat tidigare på ett ställe och ville prova att jobba och han var bara här i fjorton dagar sen fick han lägga av. Det gick inte för honom, han fick byta bransch.

På Charms bageri har de tidigare haft problem med allergier. Mattias Engström kände förr av det när medvetenheten och tekniken var sämre. Men tack vare förebyggande medel har bageriet i dag inte samma problem.
– Man hade mindre lokaler förr och det var inte samma koll på grejerna. Nu har man säkrat upp mycket mer med täckning av maskiner så att inte mjölet ska ryka runt och luftsystem som suger ut mjöl. Samtidigt att man inte kastar mjölet som man gjorde mycket förr. När man lägger ut på bordet att man strör ut istället för att kasta ut en näve, säger Mattias Engström.

Torbjörn Bergman utbildar framtida bagare på Sundsvalls praktiska gymnasium och han tycker det är viktigt att informera om branschens arbetsskador.
– Det här är någonting som man får nöta in hos eleverna. Att man inte dammar omkring med mjöl, att man har det i sig så att man förhindrar att mjöldammet sprids runt i lokalerna, säger Torbjörn Bergman.

Utbildningen har i nuläget en elev som har besvär med mjöldammet.
– Den här eleven äter tabletter för att komma undan de värsta besvären. Vetemjöl är ju starkt, det är inte bara mjöl utan innehåller ganska mycket enzymer. Så man får jobba mer med de problemen, säger Torbjörn Bergman.” 

Pizzabagare i Sverige och allergier

 Tidningen Arbetarskydd.se skriver 23 september 2013 en artikel:
(återges här nedan)

”En del slutar. Andra fortsätter. De är tvungna”, säger Hanefi Aydin på Buona Sera  Pizzeria som har haft flera kolleger som fått astma av jobbet.
Det vita giftet. Mjöldamm ger astma. Kunskapen är lika gammal som pizzan – 300 år. Ändå tvingas många lämna sina jobb på grund av hostanfall och andnöd. Allergiläkaren Kjell Torén går så långt som att kalla det en epidemi bland pizzabagare.

Montebello, Surbrunnsgatan i Stockholm:
Först när solen skiner in blir de små vita kornen synliga för ögat. Som fin snö virvlar partiklarna omkring i rummet. Aslan vänder bort ansiktet och knådar degen.
– Jag hörde det när jag kom till Sverige och såg killar som blev sjuka. De sa att det kom från mjölet.

Selcuk Aslan började som pizzabagare 2003. Tre kolleger fick sluta i samma veva.
– Min chef drabbades också. Det började med näsan. Sedan satte det sig i halsen. De kunde inte andas. Den ene var född på 80-talet!

Degen blir tunnare och rundare i Selcuk Aslans händer. När den mäter en halvmeter i diameter lägger han degbottnen i mjölet på bänken. Han penslar tomatsås i cirklar och strör ut ost, skinka och champinjoner. Så tar han fram spaden och skickar in pizzan i  ugnen.

Ute i restaurangen sitter Nuri Kesmez och bläddrar bland fakturorna. Det är hans son som äger pizzerian. Nuri Kesmez hjälper bara till med bokföringen. Men förut bakade han. I 21 år arbetade Nuri Kesmez som pizzabagare.
– Jag har fortfarande problem, min näsa täppar, men jag ska inte klaga, mig är det inte synd om. Värre var det för mina vänner…

Han räknar upp alla som tvingats sluta på grund av allergier och eksem. En del har fått nytt jobb. Andra inte. Han minns en ar-betskamrat som fick utslag på händerna och armarna. 
Det hjälpte inte med handskar. Han försökte. När det spred sig till bröstet och hela överkroppen sa läkarna att han inte kunde arbeta som pizzabagare mer.
– Han var en tid på SL, men nu tror jag att han är hemma och tar hand om sitt handikappade barn. Det är inte så lätt med jobb i Sverige, säger Nuri Kesmez och vänder sig mot Selcuk Aslan.
– Sen var det Mustafa. Han fick ju svårt att andas, vad heter det nu igen?
– Astma, säger Selcuk Aslan, som är tjugo år yngre och ännu inte känt av några symtom.
– Man ser det, hur många som får röda ögon, täppt näsa och svårt att andas. Jag skulle gissa på 30 procent, fortsätter han.

Selcuk Aslan reser sig för att baka en ny pizza. Klockan är tre och gästerna bara två. Eftermiddagen är vilotid för Sveriges pizzabagare. Då får de en chans att varva ner ett par timmar före kvällsrusningen.

Nuri Kesmez lägger ifrån sig fakturorna och tittar ut över sonens restaurang.
– När jag jobbade som vanlig bagare i Turkiet på 80-talet hade jag ingen känslig näsa.  Det kom först när jag flyttade till Sverige och började med pizzor. Jag har hört att det finns 19 tillsatsämnen i mjöl! Degen blir som gummi. I Turkiet har statsministern gått ut med ett förbud. Bagare som har tillsatser i degen får betala 100 000 kronor i böter. Bara salt, fullkornsmjöl och vatten är tillåtet.

Professor Kjell Torén på Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg

Under de senaste två tre åren har pizza­bagarna blivit en av Kjell Toréns största ­patientgrupper. Till honom remitteras människor som blivit sjuka av sina arbeten. Enligt läkaren, som är professor i yrkesmedicin och chef för Arbets- och miljömedicin i Göteborg, har samhället en tendens att underskatta risken att drabbas av astma på grund av jobbet. Inte minst gäller det hans egen yrkeskår, läkarna, som inte är tillräckligt medvetna om hur vanligt det faktiskt är.

– Oftast frågar man inte vad patienten arbetar med. Man tror att arbetsmiljön i Sverige är så ren i dag att man inte kan få astma av sitt yrke. Det är en missuppfattning, säger professorn.
– Det är samma sak med stendamm. Silikos kom tillbaka för att man glömt bort riskerna med kvarts. Vi har känt till att mjöldamm ger astma i 300 år. Ändå är det ett problem på nytt, fortsätter Kjell Torén.

Pizzerior är små företag. De är oftast inte knutna till någon företagshälsovård. Dessutom har teknikutvecklingen i branschen stått still. Kjell Torén tycker att det borde finnas något slags offentligt stöd till små arbetsgivare. Tekniska lösningar som kan bygga bort delar av problemet finns, men kommer inte yrkesgrupper som pizzabagare till del. Samhället tar inte sitt ansvar och kontrollerar småföretagen, anser professorn. Förut åkte yrkeshygieniker ut och mätte dammhalter. Nu ser han inte skymten av dem.

Pizzabagarna och deras hälsa är ett bortglömt problem. Resultatet syns nu: en epidemi av allergier.
– De som kommer till mig är så påtagligt sjuka att det inte är ett alternativ att fortsätta jobba. Men många är egenföretagare och det är svårt för dem att hitta andra sysselsättningar, säger Kjell Torén.

Bagare på stora brödfabriker som Pågen och Skogaholm kan rotera mellan olika arbetsuppgifter och på så sätt skona sina kroppar. Pizzabagare bakar pizzor. Samtidigt finns det lösningar. Kjell Torén drar en parallell till hårfrisörskor. För tio–femton år sedan kom de till hans klinik efter att ha blivit sjuka av blekmedel. Pulvret dammade. För att minska problemen gick frisörer över till pastor och flytande blekmedel. Pizzabagare skulle kunna använda potatismjöl eller granulerat vetemjöl som inte dammar.

*Not. Till Sverige kom pizzan 1968. Svenska Dagbladet kallade den för en utländsk pannkaka och 1971 skrev DN: ”Pizzans guldålder är över nu.” Det startades också en kampanj för att bekämpa pizzan. LRF varnade för att husmanskosten var i fara. Pizzeriorna stal kunder. Ät svenskt! uppmanade bönderna folket. Mjölet som används till pizza i Sverige är specialmjöl med bland annat extra tillsatt rent gluten.

(Hämtat från Michael Håkansson - böckerna gluten och mjölk)

onsdag 23 december 2015

Mejerijätte fälls för osanna påståenden! Mjölk kopplas till ökad dödlighet

Nu fälls mejerirätten för sin mjölkreklam - Reklamombudsmannens opinionsnämnd anser inte att ”du behöver dricka en halv liter om dagen”, vilket påstås i marknadsföringen.

I november förbjöds havredrycksföretaget Oatly att använda sin reklamslogan ”No milk. No Soy. No badness.” när de förlorade mot LRF mjölk i marknadsdomstolen. Oatly fick inte påstå att mjölk skulle vara dåligt för människor.

Under 2014 kunde vi läsa att en stor studie visade att det finns ingenting som talar för att mjölk stärker skelettet. Snarare är det tvärtom, och Uppsala-forskarna har funnit ett samband mellan risken att dö i hjärt- och kärlsjukdom och hur många glas mjölk som en person dricker per dag. Jag har ofta påtalat och visat fram i mina böcker att modern processad mjölk är en källa till det stigande ohälosotalet i samhället utöver det vita mjölet...
http://reklamombudsmannen.org/uttalande/skanemejerier4

http://www.dn.se/ekonomi/mejerijatte-falls-for-mjolklogn/

http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/uppsala-forskare-mjolkdrickande-kopplat-till-okad-dodlighet

http://www.svd.se/lrf-varnar-for-kris-for-mjolkbonder/om/mjolkkrisen

http://www.svd.se/svensk-mjolk-vann-mot-oatly/om/mjolkkrisen

torsdag 3 december 2015

Hälften av Sveriges befolkning kan ha besvär av gluten! Överkonsumtion av gluten


Konsumtionen av vitt mjöl och det moderna vetet har fullkomligt briserat till överkonsumtion sedan det blev var mans mat och billig mat efter omfattande experiment och förädlingar för ca 100 år sedan. Vi omges allt mer av mjöl och ännu mer mjöl i olika former, i mat, godis, i drycker, i pålägg, pizzor, hamburgare med mera....Likaså att vi fullkomligt exploderat i konsumtion av mjölk och mejeriprodukter de senaste 30 åren och konsumerar nu långt mer än vad vi konsumerade för 100 år sedan.

Sverige är ett av världens mest glutenintoleranta länder. Nu visar nya rön att sjukdomen dyker upp allt senare i livet. Ingen vet varför, och sjukvården klarar inte av omställningen. Bara en tredjedel av alla sjuka får en diagnos. Man befarar att 50 % av svenska folket bär på förutsättningar för intolerans mot gluten och då är inte mörkertalet inräknat.

Glutenintolerans,  celiaki, innebär att man inte tål proteinet gluten som finns i vete, råg och korn. Gluten förstör det tarmludd som finns i tarmen. Symptom som trötthet, huvudvärk, diarré eller förstoppning, svårt att bli gravid, blåsor i munnen, gaser i magen, brist på järn, B12, zink eller folsyra, värk i skelettet, hudbesvär, luftvägsbesvär, histaminbesvär samt åtskilligt många fler symtom kan vara tecken på glutenintolerans. Tarmen läker och bildar nytt tarmludd på ett par månader om man slutar äta gluten, för vissa kan det dock ta betydligt längre tid..

Undersökningar visar att Sverige är ett av världens mest glutenintoleranta länder. Nu visar nya rön att sjukdomen dyker upp allt senare i livet. Ingen vet varför, och sjukvården klarar inte av omställningen. Bara en tredjedel av alla sjuka får en diagnos.Det är inte den enda gåtan i glutenmysteriet.

Den stora ökningen syns inte främst hos den grupp där celiaki tidigare brukade upptäckas: småbarnen. I stället dyker den allt oftare upp först senare i livet, hos äldre barn men även hos vuxna.Personer med kvarstående inflammation i tarmslemhinnan flera år efter sin diagnos, löper ökad risk att drabbas av cancer i lymfsystemet, lymfom, än patienter vars slemhinna har läkt.

Idag är en livslång glutenfri diet den enda behandling som finns för att läka inflammationen i tarmen som orsakas av gluten.Vetet är inte längre vad det ursprungligen var. Man har förädlat vete under mer än 100 år. Det innehåller allt mer gluten och även mer svårsmält gluten. Detta för att industrin vill det, inte konsumenterna.

Vi får även i oss en betydligt större andel gluten än någonsin tidigare. Industrin lägger till extra gluten i bröd som de bakar (förutom det som finns i mjölet). Detta för att brödet ska få bättre bakegenskaper.

Summan av allt detta är att vi får fler glutenallergiker.
Livsmedelsverket har givit folk olämpliga rekommendationer i decennier där folk uppmanats att äta mycket bröd, pasta och så vidare. Det har bidragit till problemen med glutenintolerans.

 Anneli Ivarsson på Umeå Universitet säger i en intervju med Dagens Nyheter:
– Det är förskräckligt att de gör så i ett land där problemen med gluten är så här omfattande. Om några decennier tror jag att vi kommer att titta tillbaka och säga: ”herregud, de var inte kloka”, säger hon till DN.

Vill du läsa mer i ämnet och hur kosten ligger till grund för mängder av sjukdomar? Då ska du läsa:  "Hälsoproblem och sjukdomar orsakade av vad vi äter" som är späckad av fakta och upplysningar vilande på en stabil vetenskaplig grund. Du hittar boken här: Hälsotillståndet