måndag 19 november 2018

Butiken har upphört!

Butiken stängd

Tack för denna tid!
Hoppas att mina populära och uppskattade böcker varit en inspirerande källa till upplysning och viktig kunskap för många läsare.

tisdag 4 september 2018

Betydelsen av en hälsosam tarmflora. Gluten-Celiaki


Tarmen-tarmfloran-bakterier och hälsan.

Många som tänker på sin hälsa och kanske äter en glutenfri och mejerifri kost, har kanske glömt bort en annan viktig aspekt för hälsan, nämligen att också titta på - tarmbakterier. Det är nog inte många som tänker på tarmen som något av vikt, utan hjärta och hjärna brukar hamna först i tänket. Tarmen är faktiskt det vi ska prioritera först och den del av kroppen som är mest utsatt av faktorer utifrån. Tarmen innehåller ett känsligt ekosystem med livsviktiga funktioner och bakterier.

Vi har 100 000-tals miljarder av bakterier både i oss och på oss, men den största mängden bakterier finns i tjocktarmen med cirka 100 miljoner per gram. I tunntarmen finns också bakterier men de är betydligt färre och inte så mångfaldiga. Bifidobakterier och baktericider är dominanta arter i tjocktarmen. I tunntarmen dominerar lactobaciller och streptokocker. Tarmflora brukar man kalla de naturligt förekommande bakterier och mikroorganismer som finns i tarmen.

Hos en normal tarmflora finns två grupper, en permanent och en temporär. Den permanenta  är oföränderlig, den temporära varierar beroende på vilka bakterier vi utsätts för. Tarmfloran påverkas givetvis av vår ålder, tarmhälsa, vad vi stoppar i oss i födoväg  och läkemedel. Floran i tarmen påverkas också av pH-värdet i tarmen. Man kan enkelt säga att är tarmen inte vid god hälsa är inte heller individen det.

Tarmen är viktig och betydelsefull och har betydelse för hela kroppen. Tarmfloran är viktig för nedbrytning av föda, aktivering av immunsystemet, stimulans av tarmrörelser, produktion av vissa vitamin och för omsättningen av tarmslemhinnans celler. Bakteriell  metabolism har även en roll i utsöndring av hormoner i kroppen.

Mikroorganismer i tarmfloran är av betydelse för att se till att vi kan tillgodogöra  oss de livsnödvändiga ämnen i maten vi själva inte kan bryta ner. Deras roll består i att spjälka fibrer, stärkelse, kolhydrater och underlätta upptaget.


Tarmen och hjärnan.
Studier på möss visade att dem som hade en större mängd betaamyloidplack i hjärnan (bildas vid alzheimers), hade en annan bakteriestruktur i tarmen än friska möss. Intressant forskning pågår inom området tarmflora och hjärnan.

Professor Emeran Meyer vid University of California har lyft fram teorier hur hjärnan och tarmen hör ihop. Han menar att när hjärnan upplever en känsla skickas signaler till tarmen som i sin tur reagerar genom att "spegla den känslan".

Mellan tarmen och hjärnan finns en två-vägs kommunikation som sänder signaler när vi är  hungriga, när vi äter eller när vi sover. Denna två-vägs kommunikation kallas på forskarspråk för the gut brain axis (tarm hjärna axeln).

Manipulerad hunger.
Studier har visat att människor faktiskt kan manipuleras av vissa bakterier i tarmen  genom att styra våra hungerkänslor, vad vi väljer att stoppa i oss och när vi blir sugna på en viss sorts mat som gynnar speciellt dessa tarmbakterier. Tankarna har varit  om just en sådan manipulation kan ha betydelse vid fetma. Försök har visat att när  normalviktiga personer fått donation av bakterieflora från kraftiga personer, så har de  själva drabbats av ökad vikt.


Depression och förändrad tarmflora.
Man har sett att en förändrad tarmflora kan ha betydelse vid depressioner och ångest  och att det hos detta klientel ofta funnits tecken på en annan bakterieflora i tarmen jämfört med friska. Sammantaget kan man se att miljön i tarmen i många avseenden påverkar vilka vi är som människor. Det är av vikt att se bakterierna som en del av mänskligt eko-system, där balans ska råda, finns balansen där mår vi också bra.

Antibiotika och tarmen.
Att bruk av antibiotika påverkar tarmfloran negativt och att balansen rubbas, känner  nog de flesta till. Antibiotika får vi i oss via läkemedel men vi kan faktiskt riskera att få i oss antibiotika via livsmedel, och då exempelvis genom kött från djur som  behandlats med läkemedel och från fiskodlingar, där bland annat antibiotika och penicillin används för att hålla fisken frisk (främst asiatiska fiskodlingar och fisksorten pangasius).

Probiotika och tarmen.
Rätt använt kan probiotika vara en tillgång för vissa, men kan även störa balansen hos den som äter en ensidig kost, då bakteriekulturen från den sortens probiotika kan bli dominant och störa balansen. När det gäller probiotika är det bra att tänka på att läsa  förteckningen över ingående bakteriestammar och helst variera bakterier man  tillsätter i sin tarm. Det är känt att dessa tillsatta bakterier måste underhållas genom kontinuerliga intag, annars tar det runt ett par veckor innan de lämnar tarmen via avföringen.

Tarmen och rätt kunskap.

Det går att återställa en rubbad bakterieflora i tarmen genom att tillföra nyttiga  bakterier via maten. Man kan exempelvis äta mer fiber och kolhydrater som inte kan  brytas ner fullständigt (prebiotika) som också kan stimulera tillväxt av goda  tarmbakterier. Dessa fungerar som mat för bakterierna och understödjer en varierad tarmflora av goda bakterier. Man kallar en blandning av goda bakterier (probiotika) och fibrer (prebiotika) för synbiotika.

Vitamin B12-naturliga bakterier-renhet och tarmen.
Det behov vi människor har av B12 är väldigt litet, så litet att det mäts i nanogram  (miljarddelar av ett gram). Man ska veta att ett milligram av B12 räcker mer än nog i över 2 år, och vanligen ska kroppen ha ett förråd som räcker i ca 5 år.Jag tror att våra förhistoriska förfäder hade mer direktkontakt med jord och bakterier än vad vi moderna människor har.

Människor som bor i moderna industrialiserade samhällen äter vanligtvis flera kurer av  antibiotika under en livstid, och det reducerar eller eliminerar bakterier i tarmen som  producerar B12. Alla våra historiska förfäder var garanterat uppfödda på bröstmjölk och blev förmodligen pussade och kyssta ofta av modern, något som överför en bakterieflora från en generation till en annan, och det fanns heller ingen antibiotika som kunde bryta denna naturliga cykel.

 

Jäsning av livsmedel, särskilt frukt som uppstår spontant i naturen, var säkert en annan väg till B12 för våra förfäder genom att de åt detta och fick i sig B12-producerande laktobaciller. Våra förfäder åt säkert också mat från jordar som gödslats med jäst organiskt avfall, rikt på bakterier som den via den vägen var en källa till B12.

Modern hygien, en livsstil som tillbringas mer inomhus, användning av antibiotika,  kemikalieanvändning i jordbruket istället för bioaktiva gödselmedel, har minskat mängden av B12 från icke-animaliska källor.

Många mikrober har förmågan att producera B-12, bland dem följande släkten: Aerobacter  Agrobacterium, Alcaligenes, Azotobacter, Bacillus, Clostridium, Corynebacterium,  Flavobacterium Micromonospora, Mycobacterium, Norcardia, Propionibacterium, Protaminobacter, Proteus, Pseudomonas, Salmonella, Streptomyces, Serratia, rhizobium, Streptococcus och Xanthomonas.

Bacillus megaterium är en jordbakterie som producerar vitamin B-12. Man har även funnit spår av Bacillus megaterium i mänsklig bröstmjölk. Lactobacillus reuturi producerar B12 och är medlem i det gastrointestinala ekosystemet hos människor, fjäderfä, svin, och andra djur och återfinns även i surdegskultur.

Sammanfattningsvis verkar det som icke-patogena jordmikrober, mänskliga tarmbakterier,  laktobaciller från fermenterade livsmedel, vissa havsalger, vanliga svampar och växter som odlas i jord som gödslats med stallgödsel, kan alla kan ge biologiskt aktivt B12. Några av dessa kunde ha tjänat som källor till B12 åt våra historiska förfäder.

Indiska veganer som flyttat till Storbritannien har börjat uppvisa bristsymptom och det är troligt att anta att den mer sterila miljön i Storbritannien ändrat dessa personers tarmflora så att de förlorat sin självförsörjning av vitaminet. Mikroorganismer i det yttersta jordlagret ser även till att berika ytskiktet hos växter med B12. Växter som odlats i jord rik på B12 och inte sköljts så noga, kan faktiskt tjäna som källa.

Studier på iranska veganer som odlat sina egna grönsaker och gödslat dem med gödsel  från sitt utedass, har visat att de fått i sig tillräckligt av B12. För veganer som  lever i ett sterilt och industrialiserat samhälle som Sverige och inte odlar gödslade  vegetabilier själva, måste dock, tills mer forskning kring ämnet gjorts, allmänt rekommenderas att B12 tillförs som kosttillskott eller genom berikade produkter.

Vår moderna livsstil och leverne har gjort dessa icke-animaliska källor till B12,  otillgängliga för moderna människor. Kort sagt, så är tillskott av B12 den mest  tillförlitliga källan i vår moderna miljö.

Sammanfattningsvis verkar det som icke-patogena jordmikrober, mänskliga tarmbakterier,  laktobaciller från fermenterade livsmedel, vissa havsalger, vanliga svampar och växter  som odlas i jord som gödslats med stallgödsel, kan alla kan ge biologiskt aktivt B12. Några av dessa kunde ha tjänat som källor till B12 åt våra historiska förfäder. Det är ett intressant ämne att studera och det börjar komma seriös forskning på området  nu när allt fler går över till vegetarisk kost.

Till sist vill jag åter framhålla att tarmen är en del av oss människor och vårt liv, en viktig del  vi inte kan bortse ifrån. Den påverkar oss hela tiden, genom hela livet. Oavsett hur  man äter eller mår behöver vi lära oss mer om vårt tarm. Utgå från dig själv och hur du  mår och hur du kan förbättra hälsan. En väl fungerande tarm vid god hälsa ger dig helt enkelt ett gott liv med en stabil hälsa - det finns inga som helst tvivel om det.


Var inte rädd för lite smuts på händerna och under naglarna när du grävt  trädgårdslandet, skaka bara av moroten du drar upp, ät den som den är med lite jord på, plocka upp fallfrukten som fallit till marken och ät den som den är utan att skölja av den först, låt ungarna leka och gräva i jorden och bli smutsiga...för dessa bakterier från jorden hamnar till sist i din tarm...det är dessa nödvändiga bakterier vi kommit bort ifrån i vår alltför rena och sterila moderna civilisation...


Jag tar upp detta ämne och mycket annat intressant i Stora Kosthandboken som  uppdaterades i maj 2018.

Bokmärk gärna sidan då den kommer att uppdateras i mån av tid...



www.halsotillstandet.se

*Boklagret ska tömmas - butiken upphör! Utförsäljningen av alla mina böcker varar tom den 10 november (eller så länge lagret räcker):

www.halsotillstandet.se

fredag 31 augusti 2018

Ett mail med några intressanta tankar från Anneli till mig. Gluten-Celiaki

Publicerar här nedan ett mail jag fick i min inkorg för några månader sedan efter att ha fått ett okej från Anneli som skrev mailet.

"Hej Micke!

Jag heter Anneli och skriver några rader till dig med mina egna tankar. Har precis läst klart  din senaste bok och den har fått tankarna att spira iväg åt olika håll.

Min 46-åriga livshistoria började i Bollnäs. Som liten hade jag jämt utslag på kinderna, min  mamma berättade att det började redan när jag var ett. Jag var ofta hemma från skolan,  speciellt i låg och mellanstadiet, tyckte jag jämt var förkyld eller hade ont i öronen. Orkade inte läsa vidare efter grundskolan då jag tyckte att jag jämt var trött men också trött på skolan.

Jag fick ett jobb som städerska på en fabrik när jag var 18. Tyckte att jag nästan  alltid hade lite ont i magen när jag ätit. Jag brukade skämmas för min mage som levde buller  och bång, kurrade alltid när jag ätit. Lös i magen har jag varit så länge jag minns. Mamma  berättade att jag nästan alltid var förstoppad som liten, speciellt efter att jag släppt  bröstet och fick välling.

När jag var runt 20 läste jag in en del ämnen och hamnade som vårdbiträde på ett äldreboende,  det var tungt och ibland kände man att man tappade orken. Har varit sjukskriven till och från  för värk och förlamande trötthet. Fått 2 missfall och slutligen fick jag en son som lyser upp  min tillvaro. Har en förstående sambo som orkat med situation och det är jag glad för.

Inte en enda doktor jag träffat har frågat vad jag äter utan det har blivit piller och ibland  remisser till sjukgymnast. En del mediciner har jag blivit ännu sämre av.

Nu till mina tankar jag vill skriva om. Vi människor är så känsliga att det faktiskt kan räcka att vi sticker oss på en nål så kan vi faktiskt dö, av infektion eller blodförgiftning då. Då  borde vi ju faktiskt vara känsliga för det vi stoppar i oss också.

Det jag tänkt på sen jag läst din bok har varit att det har inte varit MITT FEL att jag varit  sjuk! Jag har ätit det min mamma gett mig hemma och det skolan gett mig sen barnsben, sen har  jag i vuxen ålder bara tagit del av utbudet våra två affärer Konsum och Ica haft att erbjuda  som jag trott ska vara rätt och lämpligt. Inte en människa har sagt mig att det kanske beror  på maten att jag mått som jag mått, varken mina föräldrar, kompisar eller nån doktor. Istället  har jag periodvis fått gå och lida för mig själv och bita ihop, må skit rent ut och förgifta  mig själv med den ena pillersorten efter den andra.

Ibland undrar jag om det började när mamma gav mig bröstet, för jag förstår ju idag att det  kan gå ut i bröstmjölken vad mamman äter. När mamma och jag pratar om detta idag sen jag  blivit vaksam på vad jag äter, brukar hon säga, "det var bättre förr innan livsmedelsverket  började lägga sig i vad vi skulle äta".

Jag skrattade gott åt en bild du lade på din blogg hur livsmedelsverket kampanjade för att vi skulle äta mer bröd, det var ju inte klokt  egentligen! Men det gynnade nog handlarna kan jag tro som sålde mer giftigt bröd.

Sista veckan har jag tänkt på hur gammal jag ska bli, ska jag hamna i standardgruppen som går  bort vid 75-80år, sjuk och livsuppehållen med piller, eller finns det en chans att jag får bli äldre?

Nu ska jag avrunda mina tankar och säga tack Micke för att du har upplyst mig till ett bättre  liv, och jag hoppas du inte tröttnar på att göra detta du gör med bloggandet och att skriva  böcker.
Du behövs :)

Kram Anneli"




måndag 27 augusti 2018

Zink - En livsviktig, underskattad och bortglömd mineral! Gluten-celiaki


Zinkbrist hos unga och äldre. Zink och rollen vid celiaki, glutenintolerans, graviditet, amning, fibromyalgi, ADHD, autism, demens, bensår, stress, tillväxt, kosthållning, näringsupptag, transportör av B12, nödvändighet för D-vitaminupptaget, biotillgänglighet med mera. 

(inlägget uppdaterat 29 augusti 2018)

En viktig artikel för alla att noga läsa igenom. Dela gärna länken vidare på sociala medier!

Zink är en underskattad mineral av många och likaledes är okunskapen stor om dess betydelse. Zink är en livsnödvändig mineral som jag skrivit metervis om tidigare här på bloggen. Den ingår i 100-tals enzymer i kroppen som påverkar omsättningen av proteiner, kolhydrater, fett, nukleinsyror och vissa vitaminer som till exempel A-vitamin. Zink behövs även för immunsystemet. Vid zinkbrist kan man bli mer infektionskänslig och få försämrad sårläkning.

Zinkbrist upptäcktes första gången år 1961 hos en iransk man, och zinkbrist hos människor är nu känt för att vara ett undernäringsproblem världen över. Det är mer vanligt inom områden med hög konsumtion av spannmål. Kosten behöver nödvändigtvis inte vara zinkfattig, men biotillgängligheten spelar en viktig roll vid absorptionen (upptaget i kroppen).

Fytinsyra i spannmål är den mest kända hämmaren av zink. Fytinsyra är en organisk fosforförening och är spannmålets, fröernas, nötternas och baljväxternas källa till fosfor. En stor del av fosforn är bundet till fytat, som är ett salt av fytinsyra. Fytat binder sig gärna med mineraler och gör dessa svårtillgängliga för kroppen.

När det exempelvis kommer till obehandlat spannmål finns det djur som klarar att äta obehandlat spannmål, genom att i sin egen matsmältning bryta ner fytat, och på så sätt tillgodogöra sig mineralerna. Människan är definitivt inte en av dem, då vi saknar fytasenzym.


Obehandlad celiaki, glutenintolerans och stress leder också till utarmning av zink. Zinkbrist kan också leda till sköldkörtelbesvär vilket i sin tur påverkar hjärtat. Zink är ett viktigt spårämne som är nödvändigt för människans fysiologi. Efter järn är zink det spårämne som är näst mest förekommande i människokroppen. Vuxna människor har ungefär 2-3 gram zink i kroppen där ca 60 % återfinns i musklerna, ca 30 % i skelettet och resterande 10 % finns i levern och andra vävnader.

Zinkbrist hos vegetarianer.
Vegetarianer är en av de grupper som kan ligga i riskzonen att drabbas av zinkbrist om man inte äter balanserad kost. Detta beror till viss del på att vegetarisk mat innehåller en större mängd koppar, en mineral som så att säga konkurrerar ut zink. Det har också sin orsak i att det finns färre vegetariska livsmedel som är rika på zink. Här kan tillskott av zink således vara på sin plats.

Zinkbrist under tillväxtperioder hos unga kan resultera i tillväxtfel och tillväxthämning. Huden, håret, gastrointestinala, centrala nerv-, immun-, skelett- och reproduktionssystem är mest kliniskt drabbade av zinkbrist. Klinisk diagnos av marginal zinkbrist hos människor är fortfarande problematisk. Provtagning för zink är inget läkare normalt brukar föreslå, så har får man själv stå på sig och begära blodprov för kontroll av zink.

Kartläggning via blodprov och översyn av kostintag och tillskott av zink är vägar att gå för att kartlägga zinkbrist och för att hantera underskott och förebygga brist.

Behovet av zink per dag.
Det rekommenderade dagliga behovet av zink varierar med kön och ålder.
Rekommenderat dagligt intag:
Spädbarn  och barn under 2 år     5 milligram
Barn 2-5 år                                   6 milligram
Barn 6-9 år                                   7 milligram
Flickor 10-13 år                           8 milligram
Pojkar 10-13 år                          11 milligram
Flickor 14-17 år                          9 milligram
Pojkar 14-17 år                         12 milligram
Kvinnor                                      7 milligram
Män                                            9 milligram
Gravida                                      9 milligram
Ammande                                 11 milligram
Besök gärna även Livsmedelsverkets sida om näringsinnehåll och sök i sökrutan på näringsämnen som innehåller zink : Näringsinnehåll-Zink (http://www7.slv.se/SokNaringsinnehall)


Fynden.
Det fynd av anemi (brist), hypogonadism (endokrin sjukdom där könskörtlarna har en bristfällig funktion) och dvärgväxt som hittades år 1961 hos en 21-årig iransk bonde som uteslutande levde på kost som bestod av plattbröd av oraffinerat spannmål (hög halt av fytinsyra), potatis och mjölk, ledde till att man fann liknande besvär hos egyptiska ungdomar.

Dessa hade liknande kosthistorik som iranierna, med kost som huvudsakligen bestod av bröd och bönor. Tillskott av extra zink och förändrade kostvanor förbättrade tillväxten och korrigerade
hypogonadism, medan anemin svarade på oral järnbehandling. Efterföljande studier har visat att problemen härstammade främst från lågt zinkintag via kosten. Sedan upptäckten av zinkbrist som en källa till hälsoproblem på 1960-talet har intresset för de biokemiska och kliniska aspekterna av zink och dess betydelse ökat markant.

Utarmning och förgiftning av odlingsmarken.
Idag är de allra flesta medvetna om att det industriella storjordbruket bedrivs sällan låter odlingsjordar få ligga i träda och återhämta sig,man kan säga att den där halvmetern jord har vänts och vänts på, i generationer utan någon vila (träda). Det industriella jordbruket som använder  konstgödning, kemikalier och bekämpningsmedel, som ytterligare utarmar odlingsjordarna. Allt detta sammantaget ger grödor fattiga på livsviktiga näringsämnen, som till exempel zink. Den allt mer ökade stressen i samhället leder också till brist på zink  då det förbrukas i rask takt vid just stress, men även hos den som bär på en kropp behäftad med sjukdomar.

Biokemiska och fysiologiska funktioner.
Även om det bedrivits omfattande studier av hur biokemiska mekanismer är beroende av zink i fysiologiska funktioner, har man än idag inte fullt ut förstått alla processer där zink verkar spela en stor roll och vara  en viktig faktor. Zink är närvarande i celler i motsats till järn, som finns i definierade cellulära komponenter och har definierade fysiologiska roller. Zinkets roll i biologin kan grupperas i tre  allmänna funktionella klasser, nämligen katalytiska, strukturella och  regulatoriska funktioner.

Ämnesomsättning - Absorption (upptag).
Zink absorberas i tunntarmen genom en bärarmedierad mekanism. Under normala fysiologiska förhållanden är transportprocesser av upptag inte mättade. Fraktionen av absorberad zink är svår att bestämma eftersom zink också utsöndras i tarmen. Zink som tillförs i vattenhaltiga lösningar absorberas effektivt (60-70 %), medan absorptionen från fasta dieter är mindre effektiv och varierar beroende på zinkinnehåll och kostsammansättningen.

Generellt har det tidigare ansetts bland forskarna att 33 % som den genomsnittliga zinkabsorptionen (upptaget) hos människor. Upptaget av zink varierar beroende på kostens innehåll av zink samt om den  innehåller ämnen som är hämmande eller stimulerande på zinkupptaget. Fytinsyra är som jag skrev tidigare ett ämne som hämmar upptaget och det  finns rikligt av i fullkornscerealier (spannmål) och baljväxter. 

Dessutom kan zinkstatus (kroppens nivå av zink) påverka zinkupptaget. Individer med zinkbrist absorberar detta element med ökad effektivitet, medan individer som har tillräckliga nivåer av zink uppvisar en minskad effektivitet vid upptag.

Kosttillskott.
Intag av kosttillskott innehållande järn kan inverka negativt på upptaget av zink. Studier på råttor har visat att även höga kalciumintag verkar hämmande på zinkupptaget. Zinkbindande föreningar som exempelvis  organiska syror kan däremot underlätta upptaget i tarmen. Vid normalt  zinkintag absorberas 15-40 %, beroende på sammansättningen av kosten eller mera om kosten inte innehåller några ämnen som är hämmande.

Järnbrist och zink.
Järnbrist kan ha koppling till zinkbrist på grund av en exempelvis dålig kosthållning, försämrat näringsupptag eller vid stor konsumtion av komjölk. Studier finns som visat att stort mjölkintag och intag av mjölk  till måltid hämmar järnupptaget. Studier har också visat att  järnupptaget i tarmen kan påverkas negativt om extra zink tillförs i samband med måltid. Om man behandlas för zinkbrist måste man vara  uppmärksam på samtidig järnbrist.

Stora doser av zink.
För vuxna anses det vara säkert med ett intag på upp till 25 mg per dag. Zink är inte toxiskt förutom vid överdrivet stora doser. Intag av hundratals mg på en dag kan dock ge negativa effekter på omsättningen av koppar med kopparbrist och anemi som följd.  

Bindning och transport av zink i kroppen.
Zink frigörs från mat som fria joner under matsmältningen. Dessa frigjorda joner kan sedan binda till molekyler för transporten till enterocyterna i tarmen i tolvfingertarmen eller övre delen av tunntarmen. Särskilda transportproteiner (metallotionein) underlättar sedan överföringen av zink över cellmembranet till portalcirkulationen. Med höga intag absorberas även zink genom en passiv paracellulär väg.

Portalsystemet bär absorberad zink direkt till levern och släpps sedan i systemisk cirkulation för transport till andra vävnader. I blodet är zink bundet till plasmaproteiner, ungefär 80 % till albumin och det  mesta av det återstående till makroglobulin. Zinkkoncentrationen i plasma följer en dygnsrytm och är som högst under senare delen av förmiddagarna.
Många känner nog att de tänker och presterar bättre under förmiddagarna och detta kanske kan ha sin förklaring i att koncentrationen av zink då är som högst. 

Alla tillstånd som förändrar koncentrationen av albumin i serum kan ha  en sekundär effekt på zinknivå i serum. Även om zink i serum  representerar endast 0,1 % av hela zinknivån i kroppen, övergår cirkulerande zink snabbt för att möta upp vävnadsbehovet.

Zinknivån och menstruationscykeln.
Som tillägg till ovan kan nämnas att det finns en studie som visar att koncentrationen av zink i plasma varierar under menstruationscykeln vilket kan vara bra att veta om ifall man begär ett blodprov för att  kontrollera sin zinkstatus. Bäst är nog att kontrollera zink strax innan  menstruationen för att få en klarare och rättvisare bild.

Utsöndring och reglering av zink.
Förlust av zink genom mag-tarmkanalen står för ungefär hälften av all zink som elimineras från kroppen. Betydande mängd zink utsöndras genom  gall- och tarmsekretionerna, men det mesta är reabsorberat (återupptaget). Detta är en viktig process vid reglering av zinkbalans. Andra vägar för utsöndring av zink inkluderar urinutsöndring och förluster genom svettning, hud och hår.

Biotillgängligheten. 
Biotillgänglighet avser den fraktion av intaget som kan absorberas i blodsystemet och används för kroppens fysiologiska funktioner. För zink, hos friska individer, bestäms det av tre faktorer: individens  zinkstatus, kostens totala zinkinnehåll och tillgången på lösligt zink från olika livsmedel i kosten.


Spädbarn och zinkbehov.
Små barn har större risk för zinkbrist på grund av ökade zinkbehov under tillväxten. Bröstmatade spädbarn till mödrar med tillräckligt zinkintag erhåller tillräcklig med zink under de första 5-6 månader av sina liv. Efter denna ålder krävs kompletterande livsmedel som innehåller absorberbart zink för att uppfylla deras behov.

Om dessa livsmedel har lågt innehåll av absorberbar zink (exempelvis spannmål-fytater) tillgodoses inte zinkbehovet. Omvänt kan man säga att  ett tidigt införande av sådana livsmedel under amningsperioden stör absorptionen av zink från bröstmjölken på grund av dess höga innehåll av fytat (organisk fosforförening).

Zinkbehov hos undernärda barn uppskattas vara mellan 2 mg-4 mg/kg kroppsvikt. Dessa behov är mycket högre än hos friska barn, förmodligen  på grund av tidigare zinkutarmning och minskad zinkabsorption på grund  av förändringar i tarmkanalen. Jämfört med vuxna,har således spädbarn, växande barn och ungdomar, gravida och ammande kvinnor ett ökat behov av zink och löper därmed ökad risk för att få brist på zink.

Ungdomar och zinkbehov.
De fysiologiska kraven på tillräckligt höga nivåer av zink är under tonåren och vid pubertetstillväxten, som vanligtvis förekommer hos flickor mellan 10 år och 15 år och hos pojkar mellan 12 och 15 år. Även efter att tillväxtspurten har upphört, kan ungdomar kräva ytterligare zink för att fylla uttömda zinkdepåer i vävnad.

Gravida och ammande kvinnor.
Det ökade näringsbehov under graviditet och amning leder ofta till zinkbrist hos kvinnor. Dessa behov är större under amning, men även om fysiologiska anpassningar av zinkabsorption hjälper till att tillgodose behoven vid laktation (mjölkavsöndring från bröstkörtlarna). Ett antal  studier har visat en negativ inverkan av terapeutiskt tillsats av järn på zinkabsorption under graviditet och laktation.


Lägre nivåer av zink och magnesium hittade hos individer med fibromyalgi.
Forskare fann i en studie år 2008 att zink och magnesiumnivå i serum kan spela en viktig roll i fibromyalgins patofysiologi. En grupp med 32 kvinnor med diagnostiserad fibromyalgi jämfördes mot 32 friska kontrollpersoner. Medelåldern låg runt 42 år. Man skrev i studien att uppmätta nivåer av zink och magnesium i serum var påtagligt lägre hos gruppen med fibromyalgi.

På skalan som användes i studien för att fastställa smärtnivån kunde man konstatera att lägre nivå av zink påverkade smärttillståndet och att låg magnesiumnivå hade betydelse vid kronisk trötthet/utmattning som flera i gruppen hade besvär av.

En annan studie fann att låg magnesiumkoncentration i röda blodkroppar vid kroniska sömnbesvär. Även denna studie fann underskott av magnesium hos vissa individer med kronisk trötthet. De fann också att hos patienter med fibromyalgi reduceras den intracellulära kalciumkoncentrationen signifikant jämfört med friska kontroller, vilket kan vara en förklaring till den muskelhypertoni som ses vid fibromyalgi (onormal ökning av spänningen i skelett- eller glatt muskulatur).

Det har också noterats flera fall av lägre benmineraldensitet hos individer med fibromyalgi, vilket kan vara en indirekt indikation på nedsatt kalciummetabolism. Man har kunnat konstatera att hos kvinnor kan brist på zink också kan påverka upptaget av kalcium och då även påverka mineralkoncentrationer av kalcium, magnesium och fosfor i ben, liksom hormoner relaterade till benreformering, och därför påverkar ett underskott av zink benmetabolismen negativt.



Hypotyreodism, håravfall och zinkbrist.
Hårförlusten som tillskrivs hypotyroidism (underaktiv sköldkörtel) kan inte förbättras med tyroxin om inte zinktillskott läggs till, vilket en  intressant studie från år 2013 visade. Hypotyroidism är en vanlig och välkänd orsak till diffust håravfall. Zink och andra spårämnen, såsom  koppar och selen krävs för syntes av sköldkörtelhormoner, och brist på  dessa kan leda till nedsatt sköldkörtelfunktion.

Omvänt är sköldkörtelhormoner avgörande för absorptionen av zink, och därför kan hypotyreoidism  resultera i zinkbrist. En dålig kosthållning men även bristande  näringsupptag genom exempelvis celiaki eller annan magtarmsjukdom kan  vara hela den utlösande faktorn från början.


Förhållande mellan ålder, zinkbrist och Huntingtons sjukdom.
Kostundersökningar tyder på att zinkintaget hos äldre personer ofta är otillräckligt även i rika länder. Dessutom finns det bevis som tyder på  att upptaget av zink kan minska med åldern. Degenerativa förändringar i  samband med åldrande kan delvis bero på zinkbrist, vilket ger nedsatt  immunförsvar, fördröjd sårläkning och vissa neurologiska och psykologiska förändringar.I allmänhet varierar kliniska manifestationer av zinkbrist med ålder. Exempelvis är diarré i tidig spädbarnsålder ett framträdande symptom.


Vid zinkbrist hos äldre personer leder det ofta till svårläkta bensår, nedsatt kognitiv funktion, beteendeproblem, nedsatt minne, inlärningssvårigheter och neuronal atrofi (Huntingtons sjukdom), som är en form av demenssjukdom och som betecknas av en kombination av motoriska, kognitiva och psykiatriska symtom förr även kallade danssjuka.

Vanligt förekommande vid Huntingtons sjukdom är ofrivilliga rörelser, depression och demens. Andra symtom är nedsatt balans och finmotorik, samt sväljnings- och talsvårigheter. Tidiga sjukdomstecken är vanligen ofrivilliga rörelser, depression, ångest och sömnsvårigheter samt en minskad självinsikt.

I medelfasen upphör arbetsförmågan och det kan behövas hjälpinsatser i hemmet. Bilkörningsförmågan avtar. I sjukdomens sena fas behövs hjälp med alla dagliga aktiviteter såsom matintag och  personlig hygien. Ögonens rörelser är nedsatta. Sjukdomen leder till döden efter cirka femton år. Man har tidigare velat ordna in Huntingtons sjukdom i det genetiska facket men forskningen har nu börjat titta på andra möjliga orsaker som zinkbrist och nedsatt näringsupptag.

Zink som transportör av B12 och viktig för omsättningen av D-vitamin.
Zink är inblandad i transport av vitamin B12 samt ökar mottagligheten i hjärnan. Det är en god anledning att även ge tillskott av zink till individer med B12-brist. Vid underskott av zink störs upptaget av D-vitamin. Brist av både vitamin B12 och D-vitamin har noterats vid flera neurologiska sjukdomar som exempelvis Huntingtons sjukdom, Alzheimers, Multipel skleros med flera.


Fler symtom vid zinkbrist hos unga och äldre.
Vanligt hos barn och ungdomar kan vara trötthet och inlärningssvårigheter (utöver brist på zink kan även järnbrist förekomma). Tidiga hudproblem som blir vanligare när barnet blir äldre. Alopeci (håravfall), tillväxthämning och återkommande infektioner (ofta luftvägsinfektioner som förkylningar och bihålebesvär) är vanliga hos barn i skolåldern.

Kroniska och svårläkta hudsår men även återkommande infektioner är vanliga hos äldre. Dessa effekter har observerats i kontrollerade kliniska prövningar som visar positivt svar på kompletterande zinkrik kost och zink som tillskott.

Infektionssjukdomar och undernäring är de främsta orsakerna till sjuklighet i barndom och sjuklighet globalt sett. Att tillhandahålla tillräcklig med zink är kanske en av de effektiva förebyggande åtgärderna för att minska sjukdomsgraden och sjukligheten hos barn i  utvecklingsländerna när det inte finns brist på A-vitamin eller järn.



Övervikt och insulinresistens hos barn.
Barndomsövervikt med kopplad insulinresistens och metaboliskt syndrom (samlingsnamn för riskfaktorer som kan leda till diabetes och hjärt- kärlsjukdomar) blir ett stort hälsoproblem. Zinktillskott kan vara  användbart vid kontroll av några av dessa metaboliska aspekter.
Dessutom konstateras att zinknivå i serum är lägre hos barn till föräldrar med för tidig ateroskleros, och detta kan vara ett bevis för zinkens skyddsroll vid inflammation och ateroskleros (också kallat åderförkalkning eller åderförfettning).


ADHD och zinkbrist.
Flera studier har påvisat ett klart samband mellan brist på zink och brist på uppmärksamhet/ hyperaktivitetsstörning (ADHD). I studierna har barnen och ungdomarna varit insatta sedan tidigare på läkemedel som metylfenidat. I studierna kunde man konstatera att majoriteten av barnen och ungdomarna hade zinkbrist. Man gav under en 8-veckors period tillskott av zinksulfat som har en hög biotillgänglighet.

Det man kunde konstatera var att tillskottet av zink hade påtagligt märkbara effekter på både beteende och uppmärksamhet. Man gav mellan 15-30 mg zinksulfat per dag. Det man kunde se var att man kunde trappa ner på användningen av metylfenidat. Man menar också avslutningsvis att om tillskott av zink verkligen kan dämpa symtomen, så behövs fler studier för att nå fram till vilken dos av zinktillskott som är bäst och att den lösningen i  såfall, kunde vara billigast, enklaste metoden och tillgängligt för alla.


Autism och zinkbrist
Zink är förknippad med GABA- och glutamatreglering. Många riskfaktorer ingår i autismens  etiologi. Zink är ett viktigt spårämne, vilket är av stor betydelse vid syntesen av nukleinsyra/protein, replikation av celler och tillväxt och reparation av vävnader. Det finns några  studier som visar GABA: s roll vid autism.

GABA (gamma-aminobutyric acid) är en neurotransmittor som är reducerad hos autistiska individer. När denna aminosyra är reducerad leder det till bland annat rastlöshet, aggressivitet, irritabilitet och anfall. Zink är förknippat med GABA- och glutamatreglering.

En undersökning av grupp autistiska barn fann höga kopparnivåer. Det är känt att när zinknivån sjunker så ökar kopparnivån, likaså undertrycker dessa båda varandra inbördes vid  obalanserat intag under längre tid. I undersökningen inledde man en terapi där man gav tillskott av zink och vitamin B6. Det man kunde man konstatera under terapin var bland annat ökad medvetenhet, ökad mottaglighet för tilltal, ökad fokus och uppmärksamhet, ökad ögonkontakt och minskad ljudkänslighet.

Forskarna i denna undersökning föreslog att man mer borde undersöka koppar och zinknivåerna för att utvärdera fler patienter med autism och utvärdera GABA- och noradrenalinivåer, eftersom de är associerade med koppar och zinknivån i kroppen.

Orsaker till zinkbrist.
De generella orsakerna till zinkbrist inkluderar: otillräckligt intag, ökad förbrukning och förlust av zink, dåligt näringsupptag genom  tarmsjukdom som exempelvis celiaki och inflammatoriska tarmsjukdomar. Fekal utsöndring av zink ökar både vid akut och vid långvarig diarré. Kost med tillräckliga  mängder av absorberbar zink (biotillgänglig och obunden) är den främsta orsaken till zinkbrist i de flesta fall.

Tätt återkommande infektioner och zinkbrist.
Vid infektion blir kroppens förmåga att ta upp zink nedsatt eftersom  minskad cirkulation av zink i kroppen minskar tillgängligheten av zink i vävnaderna. Detta kan bli en ond cirkel. Infektionskänsliga barn eller  vuxna med en redan låg zinkstatus får lätt tätt återkommande infektioner (infektionskänslighet), vilka leder till att zinkstatus ytterligare  försämras. Här är det viktigt att se till att äta zinkrik mat och kanske komplettera med ett tillskott av zink för att bryta denna onda cirkel.

Zinkstatus i blodplasma och serum.
Koncentrationen av zink i blodplasma eller serum är för närvarande den bästa tillgängliga biomarkören för konstaterande av zinkbrist.Vissa forskare bedömer att minst 20 % av befolkningen faktiskt kan lida av zinkbrist. Men man ska också veta att låga koncentrationer av zink i serum kan förekomma i närvaro av flera tillstånd, vilket representerar ett normalt  fysiologiskt svar och inte nödvändigtvis indikativt för låg zinkstatus.

Koncentrationer av zink i serum reduceras vid akuta infektioner och inflammationer, vilket sannolikt beror på omfördelningen av zink från plasma till levern, cytokiner som släpptes under akutfasrespons vid  infammation aktiverar hepatisk MT-syntes, ett metallbindande protein  vilket tycks förändra upptaget av zink.

Förhöjda koncentrationer av C-reaktivt protein eller andra markörer av akutfasresponsen kan användas för att indikera förekomst av infektion och bör beaktas vid tolkning av resultat. Stress och hjärtinfarkt minskar även zinknivån i serum. Eftersom zink transporteras i plasma bunden till albumin, orsakar sjukdomar som exempelvis levercirros och protein-energiundernäring, hypoalbuminemi, som ger lägre zinkkoncentrationer.



Avslutningsvis.
Alltså håll koll på din zinkstatus och be gärna din doktor om ett  blodprov för zinkstatus, be gärna med ett blodprov även för järn samtidigt. Men glöm inte bort att äta zinkrik kost så ofta du kan.

Inlägget kommer fortlöpande att uppdateras i mån av tid så bokmärk gärna sidan...


*Vill du läsa mer om bristsjukdomar, näringsbrister, följdsjukdomar, autoimmuna sjukdomar med mera och hur det oftast är kostrelaterat, ska du läsa boken och uppslagsverket över kostrelaterade sjukdomar: Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter (2018). 

Vill du lära dig ännu mera om hur kroppen fungerar och hur maten vi stoppar i oss kan ställa till det på olika vis, vilken näring som är den ultimata och hur du ska ta tillbaka full hälsa, då ska du också läsa: Stora Kosthandboken (2018).



Under utförsäljningen är det rabatt på mina böcker och du hittar dem här: Halsotillstandet 

www.halsotillstandet.se


Läs gärna även mina tidigare inlägg relaterade till zink:

Zinkbrist och glutenintolerans - celiaki

Tips på bra saker att känna till!

Vita fläckar på naglarna och zinkbrist 

Grått hår och mineraler. Kopparbrist - Glutenintolerans - Celiaki

Referenser:

http://www.ecosmagazine.com/?act=view_file&file_id=EC40p14.pdf

Clinical response of alopecia, trichorrhexis nodosa, and dry, scaly skin  to zinc supplementation

Zinc deficiency associated with hypothyroidism: an overlooked cause of  severe alopecia

Livingstone C. Zinc: physiology, deficiency, and parenteral nutrition.
Nutr Clin Pract. 2015;30(3):371–82.

Nilsson-Ehle P, Berggren Söderlund M, Theodorsson E, Becker C, Laurell C E. Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin. Lund: Studentlitteratur; 2012. 672-673 p.

Burtis CA, Ashwood ER, Bruns DE, Tietz NW E. Tietz textbook of clinical chemistry and molecular diagnostics. Philadelphia: Saunders; 2012. 960-965 p.

Krebs NF. Overview of zinc absorption and excretion in the human gastrointestinal tract. J Nutr. maj 2000;130(5S Suppl):1374S –7S.

Wang K, Zhou B, Kuo Y-M, Zemansky J, Gitschier J. A Novel Member of a Zinc Transporter Family Is Defective in Acrodermatitis Enteropathica. United States: The American Society of Human Genetics. 2002. s. 66–73.

Donangelo CM, Woodhouse LR, King SM, Viteri FE KJ. Supplemental Zinc Lowers Measures of Iron Status in Young Women with Low Iron Reserves. Hum Nutr Metab.
2002;132:1860–4.

Miichos C, Kalfakakou V, Karkabounas S, Kiortsis D, Evangelou A. Changes in copper and zinc plasma concentrations during the normal menstrual cycle in women. Gynecological Endocrinology. 2010. s. p250–5.

Prasad AS. Discovery of human zinc deficiency: its impact on human health and disease. Adv Nutr. 2013;4(2):176–90.

El-Shazly AN, Ibrahim SAE-H, El-Mashad GM, Sabry JH, Sherbini NS. Effect of zinc supplementation on body mass index and serum levels of zinc and leptin in pediatric hemodialysis patients. Int J Nephrol Renovasc Dis. Dove Press; 2015;8:159–63.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20034331

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3037197/

Zink. www.livsmedelsverket.se/livsmedel/zink

BD Receives CE Mark for Next Generation Blood Separation Technology | BD 

Zinc: indications in brain disorders

Vitamin D Deficiency in Institutionalised HD Patients

Trace metal regulation of neuronal apoptosis: From genes to behavior

Zinc and gastrointestinal disease

Zinc and platelet membrane microviscosity in Alzheimer's disease: The in vivo effect of zinc on platelet membranes and cognition

Zinc and Alzheimer's disease: is there a direct link?

Roles of zinc and metallothionein-3 in oxidative stress-induced lysosomal dysfunction, cell death, and autophagy in neurons and astrocytes

Zinc Deficiency and Cerebellar Disease








onsdag 22 augusti 2018

Den bästa ekologiska surkål du kan köpa just nu! Tistelvind

Surkål är känt i alla tider för sina hälsobringande effekter. Bland annat innehåller den nyttiga mjölksyrabakterier som är av godo för matsmältningsystemet och hälsan. En del gör egen surkål men andra vill kanske inte göra jobbet, så här är en riktigt bra surkål som är ekologisk. Tistelvinds surkål är naturlig och fri från tillsatser som andra fabrikanter gärna tillsätter som citronsyra (E330), sulfider och annat elände. Det bästa av allt är att Tistelvinds surkål är opastöriserad! Denna hittade jag hos COOP.


En notering jag gör att dem som är känsliga för histamin ska vara försiktiga med surkål och prova sig fram lite försiktigt i början om de tål den eller inte.

Besök Tistelvind här: ekologisk surkål

söndag 19 augusti 2018

Fibromyalgi kopplat till gluten, celiaki och mjölk!

Fibromyalgi och glutenintolerans samt reaktion mot mjölkprodukter. Fibromyalgi är ett tillstånd där den drabbade lider av besvärande muskel och vävnadssmärta samt trötthet.


 Inlägget uppdaterat augusti 2018.


"Vi ha icke med sjukdomar att göra utan livsföringsfel. Avskaffa livsföringsfelen och sjukdomarna skola försvinna av sig själva". 
Citat av hälsopionjären Are Waerland år 1943.

Visst är det helt rätt, livsföringsfelen vi idkar måste vi lära oss att förstå och ta oss ur dessa genom att införskaffa kunskap, och då framförallt rätt kunskap. Fibromyalgi är en sjukdom som går bakåt i tiden även innan år 1900, fast då var fibromyalgi väldig ovanlig mot vad det är idag. Att fibromyalgi  ökat lavinartat de sista 100 åren i västvärlden har sin orsak i det som många blundar hårt för, nämligen att det handlar om maten vi äter, vi äter helt enkelt fel och överkonsumerar idag produkter vi förr åt betydligt mindre av.

Medicinsk behandling av fibromyalgi
Från vårdens sida fokuserar man på att använda kraftfulla läkemedel där man försöker uppreglera GABA-produktionen och dämpa irriterade nerver. Emellertid har dessa läkemedel en hel del biverkningar.

Feldiagnos är vanligt
Diagnosen fibromyalgi kan ibland vara en feldiagnos. Genom att förstå reaktion mot vissa livsmedel så kan man komma fram till underliggande problem och att muskelvärken kan ha en koppling till något annat, som t.ex. histaminintolerans vilket är något som allt mer börjar komma i dagen.

Den som lägger om sin kost fri från gluten (vete, korn och råg, i vissa fall även havre och ris) samt mejeriprodukter och känner att besvären kvarstår, ska fundera över sin känslighet för histamin och därmed försöka reducera källor till histamin i kosten. Enklaste vägen är att göra upp en dagbok vad man stoppar i sig under dagen och sedan kartlägga detta. Histamin kan utöver att orsaka mängder av olika besvär även utlösa muskelvärk i kroppen. Enkla saker kan vara fortsatt utlösande, som exempelvis banan och kaffe, vilka båda är källor till histaminbelastning i olika nivåer.

Histamin och proinflammatorisk effekt
Det är konstaterat i djupgående studier att histamin har en proinflammatorisk effekt. När mastceller släpper ut höga halter av histamin i bland annat hjärnan, påverkar det hypotalamus som leder till vakenhet, störd sömn eller sömnlöshet. Frisättningen av histamin antas också leda till sömnbesvär som kan ses vid fibromyalgi och kroniskt trötthetssyndrom.

Mastceller förekommer också rikligt i vår hud, varför histaminfrisättning i huden skapar klåda. Studier visar att individer med fibromyalgi har upp till 14 gånger mer histamin i huden än andra. Mastceller i huden ger ett immunförsvar i huden mot yttre patogener. Avgiftning eller nedbrytning av histamin använder metyleringsvägar i kroppen.

Näringsämnen som behövs för denna process inkluderar vitaminer som B1, B2, B3, B6, och mineraler som kalcium, magnesium, koppar, zink och svavel. Många med fibromyalgi har brist på både magnesium och D-vitamin och därför är tillskott något att föredra.

Tyramin är en annan källa till besvär för dem med fibromyalgi.Tyramin finns i följande livsmedel och kan ge vissa reaktioner, men framför allt hos vissa känsliga: apelsin, avocado, banan, hallon, kakao, makrill (rökt), plommon (röda), sardeller (konserv), sardiner (konserv) och surkål.

Födoämnesintolerans kan också bidra till bildning av histamin eftersom när man utsätts för ämnen man är känslig för så utlöser detta frisättning av kroppseget histamin från mastceller i tarmen. Vissa individer har också en känslighet genom större förekomst av mastceller och då måste man följa en låghistaminkost resten av livet. Men dessa individer är få. Så problematiken är för dem med fibromyalgi är en snårskog.

Vinnaren är läkemedelsindustrin
Fibromyalgi är en sjukdom som genererar avsevärda pengar i kassan till läkemedelsbolag och dess ägare / aktieägare och intresset att lösa sjukdomens grundproblematik verkar man faktiskt inte alls vara intresserade av. Inkomsterna är stora från mängder av värktabletter, kortison, sömntabletter, depressions- och ångestdämpande läkemedel (lyckopiller) med mera som skrivs ut. Man beräknar att minst 250 000 personer bara i Sverige som lider av fibromyalgi så det blir betydande mängder läkemedel.

Lika lite som man verkar vara intresserad av att finna cancergåtans lösning, då det är en ytterligare en betydande kassako för läkemedelsindustrin (kemoterapi och läkemedel) som genererar stora inkomster årligen och som sysselsätter många inom vårdapparaten.

Bevakning och screening av nätet och sociala medier pågår kontinuerligt från dem med ekonomiska intresse i sjukdomarna, uppenbart för att förhindra att alternativa lösningar blir kända.
Nåväl vi går vidare...

Fibromyalgi är också en sjukdom/tillstånd som direkt kan knytas till glutenintolerans/celiaki men även mejeriprodukter. Allt fler som lider av detta tillstånd och som väljer en kostomläggning märker radikala förändringar på kort tid. Studier har också uppmärksammat att känslighet för gluten (NCGS) utan tecken på celiaki spelar en roll och att en glutenfri kost har positiva effekter.

Fibromyalgi, är ett syndrom som idag klassas in i kategorin moderna sjukdomar som under dom sista 50 åren ökat markant i västvärlden och fibromyalgi är ett överrepresenterat sjukdomstillstånd bland kvinnor. Att fibromyalgi är större hos kvinnor kan kanske delvis beror på att kvinnan har ett såkallat adaptivt immunförsvar, vilket innebär att hennes immunförsvar ska kunna ställa om sig då hon blir gravid för att acceptera tillväxt av nya celler i sin kropp.
Se även: Fibromyalgia and non-celiac gluten sensitivity: a description with remission of fibromyalgia

Fibromyalgi var delvis känt redan under biblisk tid och i modern tid omskrevs tillståndet åren 1904-1914 som fibrositis. Först i början av 1980-talet blev tillståndet benämnt fibromyalgi och det förknippades med ömma punkter, dominerande trötthet och sömnbesvär, Colon Irritable (IBS) och RLS (restless legs syndrom).

Eftersom det lätt kan förväxlas med närbesläktade problem som polymaglia reumatica (PMR), inflammatorisk artrit (RA), Spondylit artrit, autoimmuna bindvävssjukdomar, Sjögrens syndrom, Ehlers-Danlos (EDS), Systemisk lupus erythematosus (SLE), myalgi med mera, så bör man utredas noga om man drabbats. (mer om detta längre ned i artikeln).

ACR-90 klassificering.

ACR-90 klassificeringen av fibromyalgi, det vill säga ett kriterium för att ställa och uppfylla diagnosen kom år 1990.

(ACR-90 kortfattat)

*Kroniskt utbredd smärta i muskulaturen i kroppens 4 kvadranter.(vänster-höger-över-under)

*Minst 3-6 månaders varaktighet.

*Minst 11 av 18 aktiva "tenderpoints" som ger obehag/smärta vid beröring/tryck.

Inom läkarkåren myntades en gång skämtsamt benämningen "SVB" (sveda-värk-bränn-kärring) på kvinnliga patienter med fibromyalgi.

Dom som diagnostiserats för fibromyalgi och på ordination eller eget bevåg gått över till glutenfri kost, i många fall även helt mejerifri kost, har tydligt märkt av att besvären avklingar och efter en längre tid av gluten och mejerifri kost försvinner besvären ofta nästintill helt. När det gäller mjölk och då särskilt kommersiellt processad mjölk, har länge varit känt för att driva på symptomen på fibromyalgi. Sedan ska man känna till att laktos (mjölksocker) kan hindra upptag av t.ex. magnesium. Dom som efter en besvärsfri tid åter valt att prova glutenhaltig kost (även mejeri i en del fall) märker att besvären faktisk återvänder tämligen snabbt igen.

Vissa fibromyalgipatienter som förbättrats genom strikt kost kan märka tecken på en liten försämring (sällsynta fall) vid större konsumtion av socker eller frekvent användande av livsmedel innehållande sötningsmedlet Aspartam (light-produkter). Histaminfrisättning vid fibromyalgi och specifikt den hjärndimma (brainfog) och påtagliga trötthet som drabbar många bör man givetvis som drabbad titta närmare på och undvika livsmedel som triggar histamin.

En stående regel nummer ett för alla med fibromyalgi bör vara: för att få en fullgod återhämtning ska allt mejeri givetvis tas bort utöver alla källor till gluten, och det bör ses som en självklarhet vid fibromyalgi.

Med gluten menas: vete, korn och råg i alla former ska bort, helst även vetestärkelse om det är möjligt. Havre tåls av vissa men här får man prova sig fram.

Med mejeri menas: komjölk (alla former), smör, ost, grädde, yoghurt, kefir, kvarg (vassle), fil.


Konstgjorda sötningsmedel
En studie som publicerades i Annals of Pharmacotherapy år 2001, visade att patienter med fibromyalgi som undviker aspartam liksom smakförstärkare MSG, kände sig bättre överlag.Andra konstgjorda sötningsmedel som sackarin och stevia verkar inte ha samma effekt som aspartam. Vitt raffinerat socker ska givetvis helt tas bort ur kosten, likaså kaffe som är histamintriggande.

*Skadorna på tarmen genom påverkan av gluten (perforering-läckande tarm) brukar också ge upphov till "multiallergier", detta är viktigt att tänka på  även sedan man gått över på en strikt kost och att man då även  "sorterar" bort andra livsmedel som man misstänker att man inte tål för att återhämtningen ska bli tillfredsställande.

Minst 2-3 % (siffran är troligen mycket högre) av befolkningen i landet beräknas lida av syndromet fibromyalgi varav ca 90 % är kvinnor.Bland kvinnor med fibromyalgi hittas ofta de glutenrelaterade skadorna Colon Irritable och IBS i botten.

Rött kött och griskött är histamintriggande
Röster runt om i västvärlden höjs av allt fler att patienter med fibromyalgi bör grundligt utredas för glutenintolerans/celiaki och vissa anser att patienterna direkt ska ställas in på en glutenfri och helt komjölksfri kost (i vissa fall även slopande av rött kött men även också griskött som kan framkalla histaminrelaterade reaktioner) för att den vägen utröna ev underliggande sjukdom som t.ex glutenintolerans/celiaki som inte alltid kan påvisas i blodprover.

Personer med syndromet fibromyalgi har oftast i botten någon av följande sjukdomar utöver redan ovan nämnda, som ofta sätts i samband med glutenintolerans/celiaki:

*Celiaki

*Fertilitetsproblem

*IBS

*Osteoporos

*Endometrios

*Sjögrens syndrom

*Kroniskt trötthetssyndrom

*Multipel Skleros

*Raynauds fenomen

*Hypoglykemi

*Interstitiell cystit

*Chrons sjukdom

*Anemier, med mera

Glutenkänslighet utan celiaki (NCGS-Non-celiac gluten sensitivity) och fibromyalgi.
(NCGS betyder att en person som inte har celiaki d.v.s. glutenintolerans men som ändå får en reaktion när de äter gluten).

I en intressant studie som publicerades i mars 2015 skriver forskarna bland annat:

"Celiaki är en autoimmun sjukdom med ett brett spektrum av reumatiska manifestationer, vilket bör beaktas av reumatologer. Incidensen av NCGS är troligen högre än den för celiaki, med liknande symptom men det är svårt att diagnostisera på grund av bristen av specifika diagnostiska tester".

I den här artikeln, uttrycker man hypotesen som bygger på rimliga argument och kliniska observationer att NCGS förknippas med ett brett spektrum av reumatiska manifestationer som inkluderar fibromyalgi, spondylartrit och systemiska autoimmuna sjukdomar.

"Erfarenhet visar att viktiga kliniska data tyder på att förekomst av NCGS är en svår asteni av okänd etiologi, kliniska data bör särskilt beaktas när en patient med en systemisk sjukdom har associerade symptom på fibromyalgi, oral afte (blåsor i munnen), tillhörande gastrointestinala symtom, järnbristanemi och att det ofta finns en släkting med celiaki.

Den uppenbara nämnaren (förbättring) som observerades efter införandet av en glutenfri diet, observerades vid manifestation av fibromyalgiliknande symtom, vid artrit och sakroiliit, leder oss att tro att glutenkänslighet kan spela en etiologisk och patogen roll som fungerar som en utlösare hos vissa patienter med systemiska autoimmuna sjukdomar".

Fibromyalgi versus Spondylartrit?
Kronisk ryggsmärta är något som många med fibromyalgi ofta påtalar och som kan vara en del i en generaliserad smärta, men ingår även som en tidig komponent vid inflammatorisk ryggsjukdom, det som numera kallas spondylartrit.

Spondylartrit är ett paraplynamn för flera olika reumatiska diagnoser t.ex. ankyloserande spondylit (AS) tidigare även kallad för Bechterews sjukdom, psoriasisartrit, artrit vid samtidig förekomst av inflammatorisk tarmsjukdom, odifferentierad spondylartrit, reaktiv artrit och juvenil idiopatisk artrit.

Spondylartrit är en typ av artrit som angriper ryggraden och hos vissa människor även lederna i armar och ben, men det kan också ingripa huden, tarmen och ögon. Det vanligaste symptomet hos flesta patienter är ländryggssmärta.

Det man kan tänka på är följande:
•    Morgonstelhet i ryggen/bröstet som kvarstår mer än 30 minuter?
•    Minskar ryggsmärtan/stelheten vid rörelse, men kvarstår vid vila?
•    Vaknar på morgontimmarna av smärtor i ryggen?
•    Smärtor från skinkorna som alternerar mellan höger och vänster sida?
•    Förutom ryggvärk, har du haft symtom från andra leder?
•    Förutom ryggvärk, har du haft symtom från andra organ, t ex ögon, senor?
•    Problem med psoriasis eller annan hudsjukdom?
•    Finns det reumatisk ryggsjukdom i släkten?
•    Någon inflammatorisk tarmsjukdom?

Återhämtning - tillfrisknande
Fler fallbeskrivningar av fibromyalgi visar som sagt på god återhämtning på en glutenfri diet vid symtom på kroniskt trötthetssyndrom och fibromyalgi.

Själv har jag stor erfarenhet av just detta då jag hjälpt väldigt många att bli både fria från besvären och fått besvären rejält lindrade genom att noga följa en gluten och mejerifri kost, och där man i mesta möjliga mån undviker rödvin, kaffe, raffinerat socker, starka kryddor och röda grönsaker (histaminkällor) som tomat, röd paprika, röd chili med mera. Se gärna mer om kosthållningen i Stora Kosthandboken.

Vegetarisk kost ger lindring
En mindre studie som publicerades i Complementary and Alternative Medicine år 2001 visade att patienter som åt en vegetarisk kost märkte en radikal lindring av symtom på fibromyalgi.

Att äta en vegetarisk måltid (givetvis glutenfri) betyder att du inte äter du kött, fjäderfä eller fisk, men det ingår ägg eller mejeri. Om det är en vegansk måltid (också glutenfri), hoppar du över allt som kommer från djur, inklusive mjölk, ost och ägg (histaminkällor). En vegansk koststil är således att föredra då den innehåller färre källor till histamin.

Genom att få bort belastning från mättade fetter och kolesterol och samtidigt förse kroppen med fiberrik icke ruttnande föda (vegansk kost) ger bevisat lindring. De som provat detta alternativet har börjat lite lätt, och kanske inte satsat veckans alla 7 dagar att leva vegetariskt. Många har märkt lindring genom att kanske bara äta helvegetariskt eller veganskt 2-3 dagar i veckan.

Givetvis ska veckans alla 7 dagar vara fria från gluten och man undviker således vete, korn och råg i alla former. Vetestärkelse som ingår i många glutenfria produkter reagerar en del emot och då får man även ta bort detta. (vetestärkelse är något jag insisterar på att man ska försöka undvika).




Bild ovan: "tenderpoints" för fibromyalgi

En annan sak jag ska återkomma till i mån av tid och ta upp är att även vissa mediciner kan förvärra fibromyalgi eller rent av ge upphov till fibromyalgiliknande besvär.

OBS! Ämnet är högintressant och inlägget kommer att uppdateras i mån av tid, så glöm inte att bokmärka sidan!

*Vill du läsa mer i ämnet samt hur kosten ligger till grund för mängder av sjukdomar, allergier och överkänsligheter så kan du göra det i den mest omfattande boken Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter (2017). Samma år släpptes också Stora Kosthandboken. Båda böckerna uppdaterades vid omtryck i maj 2018.



Du hittar utförsäljningen av böckerna här: Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter







Referenser:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26838498
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26808363
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25786053
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25485857
C. Isasi,I. Colmenero,F. Casco,E. Tejerina,N. Fernández,J.I. Serrano-Vela
Fibromyalgia and non-celiac gluten sensitivity: a description with remission of fibromyalgia
Rheumatol Int, (2014)
Ovan länkinnehåll kan laddas hem som pdf-fil: Här
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24728027
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25119831
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/11708429
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26990286
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26122473
Should We Look for Celiac Disease in Fibromyalgia/IBS Patients?
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24283458
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24209578 
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15361320
http://www.nature.com/ajg/journal/v98/n11/full/ajg2003599a.html
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26190965
http://www.reumatologiaclinica.org/en/non-celiac-gluten-sensitivity-rheumatic-diseases/articulo/S2173574315001112/
http://www.reumatologiaclinica.org/en/chronic-fatigue-syndrome-non-celiac-gluten/articulo/S2173574314001762/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4209093/
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24533607
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/25245857
Gluten-free diet in the management of patients with irritable bowel syndrome, fibromyalgia and lymphocytic enteritis
Functional bowel symptoms,fibromyalgia and fatigue:A food-induced triad?
Clinical impact of a gluten-free diet on health-related quality of life in seven fibromyalgiasyndrome patients with associated celiac disease
Modulation of human dermal microvascular endothelial cells by Sarcoptes scabiei in combination with proinflammatory cytokines, histamine, and lipid-derived biologic mediators






Genetiskt förändrade sockerbetor (GMO) i Sverige.Ett sötare socker

Svenska sockerbetor modifierades genetiskt år 1995 (GMO) för att tåla det amerikanska biokemiföretaget Monsantos bekämpningsmedel RoundUp (glyfosat).


Ett sötare socker - sötare godis
Väldigt många har upplevt att vi fått ett betydligt sötare socker de sista 20 åren och där det märkts mest i godis, som t.ex choklad som allt mer börjat uppmärksammas som extremt söt och rivig i halsen mot vad den var förr i tiden. Frågan är om någon mätt halter av glyfosat i skördade sockerbetor och avspeglingen i de produkter där socker används...och vilka gränsvärden gäller då?

Det man verkar glömma bort här är att den största användaren av RoundUp (glyfosat) är inte privatpersoner utan jordbruket. Bönder får gå en kortare utbildning för att få en så kallad sprutlicens, och sedan köper de RoundUp i högkoncentrat på dunk eller fat för att ladda sin besprutnings-utrustning med detta. Inom storjordbruk används ansenliga mängder RoundUp. Många grödor har genomgått genetisk manipulation av sin arvsmassa för att klara just bekämpningsmedel som biokemiföretaget Monsantos RoundUp (glyfosat).


Allt som skett innan de nya reglerna om genetisk förädling år 2001 är undantaget och det är inte många som vet. EU hyllade beslutet att genetiskt modifiera bland annat sockerbetan (flera länder) då det innebar att "mindre mängder av bekämpningsmedel behöver användas på åkermarken"...

Glyfosat (roundup) sprutas över odlingar som majs, vete, raps, bomull etc. I Augusti år 2014 avrådde Naturskyddsföreningen användning av RoundUp.



Så här skriver Greenpeace
"Den omfattande och allt mer intensiva användningen av glyfosat i anslutning till användningen av Genetiskt Modifierade Organismer (GMO), utgör risker för miljön och människors hälsa. GMO-grödor som uttryckligen tagits fram med genteknik för att vara resistenta mot glyfosat kallas RoundUp Ready (RR).


Dessa gör det möjligt för lantbrukare att bespruta sina fält för att döda allt ogräs utan att påverka GMO-grödan. Användandet av glyfosat på GMO-grödor såsom soja, majs och bomull har ökat dramatiskt i Nord- och Sydamerika, där de odlas mest. GMO-grödor som är RoundUp Ready marknadsförs sedan mitten av 1990-talet av det stora amerikanska agrokemiska företaget Monsanto, och sammankopplas med det egna glyfosatbaserade bekämpningsmedlet RoundUp.


Vid försäljning till jordbrukare lovar Monsanto minskat arbetsbehov och ekonomiska besparingar genom förenklad och billigare kontroll av ogräs. Verkligheten visar sig dock vara annorlunda med konsekvenser för hälsa, biologisk mångfald och miljö, samt utveckling av resistens hos ogräs. Med tanke på dessa problem bör inga nya GMO-grödor med tolerans mot glyfosat godkännas för odling."


Nej tack till superbroccolin!
Monsanto är åter på tapeten gällande genteknik (GMO) för att patentera och äga rätten till den specifika gröda man lyckats ta patent på. Genom att genetiskt manipulera grödans arvsmassa kan man ta patent på densamma enligt de nya egenskaper man givit grödan, och där igenom kunna ta ut ett arvode/avgift av alla som odlar den. Man kan även erbjuda sitt bekämpningsmedel (RoundUp) till densamma, om man modifierat den för att tåla just detta medel.

Genteknikjätten Monsanto (idag sålt till kemikoncernen Bayer) har hittat en lucka i lagen. Allt som inte uppfyller de föråldrade kraven på genteknik faller vid sidan om GMO-lagstiftningen. Följden blir rena lekstugan där alla fantasifulla råvaror som släpps ut ur labbet okontrollerat kan smita rakt ut i grönsaksdisken.


Nej tack till superbroccolin en artikel i SvD:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/perspektiv-ennart_3679836.svd

*Vill du veta mer om hur kosten och gifter påverkar oss? Då ska du läsa boken Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter (2017). I augusti 2017 släpptes också Stora Kosthandboken. Båda böckerna uppdaterades vid omtryck i maj 2018

Böckerna hittar du här: Bokrelease 2017




Länkar och referenser:

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/genteknikgmo/faltforsok/godkannandeavfaltforsok/faltforsok/beslutomfaltforsokmedsockerbeta.4.595401461210ae2d589800033243.html

En riskbedömning bara avsedd för pappret den är skriven på och för gallerierna? Vem är det då som ska hängas vid ett nederlag som detta när nya uppgifter och fakta kommer på bordet?

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/genteknikgmo/faltforsok/riskbedomning.106.373db8e013d4008b3a180001130.html

https://gluten-celiaki.blogspot.se/2013/05/gmo-gemodifierad-foda-halsorisker.html

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6122778

Danska miljömyndigheten WEA placerar nu Monsantos RoundUp på lista för cancerframkallande ämnen.
http://nyheder.tv2.dk/2015-05-28-roundup-kommer-paa-arbejdstilsynets-kraeftliste

Den tyska läkemedels- och kemikoncernen Bayer planerar att skrota bolagsnamnet Monsanto som haft ett illa rykte i hela världen:
https://affarsliv24.vk.se/2374014/bayer-skrotar-bolagsnamnet-monsanto