onsdag 15 augusti 2018

Är odlad lax från Norge farlig att äta? Gluten-celiaki


Är odlad lax från Norge farlig att äta?

Enligt dokumentären, Generique poisson: Elevage en eaux troubles som gjordes av France 2, är den det. Dokumentären stoppades från att visas på SVT men du kan nu se hela filmen här och ta del av den obekväma sanningen bakom den i Norge odlade fisken.

Norge började med laxodling redan på 1970-talet och är i dag en massindustri som producerar över en miljard ton fisk till 97 länder världen över. Norsk laxodling hade en sammanlagd vinst på nästan 30 miljarder kronor bara mellan åren 1998-2012 men nu slår journalister, forskare, läkare och experter larm om innehållet i fisken. — Det farligaste du kan äta, säger miljöaktivisten Kurt Oddekalv i den franska dokumentären som SVT stoppade.

I den franska dokumentären, Generique poisson: Elevage en eaux troubles intervjuas den norska miljöaktivisten, Kurt Oddekalv. I filmen varnar han för att den norska laxen är full av höga halter av farliga kemikalier, gifter och läkemedel som kvicksilver, endosulfan, dioxin, hemoglobin och antibiotika. 
En av orsakerna till detta hävdar han vara på grund av att för många laxar odlas i för små utrymmen.

Uppåt 2 miljoner laxar kan leva i dessa små fiskodlingar. Laxen blir sjuk, säger Kurt Oddekalv och visar en film som tycks visa hur arbetare besprutar laxen med något slags medel. Han berättar att stora mängder kemikalier, gifter och antibiotika används för att behandla den sjuka laxen.

När de i dokumentären intervjuar vietnamesiska fiskodlare, framgår det att fiskens bakterier till slut blir resistenta mot det de besprutas med. Detta gör att företagen ständigt behöver höja doserna av de olika antibiotika och kemikalier som används i deras fiskodlingar. Men det är inte bara i franska dokumentärer som den norska laxen hamnar under blåsväder.

Anne-Lise Bjørke Monsen, seniorkonsult på Haukelands universitetssjukhus i Norge, förstärker varningen med att säga följande till norska tidningen VG:

Jag rekommenderar inte att gravida kvinnor, barn eller unga äter odlad lax. Detta är för att det är för osäkert med hur mycket gifter och läkemedel laxen innehåller och för att vi inte vet tillräckligt om hur dessa ämnen påverkar barn, ungdomar och gravida kvinnor.

De ämnen som den odlade fisken innehåller föder oro hos experterna och då är det de farliga miljögifterna i fisken som främst oroar. Miljögifterna som den norska fisken innehåller kallas för POP, vilket är en förkortning för Persistent Organic Pollutants. POP är ett samlingsnamn för några av världens farligaste miljögifter som bland annat, DDT, PCB och dioxin.

 — Vad vi vet är, att den typ av föroreningar som har upptäckts i odlad lax, har visat sig ha en negativ effekt på hjärnans utveckling och har förknippats med bland annat autism, ADHD och minskad IQ, fortsätter Anne-Lise Bjørke Monsen.


* Etoxyquine (Etoxikin) som först togs fram av Monsanto under namnet Santoquin för att binda samman oljor i bildäck och gummi för att motverka åldring och stoppa sprickbildning. Det man sen kom på var att man kunde bespruta och lägga på frukt som glansmedel för att te.x. äpplens färg ska lysa så att frukten ser "fräsch" ut. 

Senare så kom man på att man kunde använda dess oljebindande egenskaper när man tillverkar foderpellets till hundar, hästar, fisk och kyckling där man idag kallar det för en antioxidant i dessa sammanhang. Katter äter inte då de har känsliga magar. Grisar har också utfodrats men missbildade grisar har fötts och studier har genomgåtts för att anpassa så att grisfarmare ska kunna ta del av denna fantastiska produkt...

-Vi vet också att föroreningarna i den odlade laxen kan påverka andra organ i kroppen, kroppens immunförsvar och ämnesomsättningen. Men vissa av de miljögifter som påträffas i den norskodlade fisken anses endast vara farliga för spädbarn, berättar hon, där de bland annat kan leda till nervskador och sterilitet senare i livet. Tyvärr säger hon även att dessa gifter redan kan finnas lagrade i kroppen hos de mammor som har varit återhållsamma med odlad fisk under graviditeten. —Gifterna lagras i kroppens fettvävnader och när du är gravid eller ammar överförs de till fostret eller spädbarnet.

- Om du började att äta odlad lax när du var liten kommer höga halter av dessa gifter att redan finnas i din kropp när du är gravid. Under tio års tid, säger Anne-Lise Bjørke Monsen, bryts endast hälften av POP-toxinerna ned av kroppen men 94% av dem överförs däremot med fetterna i mammans bröstmjölk.

Endosulfan och fiskfodret

Även gifterna i det foder som används i de norska fiskodlingarna har hamnat under, ett i detta fall, norskt blåsväder och då är det det farliga bekämpningsmedlet endosulfan man talar om.

I flera forskarrapporter berättas det att endosulfan är ett av världens främsta orsaker till bekämpningsmedelsförgiftningar hos arbetare samt för de övriga djur, insekter och människor som kommer i kontakt med bekämpningsmedlet. Endosulfans kroniska effekter hos människor rapporteras även att innebära defekta foster, reproduktionsproblem, långvariga hjärnskador, återkommande kramp, epilepsi, autism, försenad utveckling av reproduktionsorgan, flera olika cancer, lägre IQ, cerebral palsy, psykiatriska sjukdomar och blindhet.

*Följ länken för att se filmen: Norsk odlad lax i blåsväder 




Bild ovan: viltfångad lax finns hos ICA och Willys



Länkar till undersökningar och reportage om gifter i odlad lax:

https://www.testfakta.se/sv/odlad-lax/article/forbjudet-bekampningsmedel-i-odlad-lax

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/odlad-lax-full-av-forbjudet-bekampningsmedel?cmpid=del%3Afb%3A20180322%3Aodlad-lax-full-av-forbjudet-bekampningsmedel%3Anyh%3Alp

https://kemi.taenk.dk/bliv-groennere/test-kemi-i-roeget-laks

https://www.fiskejournalen.se/konsumenttest-all-odlad-lax-inneholl-forbjudet-bekampningsmedel/

lördag 11 augusti 2018

2,5 miljoner visningar 10 augusti 2018! Gluten-celiaki

I går nådde denna populära blogg som tar upp kosten och sjukdomsproblematik runt gluten, glutenintolerans, glutenöverkänslighet, celiaki, allergier, intolerans mot mjölk, andra intoleranser, överkänslighet, hudbesvär samt histaminrelaterade besvär (samt en uppsjö av andra besvär) 2,5 miljoner visningar! Helt fantastiskt!
Jag vill tacka alla er som stöttat mitt arbete under åren och hjälpt till att sprida ordet att bloggen och att mina böcker finns.
Jag vill även rikta ett tack alla dem som skrivit till mig och berättat att de fått hjälp och stöd av informationen på bloggen och i mina böcker för sina sjukdomar och besvär.
Jag hoppas att mitt mångåriga arbete tänt en varaktig gnista i samhället i riktning mot en bättre hälsa, för oss och för kommande generationer.
Ett stort tack till er alla, ni har varit fantastiska!
Michael Håkansson


torsdag 2 augusti 2018

Högkvalitativt kosttillskott på köpet från Thorne!

Just nu bjuder ekobutiken (ekobutiken.se) alla kunder av nedan bokpaket på en burk högkvalitativa och aktiverade B-vitaminer (B-komplex 12) från välkända Thorne Research! (värde 219 kr)

Tillskottet skickas med i försändelsen och erbjudandet gäller så långt lagret räcker.

Dessutom är också 20 % sommarrabatt på alla böcker och bokpaket! Passa på!

Du hittar böckerna här: Sommarkampanj

www.halsotillstandet.se

tisdag 24 juli 2018

En sjuk tjocktarm! Se filmen! Gluten-celiaki



Se filmen ovan!
De allra flesta sjukdomar börjar som bekant i tarmen och där sitter också större delen av vårt immunförsvar. Följ med på en resa i tjocktarmen (kolon) via Endoskopet och se vad den moderna civilisationens felaktiga kostföring kan orsaka.

www.halsotillstandet.se




tisdag 3 juli 2018

Magnesium är livets mineral och viktigare än du tror! Gluten-celiaki


Dåligt näringsupptag - celiaki - gluten - glutenintolerans - brister

Dem som har celiaki (framförallt oupptäckt eller obehandlad) och med intolerans mot gluten (glutenintolerans), dem som bär på en skadad tarmslemhinna, dem som bär på mag/tarmsjukdom, dem som lider av mycket stress, dem som slarvar med kosten och äter mycket "halvfabrikat" och färdigmat och kanske lite frukt och grönt, samt dem som konsumerar mycket vitt raffinerat socker i olika former, har i regel brister på både mineral och vitaminer över ett brett spektrum och bör därför läsa detta inlägg extra noga.


Flertalet av oss i väst har faktiskt brist på magnesium som är kroppens viktigaste mineral, och det gäller både för dem som klassar sig som "friska" och dem som lider av någon sjukdom. Men folk börjar faktiskt bli allt mer medvetna om den viktiga roll som magnesium spelar i kroppen och vikten av magnesium för vårt  hälsotillstånd.

Många av dem som strävar efter att försöka leva hälsosamt, genom att äta mer av frukt och grönsaker, är tyvärr inte medvetna om att maten som ska var näringsrik och innehålla magnesium, odlas i utarmad jord. Om jorden är näringsfattig är också grönsaker och rotfrukter som odlas där näringsfattiga.


Det man ska tänka på är att försöka köpa så mycket man kan av ekologiskt odlade grönsaker och frukter, där det inte tillsätts kemiska gödselmedel (konstgödning) i odlingsjorden eller används bekämpningsmedel som i det kommersiella jordbruket. Bästa sättet att få i sig mineraler i rätt form är ju via maten, men då ska frukt och grönt vara ekologiskt odlat för mesta möjliga näringsinnehåll. Här är en lista över magnesiumrika livsmedel: (glutenhaltigt och mejeri i listan ska man såklart undvika) http://matkalkyl.se/naringsamnen58.php


När det gäller mineraltillskott som finns på apotek och hälsokostbutiker så kommer inte många av dessa tillskott att ge oss tillräckliga mängder av mineraler på grund av den kemiska formen på tillskottet och dess biotillgänglighet, det vill säga kroppens förmåga att tillgodogöra sig det tillförda tillskottet.


Ett exempel på ett vanligt förekommande magnesiumtillskott är magnesiumoxid, vilket med sin låga biotillgänglighet endast har en upptagningsnivå på ca 4%,  resten går rakt ut i toalettstolen. Om man försöker att kompensera den låga  upptagningsnivån genom större intag, kan det istället ge en laxerande effekt och  som kan leda till att man faktiskt tömmer kroppen på mer magnesium än vad man har lyckats förse kroppen med. Du kan läsa mer om magnesium i ett tidigare blogginlägg, här.

Att få tillräckligt med magnesium kan alltså vara  knepigt även för dem som är medvetna om behovet av denna viktiga mineral. Sjukdom börjar och slutar på cellnivå. Brist på magnesium gör att kalcium tar magnesiumets plats i cellerna, blodet blir trögflytande, musklerna spända, nervceller ständigt aktiva, och stelhet i leder.


Magnesium tar hand om tungmetaller och skyddar även mot skadliga effekter av strålning. Brist på magnesium kan ge mängder av symptom/följder som: fibromyalgi, oförklarlig fysisk eller mental trötthet ME (myalgisk encefalomyelit), CFS (cronic fatigue  syndrome - kroniskt trötthetssyndrom) diabetes, benskörhet  (mineraliseringsstörning), högt blodtryck, astma (påverkade bronker), demens, cancer, krampanfall, histaminkänslighet, sömnstörningar, koncentrationssvårigheter, neuropsykiatriska besvär som ADHD, överkänslighet mot ljud och ljus, återkommande influensaliknande symptom, med mera.


Urinprov inte blodprov

Ett blodprov hos läkaren kan avslöja brist på kalcium (extracellulär mineral) men kommer inte att uppvisa något om kroppens faktiska magnesiumbalans när magnesium  är en intracellulär mineral (inuti cellerna) och följaktligen i liten  utsträckning  finns i blodet (ca 1% av kroppens magnesiumhalt).

Blodet strävar efter att hålla magnesiumnivåerna konstant. Om ett blodprov visar låga halter av magnesium har den kritiska punkten för länge sedan passerats och  man upplever förmodligen redan konsekvenserna av magnesiumbrist. Detta kanske är den verkliga anledningen till att du faktiskt sökte dig till läkare från början. Man kan ändå luras av att blodet visar höga magnesiumnivåer.


Studier visar att detta är ett resultat av intaget av bio(o)tillgängliga magnesiumtillskott som  således vandrar i blodet, men inte kan tas upp av cellerna. Det tillförlitligaste sättet är att mäta via urinen. Man samlar in urin under 24 timmar och analyserar halten. Därefter ges tillskott av magnesium, påverkas inte nivån i urinen har man brist, stiger nivån har man tillräckligt med magnesium i kroppen. 

Om du är en av dem som är medveten att odlingsjorden är utarmad och att du  behöver mineraltillskott, men känner att effekt av tillskottet uteblir, så beror det på att du tar ett tillskott som kroppen inte kan ta upp. I början av 1990-talet gick Nobels Medicinpris till två forskare som visade att kroppen bara kan  använda sig av joniserade mineraler som via jonkanaler tar sig in i cellerna (cellulära jonkanaler). Det är vetenskapligt bevisat att kroppen endast använder sig av joner, som via metalloproteiner transporteras till celler och därefter penetrerar cellmembranet via jonkanaler.

Mineraler är viktigt för både människor och djur, och eftersom kroppen inte själv kan producera mineraler så måste vi tillföra dessa. Problemet är att åkermarkerna ofta är utarmade och tomma på mineraler. Den konstgödning som flitigt används i  jordbruket innehåller inte de mineraler vi så desperat behöver och utöver det så  förstörs jorden i längden av konstgödning.

Mineraler får vi även i oss via vattnet vi dricker (hårt filtrerat vatten kan  lida brist på mineraler). Vatten som naturligt innehåller flera mineraler  beskrivs som "hårt". "Hårt" vatten innehåller bl.a. mer magnesium än "mjukt" vatten,  något att tänka på.


Bra affärer för läkemedelsindustrin

Ämnen i konstgödsel hämmar även växternas förmåga att ta upp den lilla mineralhalt som finns i jorden. De växter som odlas i sådana jordar är således väldigt näringsfattiga. När vi sedan dessutom förädlar och bereder redan näringsfattiga växter tar vi bort den sista delen av näringsämnena. Denna  undernäring är en bra affär (big business) för läkemedelsindustrin som ställer diagnoser och ger medicinering för konsekvenser av undernäring för miljarder årligen.

Mineraler är oorganiska kristallina metaller som kroppen i princip inte kan utnyttja från jorden direkt i den form de är. Genom elektrolys omvandlar växterna dessa bio(o)tillgängliga mineraler till biotillgängliga joner som kroppen kan absorbera. Kroppen kan bara absorbera joniserade mineraler som metalloproteiner transporterar till cellerna och som sedan införs i celler genom  cellmembranproteiner som kallas jonkanaler.

Tyvärr är många mineraltillskott på marknaden i form av bio(o)tillgängliga salter, oxider, kristalliseringar och andra former som kroppen helt enkelt inte kan absorbera. Det finns ingen snabb och enkel process för kroppen att omvandla sådana mineraltillskott till något biologiskt absorberbart. Det innebär att de  allra flesta av dessa mineraltillskott passerar genom matsmältningssystemet utan  att göra någon effekt.




Precis som vitaminer är en avgörande faktor för vår hälsa, är essentiella mineraler viktiga för att människan ska födas, växa, utvecklas och hålla sig frisk. Kroppen behöver mineraler för att utföra en mängd olika funktioner, till skelett och tänder, balansera nerv- och muskelsystemet,  energiproduktionen i cellerna, bildandet av enzymer och hormoner, DNA / RNA- replikering, hjärnans funktion, ett friskt och väl fungerande hjärta, med mera.

Mineraler inbördes har sinsemellan viktiga funktioner för att mineraler och vitaminer ska kunna fungera i kroppen. T.ex. är magnesium beroende av kalium och zink som i sin tur måste finnas för att D-vitaminet ska fungera i vår kropp. Brist på mineral och även vitamin leder till ytterligare konsekvenser utöver vad bristen i sig kan ge när det fattas mineral eller vitamin.

Makromineraler och spårämnen

Mineraler är näringsämnen som är viktiga för kroppen. Det finns 80 mineraler. Femton av dem anser man vara essentiella. Sju av dem behöver vi minst 1000 milligram per dag av och de kallas makroelement eller makromineraler. Den första gruppen kallas makromineraler och innehåller alla  mineraler som kroppen behöver i ganska stora mängder. Magnesium tillhör denna grupp. Den andra gruppen, som kallas spårämnen, består av flera olika mineraler och innehåller alla mineraler kroppen behöver i mindre mängder, bl.a. järn hör till denna grupp.

Förr i världen när vi gödslade åkermarken med naturlig gödsel, lät den ligga i träda och vila några år mellan varje odling, innehöll maten alla mineraler vi behövde.

Typer av mineraler

Makromineralerna behövs i mängder om 100 milligram eller mer per dag, medan spårämnena endast behövs i mycket små doser.

Makromineraler: Magnesium, kalcium, kalium, natrium, klorid, svavel och fosfor.

Spårämnen: (mikromineraler) Zink, jod, selen, järn, koppar, mangan, molybden och kobolt andra är (ultraspårämnen) krom, tenn, fluor, bor, nickel, kisel, silver, vanadium.



Lite mineraler in och mycket mineraler ut

En svensk studie visade att svenskt spannmål idag innehåller upp till 80 % mindre mineraler än bara ett par årtionden sedan. Utöver att marken utarmats och fortsätter att utarmas för varje år på näringsämnen, så har befolkningens matvanor också förändrats. Det säljs väldigt mycket raffinerad och processad  färdig mat som värms i mikrovågsugn. Sådan mat är näringsmässigt sett "död" mat.



Utarmning av mineraler i kroppen

Med tanke på tidigare nämnda olika anledningar varför vi får i oss alldeles för lite mineraler, är det oroväckande att det även finns en massa faktorer som utarmar kroppen på dess mineraler.

Regelbunden konsumtion av vitt raffinerat socker och kolsyrade drycker tömmer kroppens magnesiumlager. Fikabröd, kakor, desserter, godis och andra söta saker  innehåller inte bara väldigt lite magnesium (med tanke på raffineringsprocessen  av ingredienserna), utan orsakar också genom sitt innehåll av vitt raffinerat  socker att kroppen töms på magnesium.



Både fysisk och psykisk stress i vårt moderna samhälle har också en negativ inverkan på magnesiumbalansen i kroppen. Magnesium, men även zink förbrukas i rask takt vid stress. Zinkbrist kan lätt upptäckas om du har vita fläckar, streck eller band på naglarna. Läs gärna mer om zinkbrist och vita fläckar på naglarna här.

Koffein ger negativ effekt på njurarna, vilket gör att dessa utsöndrar magnesium  i urinen, oberoende av kroppens behov eller kroppens innehåll (depå) av magnesium. Det för många dagliga intaget av kaffe, te eller andra koffeinhaltiga  drycker leder till att kroppen systematiskt och oönskat gör sig av med magnesium.

Det är njurarna som reglerar kroppens magnesiumhalt. Vätskedrivande läkemedel som hjärtmediciner, astmamediciner,insulin, kortison och östrogena hormoner har samma effekt på njurarna som koffein och orsakar att njurarna gör sig av med magnesium.

Intag av alkohol leder av samma skäl som ovan till att kroppen töms på magnesium, alkohol påskyndar bl.a. vätskeutsöndring då kroppen försöker göra sig av med alkohol som är ett gift för kroppen och alkohol rubbar även elektrolysbalansen.


Sist men inte minst så är ökat kalciumintag (ofta genom daglig konsumtion av mejeriprodukter) utan intag av magnesium eller tillförsel av magnesium via kosten, en mycket olycklig och farlig kombination. Om man redan har samlat en hel del kalcium i kroppen (obalans), kommer det att minska kroppens förmåga att ta  upp magnesium. Brist på magnesium ökar risken för cancer markant, läs gärna mera om detta i min Stora Kosthandbok.

Kirurgiska ingrepp, tredje gradens brännskador, skador, inflammation i  bukspottkörteln, leversjukdomar, matsmältningsstörningar, diabetes, hormonella  störningar och cancer är alla stressande förhållanden i kroppen som kräver ökat intag av magnesium. Tobak, svettningar, avvikande sköldkörtelfunktion, kronisk smärta och för stort intag av kolhydrater är också faktorer som effektivt dränerar kroppen på magnesium och det betyder att du måste vara vaksam på att få  i dig tillräckligt stora mängder av denna viktiga mineral men då i en absorberbar form.

Mineraltillskott - i vilken form?

Mineraler är i grunden oorganiska kristallina ämnen, och således inte något som  kroppen direkt kan använda. Magnesium i floder, bäckar och sjöar är huvudsakligen i form av magnesiumklorid (MgCl) där en jon av magnesium är förknippade med två  joner av klor. Magnesium i ett sådant tillstånd kan kroppen utan alltför mycket  processer omvandla till rena magnesiumjoner.

Vatten som är rikt på mineraler är välgörande och hälsosamt. Magnesium i jorden är väsentligen i deras metalliska och oorganiska tillstånd, ofta som  magnesiumkarbonat.Växterna tar dock upp de kristalliserade mineraler i jorden  genom sina rötter och omvandlar dem till biotillgängliga joner. Då måste vi  naturligtvis anta att odlingsjorden faktiskt innehåller mineraler och inte är utarmad och "död".

Magnesium är den centrala atomen i växternas klorofyll, så att när en doktor Young i en bok om pH-balans rekommenderar livsmedel rika på klorofyll, så det är  det mat med massor av magnesium han faktiskt rekommenderar.

Kroppen behöver som tidigare sagt ovan mineraler i en biologiskt form vilken den  kan utnyttja. De flesta magnesiumtillskott innehåller magnesium i en metallisk  kristalliserad och icke-biologiskt form. Detta marginaliserar kroppens förmåga  att utnyttja tillskottet som oftast utsöndras av kroppen utan att ha bidragit  något för att förbättra kroppens magnesiumbalans. Kroppen kan bara absorbera och  utnyttja joner med hjälp av metalloproteiner för att sedan transporteras till cellerna och genom jonkanaler i cellmembranet in i cellerna, mer om detta nedan.


Metalloproteiner och jonkanaler

Vår kropp är utvecklad av naturen för att konsumera joniska mineraler. Joniserade mineraler isoleras och transporteras av *metalloproteiner till destinationen  via kemiska bindningar (ligand) mellan jonerna och metalloproteiner. Metalloproteiner, som står för 30 % av kroppens proteiner, transporterar  metalljoner i celler där de via jonkanaler leds in i cellerna. Laddade atomer kallas joner. Din kropp kan bara ta upp mineraler i jonform. Cellerna kan bara absorbera joniska mineraler som är elektriskt laddade. Joniska mineraler är vattenlösliga. De har samma form och partikelstorlek som mineraler i grönsaker, rotfrukter och spannmål. Cellerna har två  sätt att få joner in i och ut ur cellen.

Den ena är en så kallad jonpumpmekanism (aktiv metod som kräver energi), som med  hjälp av energi från energilagringscellen (ATP) tvingar jonerna in i och ut ur  cellerna efter behov. Väldigt mycket av cellens energi förbrukas just i sådana  processer. Den andra metoden är en passiv metod i vilken jonkanalen (ett protein) genom diffusion släpper in i och ut joner ur cellerna. Som namnet antyder är det  endast joner som tränger igenom cellernas sofistikerat system för jonvandring genom cellmembranet.

Metalloproteiner är kombinationer av proteinatomer (kol, kväve, syre, väte och  svavel) som kemiskt binder till olika joner av mineraler kroppen behöver (järn,  kalcium, kalium, magnesium, koppar, zink, med flera) och transporterar sedan  dessa mineraler till sina destinationer. Mineraljoner är väsentliga i förhållande till att säkra metalloproteinernas funktionalitet, struktur och stabilitet.


Som järn ger röd färg till hemoglobin ger magnesium färg till  klorofyllet. Metalloproteiner möjliggör liv på jorden, och vår förmåga att förstå banden mellan proteiner och mineraler/metaller är av stor biologisk och medicinsk betydelse.

Upptäckten av cellulära jonkanaler var ett viktigt genombrott för vår vetskap att den mänskliga kroppen  behöver joniserade mineraler och inte oorganiska salter, metallatomer eller  kristalliseringar av mineraler.

*Metalloproteiner är ett samlingsbegrepp för alla proteiner som innehåller en eller flera metallatomer. Proteiner som har en eller fler hårt bundna metalljoner i sin struktur. Kroppen har en mängd såkallade metalloproteiner som kapslar in olika metalljoner och för dessa i säkerhet till cellerna. De har också som uppgift att rensa ut överflödiga mängder. Kroppen har ett självreglerande system som strävar efter homeostas. Utan metalloproteinerna så skulle kroppens kemiska system inte fungera, då alla metalljoner skulle reagera med bland annat kroppens kloridinnehåll. Redan saliven innehåller en stor mängd metalloproteiner som kapslar in och skyddar bl.a. silverjoner från att reagera med magens kloridbemängda saltsyra.

Kroppens kanske vanligaste metalloprotein är hemoglobin, blodets syre- och koldioxidtransportör, metallen ifråga är järn (Fe). Hemoglobinet är ansvarigt för att järnjonerna når sina destinationer.  

Insulin i den form det förvaras i bukspottkörteln och sedan avges är ett kluster av sex insulinmolekyler sammanfogade med en zinkatom i mitten. 

Järn, koppar, zink, kobolt och molybden är exempel på de sammanlagt 11 metaller som ingår i proteiner (ex. hormoner och enzymer) och därför bygger metalloproteiner. Merparten av kroppens proteiner är metalloproteiner.



Repetition av ovanstående, lite historik och allmän information om magnesium

Magnesium är ett grundämne som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller och har atomnummer 12. Det säger bland annat att atomen har 12 elektroner som kretsar  runt kärnan som innehåller 12 protoner och 12 neutroner. Atomen har två  elektroner i yttersta elektronomloppsbanan som gör magnesium mycket reaktivt, dvs villigt att dela eller ge upp sina två yttre elektroner. När de två negativt laddade elektronerna är borta har atomen blivit en positivt laddad magnesiumjon  (Mg 2+).

Magnesium är det fjärde vanligaste grundämnet i kroppen och utgör i volym idealt  4-6 teskedar. Av de andra positivt laddade (katjoner) makromineralerna har vi kalcium, natrium och kalium, medan de resterande två makromineralerna fosfor och  klor är negativt laddade (anjoner). Som nämnt tidigare finns endast 1 % (en) av  kroppens magnesiumhalt i blodet, medan resten finns i benstommen och inuti  cellerna (intracellulära) i bl.a. muskel, hjärta, hjärna, njurar, lever. Cellerna i ett väl fungerande hjärta innehåller 10 gånger mer magnesium än blodet i kroppen.


50-60 % av kroppens magnesiumhalt är involverad i det kristallgaller som bildar vår ben och tandstruktur. Upptaget av magnesium börjar i munhålan när det gäller  biologiskt joniserad kolloidalt magnesium, och fortsätter att absorberas genom  hela mag/tarm systemet. Genom att konsumera andra former av magnesiumtillskott  startar absorptionen i tunntarmen och fortsätter i mage/tarmsystemet. Här måste  emellertid kroppen konvertera oorganiskt magnesium till magnesiumjoner som  kroppen kan använda sig av.

Magnesium är den viktigaste mineralen för människor såväl som för alla andra  levande organismer. Ända sedan tidernas begynnelse har magnesium spelat en viktig roll både i cellbildning och celltillväxt. För växterna ska kunna utnyttja solenergin behöver de klorofyll vars huvudämne är magnesium. Med tanke på att  magnesium främst är en intracellulär mineral som tidigare nämnts, kommer inte en  vanlig blodanalys att avslöja magnesiumbrist.

Tvärtom, en blodanalys visar ofta att magnesiumnivåerna är "normala" eftersom  kroppen strävar efter att upprätthålla magnesiumhalten i blodet relativt konstant på runt 1 % (en). Trots att blodprovet kan visa normala magnesiumnivåer, kan  kroppens verkliga magnesiumnivåer således vara alltför låga, med alla de  konsekvenser det får för hälsan.

Lite historik

Magnesium är ett av kroppens viktigaste element, och är nödvändigt för hundratals fysiologiska och biokemiska reaktioner i kroppen. Magnesium fungerar som en sorts  buffert i nervsystemet och är naturligt lugnande och antidepressiv. Magnesium upptäcktes först utanför den antika grekiska staden Magnesia.


År 1808 isolerade Sir Humphrey Davy flera av de alkaliska jordartsmetallerna och  namngav dem efter oxidation, såsom barium, strontium, kalcium och Magnium. Magnesiumoxid (MgO) som tidigare var känd som magnesium erhöll därmed namnet Magnium. Senare ändrades detta namn igen till magnesium.

Magnesium var redan under antiken använt som ett helande medel, både som laxermedel och i form av Epsomsalt. På 1600-talet blev vatten från den kända vattenkällan Epsom vid Surrey i England ett populärt helande medel, både som kosttillskott och som en blodrenare. Maria de Medici som kom från en känd och rik familj, beskrev de  helande effekterna av Epsomkällan som: "used by a great store of citizens,  especially by people of quality".


År 1695 blev magnesiumsulfat ett salt, isolerat från Epsomvattnet av Nehemia Grew. År 1915 vann Richard Willstatter Nobelpriset för sina insatser att definiera och beskriva strukturen av växternas klorofyll med magnesium som det centrala elementet. Magnesium används ofta vid akut hjärtinfarkt. Brist på  magnesium sägs vara det som stjäl flest år av en människas liv.

Kliniska effekter av magnesiumbrist

Redan år 1697 rekommenderade en medicinsk tidskrift, med en enorm entusiasm, magnesium som näringstillskott. De flesta av de tillstånd som vid den tiden  behandlades med magnesium behandlas idag också med magnesium; sårskador, depression, yrsel, halsbränna, ringorm, njursten, gulsot och gikt.
Nedan följer lista vad den senaste forskningen om magnesium kan påvisa och betona att magnesium har ett betydande terapeutiskt värde vid behandling av en rad besvär och symtom:

Ångest och depression: Magnesium kontrollerar stresshormonet adrenalin som  produceras av binjuren.

Astma: Både produktion av histamin och sammandragningar i luftvägarna ökar med  magnesiumbrist.

Blodpropp: Magnesium har en central roll för att förebygga trombos och  säkerställer att blodet är tunt och flyter som det ska.

Crohns sjukdom och ulcerös kolit: Magnesiumbrist minskar tarmfunktioner, tarmrörelser och kan orsaka förstoppning. Förstoppning innebär i sin tur förgiftning, dåligt näringsupptag och i vissa fall kolit. Magnesium binder vätska i avföringen som gör den mjuk och porös. Långvarig diarré och lös mage dränerar kroppen på bl.a. magnesium.

Cystit: Blåssammandragningar och frekvent urinering förvärras av brist på  magnesium.

Depression: Hormonet serotonin som reglerar humörsvängningar är helt beroende av  magnesium. Om hjärnan får för lite magnesium blir den mer sårbara och utsatt för  allergener, ämnen som i vissa fall kan orsaka olika psykiska störningar.

Avgiftning: Magnesium är viktigt i samband med avlägsnande av farliga ämnen som  bl.a. tungmetaller såsom kvicksilver, aluminium och bly ur kroppen.

Diabetes: Magnesium förbättrar insulinutsöndringen från bukspottkörteln och  underlättar kolhydratmetabolismen. Utan magnesium skulle inte insulin kunna transportera glukos in i cellerna och då kommer glukos och insulin att  ackumuleras i blodet istället.

Trötthet och utmattning: Personer som lider av magnesiumbrist känner sig ofta trötta och utmattade eftersom så många av kroppens enzymer inte fungerar som de ska.Trötthet och utmattning är ofta ett tidigt tecken på att man har magnesiumbrist.

Hjärtbesvär: Tidiga tecken på att något livshotande är under utveckling är  onormala förändringar i hjärtrytmen, angina (bröstsmärta), eller att man  kollapsar efter tung fysisk aktivitet eller motionrelaterade aktiviteter.

Vid låg magnesiumhalt påverkas hjärtmuskeln och störning i sammandragningarna kan uppstå och risk för hjärtstopp kan därmed föreligga i allvarligare fall av brist. Detta beror på att det inte finns tillräckligt med magnesium till musklerna för  att slappna av efter en kontraktion och därmed redo för nästa  sammandragning/kontraktion (hjärtslag).

Magnesiumbrist är regel snarare än undantag hos personer med hjärtproblem, och sjukhusen ger ofta magnesium i samband med akut hjärtinfarkt och arytmi  (hjärtrytmstörningar). Magnesium används också för att behandla angina  (bröstsmärtor). Som med alla andra muskler är magnesium viktigt för ett  fungerande hjärta.

Högt blodtryck: Vid brist ökar sammandragningar av blodkärl och kolesterol i  blodet ökar. Båda dessa tillstånd orsakar problem med blodtrycket.

Hypoglykemi: Magnesium är nödvändigt för att hantera insulin och för lite magnesium kan orsaka lågt blodsocker.

Insomnia: Det sömnreglerande hormonet melatonin är beroende av magnesium.

Njurbesvär: Brist på magnesium bidrar till förkalkning i njuren och resulterar i onormal produktion av lipider (organiska föreningar) och sämre blodsockerkontroll hos personer som är  njurtrans-planterade.

Migrän: Serotoninbalansen är magnesium beroende. För lite serotonin kan orsaka migrän och depression.

Skelett- och muskelvärk: Fibromyalgi, muskelryckningar, spasmer i ögat, kramper  och kroniska problem med nacke / rygg, kramp i vadmuskulatur kan orsakas av brist på magnesium. Sådana problem kan elimineras genom användning av korrekt magnesiumtillskott.

Problem med nerverna
: Magnesium lindrar perifera nervsjukdomar i kroppen, såsom  huvudvärk, muskelkramper, sammandragningar i mag/tarmkanalen och kramper i benen, fot och tå. Elektrisk aktivitet i hjärnan kan öka vid magnesiumbrist och då  utlösa epilepsiliknande anfall, vilket också kan förekomma hos personer med  obehandlad celiaki som överlag lider brist på magnesium. Magnesium kan också  användas för behandling av både yrsel och förvirring.

Obstetriska och gynekologiska problem: Vid mensvärk kan man förvänta sig ganska  omedelbar effekt genom intag av joniserat kolloidalt magnesium. Sådana problem  beror på i dess enkelhet av en kombination av låg magnesiumhalt och mycket  kalcium i cellerna. Magnesium förhindrar PMS och mensvärk, men är också viktigt  vid behandling av infertilitet. Magnesium motverkar också förtida födsel.  Magnesium ges i vissa länder intravenöst till gravida kvinnor med  graviditetsrelaterat högt blodtryck för att minska risken för cerebral pares och  SIDS hos barnet.

Osteoporos: Magnesium är viktigt när det gäller att reglera tätheten (densiteten) i ben,  det är faktiskt magnesium som tillåter ackumulering av kalcium. Ensamt kan kalcium, utan magnesium, vara potentiellt skadligt för oss. Att ta kalcium och D-vitamin för att öka kalciumabsorptionen utan balansering med magnesiumintag, kommer att medföra ytterligare magnesiumbrist. Detta i sin tur kommer återigen att utlösa en serie av händelser som leder till direkt nedbrytning av ben.

Raynauds fenomen: Magnesium hjälper blodkärlen i fingrar och tår.


Magnesium har således följande positiva fördelar för oss:

  • Styr cellens energiproduktion.
  • Viktigt för alla kroppens muskelfunktioner.
  • Avgörande för en väl fungerande matsmältning.
  • Bidrar till bildandet av nya celler.
  • Grunden för bildandet av alla kroppens proteinstrukturer.
  • Kalciumkanalblockerare.
  • Kontrollerar produktionen av både RNA och DNA.
  • Viktigt för musklernas avslappningsförmåga.
  • Avgörande för hjärnans funktion, hjärta och njurar.
  • Aktiverar B-vitaminer.
  • Funktion hos binjurar, hjärna och nervsystem.
  • Hjälper enzymer associerade med deras katalytiska effekt i de flesta av kroppens kemiska reaktioner inklusive temperaturkontroll.
  • Producerar och transporterar energi.
  • Direkt involverat i processen för överföring av nervsignaler.
Enzymer är proteinmolekyler som stimulerar kemisk reaktion i kroppen. Magnesium  är en viktigt mineral i samband med funktionen hos hundratals enzymer, men också viktigt för flera tusen andra enzymer. Brist på magnesium har därför en effekt på alla aspekter av våra liv, både fysiskt och mentalt.
Magnesium samverkar med vitaminer och mineraler. Vår tankeverksamhet är beroende  av magnesium för att fungera, vid brist kan en del individer uppleva det man  kallar "brain fog" (hjärndimma).


Magnesium versus kalcium

Magnesium och kalcium är två olika sidor av samma mynt. Kalcium verkar muskelsammandragande medan magnesium är muskelavslappnande. Kalcium initierar  nervsignaler medan magnesium stänger av dem. Kalcium gör blodet tjockare medan  magnesium håller blodet mer lättflytande. För mycket kalcium ansamling i cellerna på grund av magnesiumbrist kan ge ihållande ofrivilliga  muskelsammandragningar.


Detta kan leda till ihållande sammandragningar av bronkerna (astma), livmodern  (ökad mensvärk), blodkärlen (högt blodtryck), med mera. Det är relativt lätt att förstå att balansen mellan dessa två mineraler är avgörande för hälsa och välbefinnande. Tyvärr är vi uppväxta med indoktrineringen/ vanföreställningen att vi måste tänka på kalcium, kalcium och mer kalcium, (mjölk) för att bygga "starka ben".


Magnesium är naturens  kalciumkanalblockerare som hindrar kroppen från att ta upp stora mängder av  kalcium. För stora mängder kalcium kan leda till celldöd.

Forskare i en omfattande studie kom till följande slutsats: "Kalcium är ett  viktigt näringsämne, men det måste balanseras med tillräcklig av magnesium om det inte ska orsaka skada på cellerna och kroppen som helhet. Stor inlagring av kalcium är därför direkt skadliga för kroppen, och förmodligen en av orsakerna  till många av dagens hälsoproblem".

Avslutningsvis - summa summarum - Organiskt eller icke-organiskt magnesium – vad är då bäst? 

Det finns både organiska och icke-organiska former av magnesium som är bra. De lättupptagliga formerna är som jag skrivit om i tidigare inlägg: magnesiumlaktat, magnesiummalat och magnesiumcitrat, och är alla organiska former av magnesium. Om en mineralförening är organisk eller icke-organisk är alltså inte i sig avgörande för om den är lättupptaglig eller inte.

Föreningar av magnesium som är svårupptagliga är: magnesiumoxid, magnesiumhydroxid, magnesiumkarbonat och är alla icke-organiska. Magnesiumkarbonat kan lösas upp i saltsyra, och individer som har mycket saltsyra i magsäcken kan till viss del tillgodogöra sig magnesiumkarbonat, men det blir långt ifrån lika biotillgängligt som de lättupptagliga formerna av magnesium. Problemet är också att de flesta som behöver mineraltillskott har brist på saltsyra och därför inte tar upp dessa hårt bundna magnesiumföreningar.

I en dubbelblind placebokontrollerad studie jämförde man upptaget av magnesiumcitrat, aminosyrabundet magnesium och magnesiumoxid. Efter 60 dagars tillskott av 300 mg magnesium per dag mättes nivån av magnesium i urin, blod och saliv. Man fann att magnesium i citratform gav allra bäst upptag. Tillskott av magnesiumoxid gav däremot ingen skillnad jämfört med placebo, vilket innebär att upptaget var i princip noll.

Ska du lägga pengar på magnesiumtillskott se då till att köpa magnesium i bra former, läs noga på innehållsförteckningen.

Följande former i tillskott av magnesium är ok:

Magnesiumglycinat, magnesiummalat, magnesiumsuccinat, magnesiumtaurat, magnesiumorotat, magnesiumklorid (används i sprayform eller på annat sätt flytande form, har hög absorptionsförmåga), magnesiumtreonat, magnesium EAP2,  och kelaterad magnesium. Ska du köpa magnesium till badvattnet är magnesiumsulfat (Epsomsalt) bra.
*Magnesium i formerna magnesiumglutamat och magnesiumaspartat bör helt undvikas. 

Värt att notera - tillverkningsprocesser för magnesiumcitrat (citronsyrabundet)

Det citrat som ingår i en del tillverkares mineraltillskott framställs till en början genom en fermenteringsprocess med hjälp av mögelsvampen Aspergillus niger. Orsaken till att man använder citratformer av olika mineraler i tillskotten är att det har ett bra upptag i tarmen, mycket bättre än många andra mineralföreningar. Som för alla ämnen och livsmedel så finns det individer som inte tål citronsyra/citrat från Aspergillus. Är det så ska dom givetvis undvika tillskott där detta ingår.

Naturligt är bäst

Men återigen, försök så långt som det är möjligt att hålla dig till naturliga källor d.v.s till naturligt odlade (ekologiskt) grönsaker, frukter, bär och nötter som är rika på magnesium. Du hittar en länk till en lista över detta ovan i inlägget.

Bokmärk gärna sidan då inlägget kommer att uppdateras i mån av tid...

*Vill du lära dig mer om kostens påverkan, hur mineraler och vitaminer fungerar, hur brister yttrar sig, sjukdomskopplingar, andra sjukdomsrelaterade besvär, överkänsligheter, allergier samt mycket mera? 
Då rekommenderas att du läser Michael Håkanssons böcker som som går på djupet i frågor om kost och hälsa. 

*Just nu är det 20 % sommarrabatt på alla böcker och bokpaket. Ekobutiken (ekobutiken.se) bjuder dessutom alla kunder som köper ett bokpaket, på aktiverade och högkvalitativa B-vitaminer från välkända Thorne

Du hittar böckerna här: Hälsotillståndet

www.halsotillstandet.se



 
*Du kan ladda ner hela detta blogginlägg som PDF: här eller här

Referenser:

https://www.bioscience.org/1999/v4/d/wolf/fulltext.htm
MAGNESIUM IN CELL PROLIFERATION AND DIFFERENTIATION

Rubin, H.: Central role for magnesium in coordinate control of metabolism and growth in animal cell. Proc. Natl. Acad. Sci. USA, 72, 3551-3555 (1975)

Vernon, W.B.: The Role of Magnesium in Nucleic-Acid and Protein Metabolism. Magnesium 7, 234-248 (1988)

Bowen-Pope, D.F. Vidair, C. Sanui, H. & H. Rubin: Separate roles for calcium and magnesium in their sinergistic effect on uridine uptake by cultured cells: significance for growth control, Proc. Natl. Acad. Sci. USA 76, 1308-1312 (1979)

Lodish, Berk et al. (2004) molekylär cellbiologi femte utgåvan. W.H. Freeman and Company

http://www.unt.se/nyheter/uppsala/nu-har-uppsalas-vatten-blivit-mjukare-299449.aspx

Metalloprotein Active Site Assembly. Michael K. Johnson (Editor), Robert A. Scott (Editor) Oct 2017.

Metalloproteins and their metals. JBC thematic minireview series on metals in biology continues. By Umesh D. Wankhade 2014

http://gluten-celiaki.blogspot.com/2012/10/magnesium-och-celiaki-brister-och.html

https://drcarolyndean.com/2013/12/magnesium-the-missing-link-to-better-health/

Rubin H. Central role for magnesium in coordinate control of metabolism and growth in animal cells. Proceedings of the National Academy of Sciences of the USA. 1975 Sep;72(9):3551-5.

Hartwig A. Role of magnesium in genomic stability. Mutation Research [serial online]. April 18, 2001;475(1-2):113-121. Available from: MEDLINE with Full Text, Ipswich, MA. Accessed October 14, 2009.

Seelig M, Rosanoff A. The Magnesium Factor. New York: Avery; 2003.(3-4
Hartwig A. Role of magnesium in genomic stability. Mutation Research [serial online]. April 18, 2001;475(1-2):113-121. Available from: MEDLINE with Full Text, Ipswich, MA. Accessed October 14, 2009.

Magnesium. Dietary Supplement Fact Sheets, Office of Dietary Supplements, National Institutes of Health. 2009. Available at: http://dietary-supplements.info.nih.gov/factsheets/magnesium.asp. Accessed January 27, 2010.

Jing MA, Folsom AR, Melnick SL, et al. Associations of serum and dietary magnesium with cardiovascular disease, hypertension, diabetes, insulin, and carotid arterial wall thickness: the ARIC study. J Clin Epidemiol. 1995;48:927-940.

Monarca S, Donato F, Zerbini I, Calderon RL, Craun GF. Review of epidemiological studies on drinking water hardness and cardiovascular diseases. European journal of cardiovascular prevention and rehabilitation. 2006; 13:495-506.

Lopez-Ridaura R, Willett WC, Rimm EB, Liu S, Stampfer MJ, Manson JE, Hu FB. Magnesium intake and risk of type 2 diabetes in men and women. Diabetes Care. 2004;27:134-40.

Murakami K, Okubo H, Sasaki S. Effect of dietary factors on incidence of type 2 diabetes: a systematic review of cohort studies. Journal of nutritional science and vitaminology. (Tokyo) 2005; 51: 292-310.

World Health Organization. Calcium and Magnesium in Drinking Water: Public health significance. Geneva: World Health Organization Press; 2009.

U.S. Department of Health and Human Services, U.S. Department of Agriculture. Adequate Nutrients Within Calorie Needs. In: Dietary Guidelines for Americans 2005. 2005. Available at: http://www.health.gov/dietaryguidelines/dga2005/document/pdf/DGA2005.pdf. Accessed January 28, 2010.

https://www.britannica.com/science/magnesium

https://www.britannica.com/science/human-digestive-system/Calcium#ref294186

 Mg citrate found more bioavailable than other Mg preparations in a randomised, double-blind study.






fredag 20 april 2018

Var får kon sitt kalcium ifrån? Gluten-celiaki


Jag får ofta frågor om komjölken, om det är nyttigt...och nu sist en fråga om man istället kan välja fårmjölk eller getost., men mitt svar är alltid: Nej, inget i mjölkväg alls från djurriket. En del säger: "men vi måste ju ha kalcium till våra barn som växer"...och då svarar jag alltid: "Var får kon sitt kalcium ifrån?"...från växtriket.

Vi är faktiskt den enda arten som suger från en annan art - Har någon t.ex. sett en räv eller ett vildsvin dia en ko i hagen?
”Alla däggdjur har artegen mjölk med den bästa sammansättningen för sin egen avkomma...”                                                                                                                                  
                                                                              Citat av Michael Håkansson 2014
Årtionden av hård avel har fått fram kor som mjölkar mer (förstorad hypofys) och nya sojabaserade kraftfoder (innehåller fytoöstrogener) har börjat användas sedan ca 15 år tillbaka i Sverige. Mjölken idag jämfört med förr innehåller väldigt mycket hormoner och tillväxtfaktorer. Mammans mjölk är avsedd att få kalven att bli vuxen och könsmogen inom ett år.
Redan för 40 år sedan påpekade kanadensiska forskare att det finns ett klart samband mellan konsumtion av mejerivaror och förekomst av bröstcancer. Observationen var att bröstcancer i stor utsträckning var helt koncentrerat till länder med hög konsumtion av mejerivaror, och nästan saknades helt i länder med låg konsumtion.
Men tiden var inte mogen – industrin gjorde allt för att bevara bilden av att mjölken är nyttig. Det skulle ta flera årtionden och hundratusentals fler människor att dö i bröstcancer, innan världen var beredd att på allvar börja titta på problemet.
I Japan steg frekvensen av prostatacancer 25 gånger mellan åren 1948 till 1998 parallellt med att intaget av mejerivaror i landet steg med 2000 % (jämfört med Sverige är intaget av mejerivaror dock fortfarande mycket lägre).
När vi tittar på kineserna så har dessa levt under årtusenden med litet eller inget intag av mejerivaror alls, men nu eftersträvar de västerländsk livsstil och mjölkkonsumtionen stiger brant, speciellt i de stora städerna. Denna utveckling oroar kinesiska forskare, som nu ser hur förekomsten av bröst- och prostatacancer fördubblas vart tionde år.

Svensk studie visar nedslående resultat
En svensk undersökning följde 61 000 kvinnor och 45 000 män i drygt 20 år. De som konsumerade mycket mjölkprodukter (mjölk, ost, smör och yoghurt) hade en statistiskt säkerställd högre andel i förtidig död och, inte förvånande, också större andel benbrott – tecken på benskörhet.
Efter drygt 20 år hade faktiskt 15 000 av kvinnorna avlidit, och drygt 17 000 hade haft någon typ av fraktur. Bland männen, som följdes upp efter elva år, hade 10 000 av ca 45 000 avlidit, och 5000 hade haft en fraktur. Trots alla dessa mörka siffror kan mejeriindustrin känna sig trygga att dess produkter sedan århundraden är ”helgonförklarade” och får inte ifrågasättas. Försvararna av mjölken är många och på nätet hårdbevakas frågan. 

Komponenterna i komjölk främjar prostatacancer 

Prostatacancer är en av de ledande huvudorsakerna till dödsfall hos män. Forskare skrev: "Prostatacancer är den fjärde vanligaste maligniteten bland män över hela världen, med uppskattningsvis 400 000 nya fall som diagnostiseras årligen. Epidemiologiska bevis tyder starkt på att kostfaktorer spelar en viktig roll i prostatacancerprogression och dödlighet”.

Prostatacancer brukar anses vara en "gammal mans sjukdom", men på grund en ökad dålig kosthållning och livsstilvanor, diagnostiseras nu män så tidigt som i 30-års åldern. Faktum är att obduktionsstudier i väst har funnit prostatacancer hos män redan i 20-årsåldern, men som dog av andra orsaker. 

En forskare säger följande: "Så många som 30 % av männen i 30- till 40-års åldern bär på prostatacancer, och runt 50-års åldern stiger denna kurva till cirka 40 %”. Han fortsätter att säga: "Prostatacancer börjar idag hos män redan i tjugoårsåldern och förekomsten ökar fram tills de fyller 70 år. Då har ca 80 % av männen denna cancer”.

Eftersom prostatacancer är en hormonkänslig cancer, har män som konsumerar mjölkprodukter signifikant högre procentsatser i prostatacancer. En läkare som studerat ämnet säger att hormonerna i mejeriet " stimulerar mikroskopiska prostatacancerceller som gödselmedel på ogräs ". Därför främjar komjölk omvandlingen av precancerösa lesioner eller muterade celler till invasiv cancer.

Mejeriprodukter utgör ca 60 -70 % av källan till östrogenet som kommer från mat. Väl dokumenterade konsekvenser av överskott av just östrogen är cancer i bröst, livmoder och prostata.

Andra hormoner i mjölk som främjar cancer 

Det mest kraftfulla naturliga tillväxthormonet är det insulinliknande tillväxtfaktor-1 (IGF-1). Även om låga nivåer av detta kraftfulla tillväxtstimulerande hormon finns naturligt i vårt blod ökar konsumtionen av animaliska produkter nivån.

En forskare säger: "Mejeriprodukter är de värsta företrädarna av alla livsmedel vi äter för att höja denna cancerstimulator, mejeri kan enkelt öka nivåerna IGF-1 i våra kroppar med upp till 10 %.” Omvänt har studier visat att män som använder sig av vegankost befunnits ha en 9 % lägre nivå av IGF-1 än män som följer en diet med kött och mjölkprodukter.

Män som har den högsta IGF-1-nivån löper fyra gånger större risk att drabbas av prostatacancer jämfört med de som har de lägsta nivåerna. IGF-1-hormonet i komjölk ger den snabba tillväxten hos kalvar, men oönskad tillväxt för människor, ofta i form av cancer och snabbare åldrande.

"IGF-1 är en av de mest kraftfulla faktorerna för cancertillväxt som någonsin upptäckts vid cancer i bröst, prostata, lungor och tjocktarm" avslutar forskaren.

Isolerade cancerceller från prostata exponeras för komjölk

En relativt ny studie gick ut på att man isolerade cancerceller från prostata i en petriskål och droppade komjölk direkt på dessa. Man valde ekologisk mjölk. De fann att komjölk stimulerade tillväxten hos cancercellerna i vart och ett av de 14 separata experiment som utfördes.
Testerna visade en genomsnittlig ökning av cancertillväxten på över 30 %. Tester med mandelmjölk i samma studie visade att tillväxten hos dessa cancerceller undertrycktes med över 30 %. Forskarna förklarade att metaanalysen tillhör en bland de bästa fallstudierna som någonsin gjorts, och man drar slutsatsen att: "mjölkförbrukning är en riskfaktor för att  utveckla prostatacancer". Andra studier tyder på att större mjölkintag, speciellt under tonåren kan vara särskilt riskabelt när det gäller risken att drabbas av cancer senare i livet. 

En nyligen publicerad isländsk undersökning av 9000 män som följts i 25 år och där mer än 2000 drabbades av prostatacancer, visar att män som i sin ungdom konsumerat mycket mjölk hade cirka 320 % större risk att utveckla prostatacancer än de som konsumerat lite mjölk.  
Tecken på aggressiv prostatacancer
Aggressiv prostatacancer uppvisar en mängd olika symtom, inklusive:

     Regelbunden urinering
     Svårighet att hålla urin eller påbörja urinering
     Dåligt urinflöde
     Smärtsam eller brinnande känsla urinering
     Blod i urin eller i sperma
     Smärta i nedre delen av ryggen, höfterna eller i lårens överdel
Dagens industriellt misshandlade mjölk är totalförstörd när den når konsumenten, vi kan inte på långa vägar jämför med den naturliga mjölk vi en gång använde, innan kommersiella intressen blandade sig i leken för att tjäna pengar genom monopoldominans.
Om man överhuvudtaget ska använda sig av mjölk ska den vara oförstörd och helt naturlig direkt från spenen, men tyvärr har skrämselpropagandan ekonomiska intressenter använt under lång tid att det skulle vara farligt, är djupt rotat hos det vanliga folket. Man kan svara på påståendet att opastöriserad mjölk skulle vara farligt med: Men mjölkbönder och deras barn som tar mjölken direkt från gården, opastöriserad, lever ju och frodas”…
Allergier och intoleranser är redan långt utbrett så dessa individer kommer att ha problem med även naturlig mjölk. Enligt studier föds många barn med antikroppar mot både kasein och gluten. Vi ska heller inte låta oss dras in i vanföreställningen att svensk kommersiell mjölk är bättre än andra länders, absolut inte. Men svensk mjölk är ett känsligt ämne att beröra och mjölkindustrin har många försvarare.
Hur gammal är osten?
Egyptiska gravmålningar visar att ost gjordes redan 2000 år f.Kr. Det började med att man fann klumpar i den slaktade kalvens magsäck och enligt berättelser förstod man att kalvens magsaft påverkade mjölken den diat från kon som börjat ysta sig i kalvens mage. Enzymet i den fjärde magen hjälper kalven att smälta mammans mjölk. Därav har det traditionellt använts löpe från kalvmagar hos slaktade kalvar för att koagulera mjölken och göra ost.
I våra magar koagulerar (ystar) kaseinet i mjölken och bildar kompakta och svårsmälta ostmasseklumpar som egentligen är anpassad för kalvens fyra magar. Men i den mänskliga organismen ställer denna tjocka massa av klibbig smet kroppen inför stora påfrestningar när det gäller att bli av med den. Denna klibbiga substans sätter sig fast i tarmväggen och hindrar kroppens upptag av näringsämnen. Utöver att mjölk är slembildande i sig bildas det även slem i kroppen som är mycket surt.
Ovan: Bild av det "rör" (tarmplack) som kommer ut från tarmen vid upprepade lavemang efter fasta.

Det är inte ovanligt att det bildas som ett "rör" inuti tarmen som vid analyser visat sig ha ursprung i att bland annat förhårdnat tarmslem från tarmslemhinnan, transfettsyror, rester från slembildande mat som t.ex. ost, vitt socker, ruttnande mat, bakterier och annat som under tid bildat denna hårda beläggning. De som idkar fasta och använder lavemang för att rensa tarmen, brukar få ut avlånga illaluktande slamsor och klumpar av denna beläggning (rör) från tarmväggen som löses upp av upprepat lavemang.
Ny forskning visar att kaseinet i mjölk har beroendeframkallande egenskaper. Forskarna kallar det "mejeriets crack". Kaseinet har en morfinliknande sammansättning som gör att kroppen signalerar att vi är sugna på mer, mer, och ännu mer ost – likt drogberoende, fast utan fysiska abstinenssymptom.

Avslutningsvis vill jag säga till alla dem som bär på något av följande besvär: IBS, IBD, kolit, chrons och andra tarmbesvär, samt till dem som bär på reumatisk värk och artriter, det räcker inte att välja laktosfria produkter utan upphovet till besvären och inflammation kan endast hävas genom att man tar bort alla mejeriprodukter! Det finns många andra bra produkter som ersätter komjölken och utbudet växer.

*Du kan läsa mycket mer om mjölken och dess biverkningar i min huvudbok: Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter (2017 och uppdaterad maj 2018) och i nya uppdateringen av Stora Kosthandboken som släpps 15 maj 2018 som samtidigt utökades med 40 sidor.

Du hittar böckerna här: Hälsotillståndet




* Bokmärk gärna sidan för inlägget kommer att uppdateras i mån av tid....  

Referenser:

Nutrition, insulin, IGF-1 metabolism and cancer risk: a summary of epidemiological evidence.

IGF-1 en förutsättning för cancer

Growth Factor Raises Cancer Risk

Insulin-Like Growth Factor 1 and Prostate Cancer Risk: A Population-Based, Case-Control Study

Plant-Based Diet Can Lower IGF-1 and Prostate Cancer Risk

The impact of the IGF-1 system of cancer cells on radiation response – An in vitro study

Inhibition of the insulin-like growth factor-1 receptor potentiates acute effects of castration in a rat model for prostate cancer growth in bone

Kaaks R, Johnson T, Tikk K, et al. for European Prospective Investigation into Cancer and Nutrition (EPIC) cohort. Insulin-like growth factor I and risk of breast cancer by age and hormone receptor status-A prospective study within the EPIC cohort. Int J Cancer. 134(11):2683-90, 2014.

Gunter MJ, Hoover DR, Yu H, et al. Insulin, insulin-like growth factor-I, and risk of breast cancer in postmenopausal women. J Natl Cancer Inst. 101(1):48-60, 2009.
    

Schernhammer ES, Holly JM, Pollak MN, Hankinson SE. Circulating levels of insulin-like growth factors, their binding proteins, and breast cancer risk. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 14(3):699-704, 2005.

Kaaks R, Lundin E, Manjer J, et al. Prospective study of IGF-I, IGF-binding proteins, and breast cancer risk, in Northern and Southern Sweden. Cancer Causes Controls. 13:307-316, 2002.
   
Baglietto L, English DR, Hopper JL, Morris HA, Tilley WD, Giles GG. Circulating insulin-like growth factor-I and binding protein-3 and the risk of breast cancer. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 16(4):763-8, 2007.
   
Gronbaek H, Flyvbjerg A, Mellemkjaer L, et al. Serum insulin-like growth factors, insulin-like growth factor binding proteins, and breast cancer risk in postmenopausal women. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 13(11 Pt 1):1759-64, 2004.
   
Hankinson SE, Willett WC, Colditz GA, et al. Circulating concentrations of insulin-like growth factor-I and risk of breast cancer. Lancet. 351:1393-1396, 1998.
   
Vatten LJ, Holly JM, Gunnell D, Tretli S. Nested case-control study of the association of circulating levels of serum insulin-like growth factor I and insulin-like growth factor binding protein 3 with breast cancer in young women in Norway. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 17(8):2097-100, 2008.
   
Gaudet MM, Patel AV, Teras LR, et al. Obesity-related markers and breast cancer in CPS-II Nutrition Cohort. Int J Mol Epidemiol Genet. 4(3):156-66, 2013.
   
Key TJ, Appleby PN, Reeves GK, Roddam AW for the Endogenous Hormones and Breast Cancer Collaborative Group. Insulin-like growth factor 1 (IGF1), IGF binding protein 3 (IGFBP3), and breast cancer risk: pooled individual data analysis of 17 prospective studies. Lancet Oncol. 11(6):530-42, 2010.
   
Renehan AG, Zwahlen M, Minder C, O’Dwyer ST, Shalet SM, Egger M. Insulin-like growth factor (IGF)-I, IGF binding protein-3, and cancer risk: systematic review and meta-regression analysis. Lancet. 363(9418):1346-7, 2004.
   
Shi R, Yu H, McLarty J, Glass J. IGF-I and breast cancer: a meta-analysis. Int J Cancer. 111(3):418-23, 2004.
   
Sugumar A, Liu YC, Xia Q, et al. Insulin-like growth factor (IGF)-I and IGF-binding protein 3 and the risk of premenopausal breast cancer: a meta-analysis of literature. Int J Cancer. 111(2):293-7, 2004.


Casein Production by Human Breast Cancer

Casein — toxicity, side effects, diseases and environmental impacts

Milk Protein (Casein) & Cancer 

CASEIN PEPTIDES

Svensk studie: Mjölk kopplas till ökad dödlighet 

Effect of Clotting in Stomachs of Infants on Protein Digestibility of Milk 

The Mammary Gland / Human Lactation / Milk Synthesis


Serum antibodies to cow's milk proteins in ulcerative colitis and Crohn's disease

Serum antibodies to cow's milk folate-binding protein in patients with chronic inflammatory bowel disease 

Circulating antibodies to cow's milk proteins in ulcerative colitis