Högt blodtryck och kostens betydelse! Matallergier - Glutenintolerans och brister.

Ett högt blodtryck en ökning av trycket i artärerna till över 140/90. Denna tryckökning är ungefär som en ökning av trycket i ett rör. Ju högre trycket är, desto svårare har pumpen (i detta fallet hjärtat) att arbeta, och desto svårare är det att hålla trycket inuti röret.

Därför är ett högt blodtryck känt för att öka risken för hjärtsjukdom och hjärtinfarkt, och för att öka risken för stroke (bristningar i hjärnans blodkärl). En ökning av blodtrycket är också relaterat till viktökning.

Men det finns många andra orsaker, och inte alla överviktiga utvecklar ett högt blodtryck. En av de mer intressanta här och säkerligen förbisedda orsaker till högt blodtryck, kan vara födoämnesallergier men även brister.

En av flera intressanta kopplingar till identifiering och eliminering av allergener från kosten har för många inneburit en relativt snabb nedgång i högt blodtryck.

Detta har då inte alltid varit relaterade till en minskning av deras vikt, även om det ofta är en annan positiv bieffekt av kostomläggning. Det finns publicerade rapporter på temat allergier och överkänslighet samt förekomsten av högt blodtryck. En amerikansk undersökning från 2004 redovisade att 3740 glutenintoleranta vuxna individer som brukade en glutenfri kost, hade i genomsnitt betydligt lägre blodtryck än den allmänna befolkningen.

Många av de jag håller kontakt med som haft ett högt blodtryck och som antagit en glutenfri kost, (och många av dem även en mejerifrikost), har upplevt radikala förändringar till det bättre avseende högt blodtryck. I själva verket kan ett högt blodtryck vara det enda symtomet på att det kan finnas en matallergi i botten, men det kan även finnas andra hälsoproblem som också kommer att gynnas av en diagnostisering och eventuell kostomläggning.

Magnesiumbrist och högt blodtryck

Magnesium har stor betydelse för, cellfunktionen, hjärtverksamhet, skelettet, styrkan hos tandemalj, immunförsvaret och sockeromsättningen. Vid celiaki t.ex är som bekant tarmens slemhinna skadad och upptag av näring, vitaminer och mineraler är starkt begränsat och brister uppstår, då även av magnesium som i sin tur kan utlösa andra sjukdomstillstånd.

Vid stress förbrukar kroppen stora mängder av magnesium och det är därför viktigt att få i sig de rekommenderade mängderna av magnesium varje dag via kost eller från ett bra kosttillskott.

I vårt moderna samhälle har vi även det raffinerade sockret som omger oss allt mer.För att bryta ner socker går det år B-vitaminer och bla magnesium. Man säger att kroppen behöver 56 magnesiummolekyler för att kunna bryta ner 1 sockermolekyl.Kroppen förbrukar således av sina magnesiumdepåer för att bryta ner sockret. En ond cirkel kan uppstå här som kan bero på flera orsaker som, ett dåligt upptag av magnesium, grönsaker med allt lägre näringsinnehåll pga utarmade jordar och konstgödning, generellt slarv med kosten.

Magnesium behövs för mer än 300 olika biokemiska reaktioner i kroppen. Det bidrar till att upp- rätthålla en normal muskel och nervfunktion, håller hjärtrytmen stadig, stödjer ett friskt immun- system, och håller benen starka.

Magnesium hjälper också till att reglera blodsockernivåerna, främjar ett normalt blodtryck, och är känt för att vara inblandad i energiomsättning och proteinsyntesen. Det finns nu ett ökande intresse av magnesiums betydelse för att förebygga och hantera sjukdomar som högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Magnesium i kosten absorberas i tunntarmen och utsöndras via njurarna.

Flera studier har gjorts där man kan visa fram positiva effekter /förbättringar vid ett flertal olika sjukdomstillstånd när man tillfört tillskott av magnesium:
Diabetes, njurfunktionen, minnesfunktionen, benskörhet, astma, hjärtinfarkt, förmaksflimmer, högt blodtryck, PMS vid menstruation, benkramper, mm.
Vid en sviktande tarmfunktion (vid t.ex celiaki) är t.ex brist på magnesium bland det vanligaste utöver zink.

Att själv göra ett försök att inte äta gluten under några veckors tid (helst 2-3 månaders tid) och sedan återinföra det igen och känna efter hur du mår, är ett bra sätt. Om några konstiga symptom dyker upp är du förmodligen känslig för gluten. Att föra en dagbok när man börjar är bra, att skriva ned vad man upplever för besvär och hur de sedan eventuellt klingar av vid en glutenfri kost, och tvärt om anteckna symtom/besvär som dyker upp när man åter insätter gluten i kosten.

*Not. Vill du veta mer om kostens betydelse vid olika sjukdomar/besvär? Läs då Michael Håkanssons böcker "Gluten och mjölk-de vita gifterna" som du finner : Här

Read More

Homocystein har du kanske hört talas om, vad är då det? Glutenintolerans-Celiaki

Många har skrivit till mig och undrat vad ”högt homocystein” är som läkaren talat med dem om, och om det kan vara kopplat till t.ex malabsorption vid celiaki och inflammerad tarm. Helt klart kan man se tendenser till detta.

Homocystein bildas när kroppen omvandlar den livsnödvändiga aminosyran metionin till det viktiga cysteinet. Normalt sett ska vitaminerna B6, B12 och folsyra, ihop med enzymer, oskadliggöra homocysteinet. Homocysteinet får blodet att lättare koagulera, blodkärlen blockeras och det ger ökad risk för utlösande av hjärtinfarkt och stroke.

Både vitamin B12 och folat behövs vid syntes av puriner och tymidin. Under fosterstadiet och ungdomen innebär brist på B12 och/eller folat försämrad tillväxt och utveckling. Brist hos vuxna påverkar alla snabbt prolifererande celler. Främst gäller detta erytrocyter och leukocyter samt alla celler längs mag-tarmkanalen.

Både brist på vitamin B12 och folat leder därför till anemi, försämrat immunförsvar och förändringar i slemhinnorna. Vitamin B12 behövs också vid uppbyggnad och nerbrytning av vissa aminosyror och fettsyror till energi.

Vitamin B12 behövs även för tillverkningen av myelin. Brist kan i längden leda till nedbrytning av myelinskidan runt axoner, vilket allvarligt skadar funktionen. Multipel skleros (MS) är den vanligaste av dessa sjukdomar. Symtom på MS har noterats hos personer med en B12-brist innan tecken på megaloblastisk anemi visat sig. Det finns en anmärkningsvärd epidemiologisk likhet mellan MS och perniciös anemi.


Vitamin B6 skiljer sig en hel del från vitamin B12 och folat när det gäller funktionen i kroppen. Den enda gemensamma reaktionen är omsättningen av metionin där alla tre är inblandade. Ett viktigt område där vitamin B6 behövs är kroppens aminosyrasyntes.

Vitamin B6 behövs också när en del aminosyror omvandlas till aminer. Flera av aminerna fungerar som signalsubstanser i hjärnan bl.a. serotonin och dopamin. Brist kan därför påverka både humöret och hjärnans funktioner. Tryptofan kan med hjälp av vitamin B6 omvandlas till niacin. Brist på vitamin B6 kan därför också leda till niacinbrist.

Hög halt av homocystein tredubblar risken för hjärtinfarkt och fördubblar risken för blockering i huvudartären (vanlig orsak till stroke). 30 – 40 % av alla äldre har förhöjda homocysteinhalter (kombinerat med brister av B-vitaminer).

Homocysteinet får kärlen att åldras på tre sätt:
1. angriper blodkärlsväggarna direkt, skadar celler och samman-drar kärlen.
2. aktiverar faktorer som får blodet att klumpa ihop sig.
3. gynnar uppbyggnaden av skadlig kärlbeläggning.

Minst 10 % av alla hjärtinfarkter har samband med hög homocysteinhalt (studien utförd i USA). Abnormt hög homocysteinhalt påverkar både humör och tankeskärpa. Depressioner och mentala problem som försämrat minne och koncentrationssvårigheter kan kopplas till förhöjda halter.

Homocysteinet kallas ibland för ”nervgift” då det i stora mängder kan få hjärnceller att förstöra sig själva. B-vitaminerna - folsyra, vitamin B6 och vitamin B12- är kända för att sänka nivån i blodet av aminosyran homocystein, höga nivåer av homocystein är associerat med en ökad risk för Alzheimer.

Två tredjedelar av fallen med hög homocysteinhalt, är knutna till låga nivåer av folsyra, B6 och B12. Redan lindrig brist av dessa ämnen bör åtgärdas då de är en förutsättning för att homocysteinet ska kunna omsättas/brytas ner.

Homocysteinhalten i serum är ett sätt att mäta om en person är i riskgruppen för hjärtinfarkt och stroke. ”Säkra” personer ligger under ett värde av 10 mmol/l.

Vitamin B12, B6 och folat (folsyra) behövs för att kroppen på korrekt sätt skall kunna bilda metylgrupper. Metylgrupper behövs för syntes av en lång rad ämnen bla signalsubstanserna noradrenalin, dopamin, serotonin och acetylkolin.

Metylgrupper behövs också vid syntes av lecitin, till cellmembranen och för syntes av kreatin, som förser musklerna med snabb energi.

Metylgrupper frigörs genom att omsätta den essentiella aminosyran metionin. Metionin omvandlas till SAM, vilken kan donera en metylgrupp. Kvar blir då homocystein som i sin tur antingen återbildas till metionin eller ombildas till cystein.



Metioninet kan sedan återigen ingå i snurren och cystein ingår bland annat i syntesen av glutation För att homocystein skall kunna återbildas till metionin krävs vitamin B12 och folsyra och för att homocysteinet skall kunna omvandlas till cystein krävs vitamin B6. Fungerar inte ombildningen av homocystein så stiger nivåerna i kroppen vilket kan påvisas med blodprov.

En världsledande forskargrupp inom demensområdet har i en studie visat att daglig tillförsel av folsyra (0.8 mg), vitamin B12 (0.5 mg) och vitamin B6 (20 mg) kan halvera hastigheten av hjärnatrofi (nedbrytning av hjärnvolymen- skrumpning av hjärnan) hos personer med förstadiet till demens, kallad MCI (Mild Cognitive Impairment). För detta förstadium till demens har det tidigare inte funnits någon behandling, vilket gör denna studie extra intressant.

Forskarnas hypotes var att studera om tillförsel av dessa homo-cysteinsänkande B-vitaminer kunde minska den ökande hastig-heten av hjärnatrofi som är vanlig hos personer med MCI eller Alzheimer.

Forskargruppen fann att hjärnatrofihastigheten i medeltal var 0,76 % per år i gruppen som fick folsyra, vitamin B6 och vitamin B12 medan de som fick placebo visade en hjärnatrofihastighet av 1,08 % per år. Personer med de högsta nivåerna av homocystein gynnades mest av behandlingen, atrofihastigheten var då halverad jämfört med placebo.

En av författarna till studien säger i ett uttalande ” Det här är ofantligt bra resultat, men vi behöver genomföra fler studier för att fastställa huruvida dessa typer av B-vitamin verkligen kan fördröja eller förhindra utvecklingen av Alzheimers".

Det är idag svårt att rekommendera alla äldre att gå ut och köpa tillskott av B-vitamin. Men jag skulle rekommendera människor som upplever problem med minnet att diskutera det med sin läkare”.

En glutenfri kosthållning med vitamintillskott samt tillskott av högkvalitativ omega3-olja kanske vore ett lämpligt råd med tanke på de erfarenheter som kommit mig till handa från personer med bla minnesbesvär som uppvisat förvånande återhämtning. De som lider av "trötthetssyndrom" bör absolut göra en kontroll av homocysteinnivåer och även se över sin kost.

*Not.Vill du veta mer om brister/vitaminer/kost och sjukdomar? Läs då "Gluten och mjölk-de vita gifterna" som är ett komplett uppslagsverk med stabil vetenskaplig grund och som detaljerat redovisar hur allt detta hänger ihop. Böckerna finner du här: www.kostkanalen.se

Read More