Gurkmeja och kurkuminet - En fantastisk botgörare

Gurkmeja och biotillgänglighet

Något jag sedan länge föreslagit dem som lagt om sin kost till allergenfri är att försöka använda inslag av gurkmeja för att påskynda tarmens läkning och minska inflammatoriska processer av olika slag i kroppen. Dock måste gurkmejan användas på rätt sätt för att vara av störst nytta för kroppen.

Gurkmeja och kurkumin kan inte absorberas så lätt av kroppen och det bryts snabbt bryts ned i tarmen, vilket gör att biotillgängligheten är låg. Gurkmeja är en släkting till ingefära. Flera kliniska studier visar att koncentrationerna av kurkumin i blodplasma, urin och perifera vävnader knappt är mätbara och är extremt låga oavsett doseringsstorlek om det inte kombineras på rätt sätt.





Förbättra upptaget av gurkmeja

Ett dåligt upptag ger inga hälsomässiga fördelar alls av gurkmejan. Problemet är således att gurkmeja inte kan intas hur som helst...för då blir upptaget nästan noll, utan den måste kombineras med bl.a svartpeppar för att kunna absorberas ordentligt av kroppen. En liten nypa svartpeppar, t.ex en 5-dels tesked kan avsevärt öka upptaget i kroppen.

Man kan t.ex. ta en skvätt olivolja alt kokosolja som man hettar upp i en stekpanna, tillsätter 1 rågad msk mald ekologisk gurkmeja och en aning svartpeppar, låter försiktigt puttra samman i 30 sekunder och serverar detta sedan som topping eller tillbehör till mat. Man kan göra en större sats som man sedan kan förvara i kylen om man önskar.

Curry anses ju hälsosamt och gissa vad en vanlig ingrediens i curry är förutom gurkmeja? Jo svartpeppar. En annan sak är att gurkmeja är fettlöslig och för att kroppen ska kunna utnyttja den maximalt och ta del av dess hälsofördelar, behöver gurkmeja kombineras med ett fett. Gurkmejan absorberas således lättare genom att hetta upp den först i en panna tillsammans med en bra olja innan intag och glöm inte svartpeppar.

Gurkmeja och folkmedicinen

Gurkmeja har används för att lindra allt från leverproblem till depression till ringorm inom folkmedicinen, men liksom många alternativa terapier, det finns dock inte så mycket forskning för att backa upp denna uråldriga visdom men intresset hos forskarna växer för varje dag.

I Indien används kurkumin för att behandla vanliga ögoninfektioner, sår, bett, brännskador, akne och andra hudsjukdomar. Oftast består då behandlingen i form av ett våtomslag med gurkmeja men det finns även ett amerikanskt företag som tillverkar plåster med kurkumin som aktiv substans för den indiska marknaden .

Intressant forskning

I en liten studie år 1989 visade att gurkmeja kunde vara effektiv på att stävja halsbränna och symtom på matsmältningsbesvär.

Andra studier har visat att kurkumin har effekt mot till exempel inflammatoriska sjukdomar som bukspottkörtelinflammation och IBD (Inflammatory Bowel Disease), reumatism, psoriasis, olika typer av cancer och eventuellt kan den förbättra den kognitiva förmågan hos äldre.

Kurkumin är en naturlig polyfenolisk förening. Kurkuminet i gurkmeja ligger bakom en mängd hälsofördelar som tillskrivs kryddan. En studie år 2012 undersökte en extraherad perkfosfylering av kurkumin som visade sig hade förmåga att förhindra hjärtattacker bland bypass-patienter. I studien följdes 121 patienter som hade bypass-operation mellan 2009 och 2011. Tre dagar före operation och fem dagar efter fick hälften av patienterna kurkuminkapslar, medan den andra hälften fick placebo.

Fler individer i placebogruppen fick en hjärtattack (30 procent) jämfört med dem i gruppen som fick kurkumin (13 procent), rapporterade Reuters. Även om inte är ett substitut för medicinering så ville forskarna påpekada att antioxidanteffekt och anti-inflammatoriska egenskaper hos kurkumin kan bidra till så mycket som en 65 procent lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt bland bypass-patienter.





Diabetes

Bland personer med förstadium till diabetes så visade det sig att kurkumin kunde fördröja uppkomsten av typ 2-diabetes.Denna studie från år 2012 pågick under nio månader och då fick deltagarna antingen kurkumin i kapselform eller placebo. Drygt 16 procent av personerna som tog placebo diagnostiserades med typ 2-diabetes i slutet av studien, medan de som gavs kurkumin inte uppvisade några tecken på att utveckla typ 2-diabetes. Återigen kunde forskare uppvisa resultat på kurkuminets anti-inflammatoriska och antioxidativa egenskaper.

Cancer

Studier på människor är dock fortfarande i mycket tidigt skede, men laboratorie och djurstudier uppvisar lovande effekter av kurkumin i kampen mot cancer. Kurkuminet "stör" flera viktiga molekylära vägar som är involverade i utvecklingen av cancer, dess tillväxt och spridning, det verkar även döda cancerceller vid laboratorieförsök , krympa tumörer och öka effekterna av kemoterapi vid djurförsök. En studie som publicerats i tidskriften "Breast Cancer Research and Treatment" år 2010, visade att forskare från University of Michigan funnit att en kombination av kurkumin och piperin (finns i svartpeppar) stoppade spridningen av bröstcancerceller medan friska celler förblev opåverkade.

I en nyligen genomförd studie, analyserade forskare resultaten från 315 kliniska studier som spänner över fyra decennier av forskning. Resultaten visar tydligt att "Kurkumin har visat sig undertrycka initiering, progression och metastasering av olika tumörer". Med andra ord, kan således kurkumin förebygga cancer, stoppa den från att fortskrida och stoppa den från att sprida sig till organen.

Dessa studier visar också effekter på nästan alla typer av tumörceller, såsom cancer i reproduktiva organ, mage, lymfsystem, urinvägar/blåsa, lungorna,skelett och cancer i huden. Forskarna drar slutsatsen att: "... Kurkumin har etablerat sig som en säker och lovande molekyl för förebyggande och behandling av inte bara cancer utan även andra inflammationsdrivna sjukdomar".

I Indien där gurkmeja konsumeras i stora mängder är frekvensen av cancer är betydligt lägre än i västvärlden.

Read More

Frukt och grönsaker blir allt näringsfattigare – Det industriella jordbruket

I frukt och grönt har internationell forskning visat betydande minskningar av bland annat järn, kalcium, magnesium, molybden och C-vitamin under loppet av några decennier. För några år sedan varnade forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet om att halterna av bland annat järn och koppar i svenskt vete från konventionella konstgödslade åkerjordar är alltför låga för att det ska vara tillräckligt för djurfoder. Som lösning har de föreslagit att odlingsjorden ska berikas, vilket är helt bakvänt.



Trenden nu handlar om att äta grönare och lagom mycket, vilket i sig är bra. Men som inslag i samhällsdebatten saknas här helt en mycket viktig aspekt på just mat, hälsa och miljö – nämligen näringsinnehållet i råvarorna och hur de produceras. Frukt och grönsaker som plockas innan de är mogna och som sedan får mogna konstgjort har ingen näring. Det är i mognadsprocessen vitaminerna skapas.


Vi får allt surare jordar, jordar som inte tillåts vila (ligga i träda), naturgödsling sker i allt mindre omfattning tack vare konstgödning och allt detta bidrar till utarmning. Konstgödseln tillför bara kväve, fosfor och kalium (NPK) och möjligen magnesium vid kalkning. Men det är minst tjogtalet ämnen till som är viktiga för människans hälsa. Grönsaker innehåller vitaminer och mineraler som vi behöver för att överleva men också andra ämnen såsom fytokemikalier. Fytokemikaler är en typ av antioxidanter som anses viktiga och som finns i vår mat.

Idag känner man till cirka 5000 olika fytokemikalier, fytonutrienter, men experter tror att det finns många fler att upptäcka. Fytokemikalier är en del av plantornas immunförsvar, skyddar växterna mot solens strålning, föroreningar, virus, bakterier, svampar och insektsangrepp. De flesta fytokemikalier är således nyttiga för hälsan, men det finns också giftiga varianter till exempel i giftsvampar.
​






Kommersiella växtförädlare har varit fokuserade på att ta fram grönsaker som växer snabbare och ger större skördar och i den processen har grönsakerna förlorat många av sina viktiga näringsämnen och fytokemikalier allt i takt med att odlingsjordarna utarmas alltmer. Det finns i dag en viss enighet om detta. Men att åtgärda detta systemfel är en hetare potatis.


Sharon Mac Gregor är en av marknadscheferna på en av de största växtförädlarna Monsanto och hon bekräftar att det ofta finns en motsättning mellan hög avkastning och att ta fram så nyttiga grönsaker som möjligt
– Om en planta är särskilt näringsrik så kanske det kan innebära att den samtidigt har sämre avkastning och vara svårare att hantera, säger Sharon MacGregor.
När plantorna ska växa fort och producera mycket blir de helt enkelt inte lika nyttiga. Sharon MacGregor säger att de kan ta fram nyttigare grönsaker men då måste handeln betala mer och det vill de inte.
– Handeln utövar högt tryck på hela leverantörskedjan på att leverera produkter som kostar lite. Och det kräver produkter med hög avkastning, säger Sharon MacGregor.


Redan 1936 (då var det jordflykt i USA) konstaterades att tre fjärdedelar av mineralerna hade försvunnit från den odlade jorden i världen på 100 år och att i USA fanns det bara ca 15 procent kvar.





Konstgödsling



Medical Research Council i England har funnit att mineralinnehållet i grödorna minskat drastiskt på femtio år, 1940-1991. Mängden koppar hade minskat med tre fjärdedelar, zink med fyra femtedelar, natrium med hälften, magnesium och järn med en fjärdedel. Kalium hade minskat med en sjättedel.

Då ingår kalium ändå i NPK-gödningen. Blomstergödning är mer sammansatt än den NPK som anses räcka för människoföda. Resten av mineralerna är tänkt att komma från jorden genom vittringen. En ogödslad äng ger ett halvt ton hö. Då räcker vittringen för att ge mineraler, men inte nu när det med kvävegödsling är fråga om tjugo gånger mer. I varje fall inte om man som nu genom gödning med närsalter inaktiverar markens mikroliv, krypen som hämtar ut mineralerna från jorden.

För den ekologiska odlingen, där man inte kan dopa grödan med kväve, utan måste få det indirekt genom gröngödsling med växter som samlat kväve från luften, är det viktigt med ett rikt mikroliv för att få en bra skörd. Bortforslingen av mineral kompenseras med stenmjöl, krossat från näringsrikt berg.





Chockerande resultat


En undersökning från 2003 som presenterades i The Journal of Agriculture, visade chockerande resultat i hur vår föda dränerats på viktiga vitaminer:

De sista 50 åren har potatisen förlorat:

100% av A-vitaminet
50% av C-vitamin och järn
28% av kalciuminnehållet
50% av riboflavinet (vitamin B2)
18% av tiaminet (Vitamin B1)

25 andra alldagliga frukt och grönsaker kartlades och resultaten var ungefär likvärdiga. Bland dem som tappat allra mest näringsinnehåll var broccolin.








En studie från 2003 med inriktning på att utvärdera nedbrytning av broccolins näringsinnehåll under lagring och tiden i butiksmiljö. Broccolin lagrades i sju dagar vid en temperatur av 1 grad, följt av tre dagar med 15 grader för att simulera en butiksmiljö. I slutet av studien hade broccoli förlorat mellan 71 och 80 procent av dess glukosinolater - svavelhaltiga föreningar som visat sig ha cancerhämmande egenskaper - och cirka 60 procent av sina flavonoida antioxidanter.

Stenålderskost


En folkstam på Nya Guinea, som fortfarande åt stenålderskost, var befriade från hjärtsjukdom, åderförkalkning, diabetes och andra västerländska sjukdomar. Stenåldersfödan utgjordes av kött, fisk, skaldjur, rotfrukter, nötter, insekter och larver, men inte av mejeriprodukter, fett, socker och spannmål som står för 70 procent av vårt kaloriintag idag.
En orsak till de stora hälsoskillnaderna kan dock vara att modern mat är så utarmat på näringsämnen och att proportionerna mellan ämnen kan vara så förryckt. Vi bör få i oss ungefär lika delar av de två typerna av fettsyrorna Omega 3 och Omega 6. Det fick vi med stenålderskosten.



Fler studier görs


Här är ett axplock av studier som visar hur moderna sorter innehåller lägre halter av fytokemikalier än i äldre eller vilda sorter:
Hallon: Man upptäckte att det genomsnittliga innehållet av fenoler en fytokemikalie i vilda hallon var mycket högre än i de odlade varianterna.
Grönkål: Det var framförallt de traditionella gamla sorterna som innehåll höga koncentrationer av flavonider, en annan fytokemikalie.
Tomater: Vilda tomater innehöll högre koncentrationer än odlade tomater.
Äggplanta: Växtförädlingen har resulterat i en minskning av innehållet av fenoler och vilda släktingar har högre innehåll än i de odlade äggplantorna.


En jämförelse år 1997 av uppgifter från 1930-talet och 1980-talen, fann att kalcium i färska grönsaker föreföll överlag att ha minskat med 19 procent, och järn med 22 procent.
https://www.researchgate.net/publication/235318646_Historical_changes_in_the_mineral_content_of_fruits_and_vegetables


En ny analys av data år 2005 kom fram till att grönsaker hade av mindre koppar, magnesium och natrium, och frukt mindre av koppar, järn och kalium.
http://wrap.warwick.ac.uk/34268/






Skyddande effekt

Lykopen (karotenoid) som naturligt finns i tomat har en cancerskyddande effekt. Små tomater har i regel högre halt av lykopen än stora. Extra röda tomater likaså. Ca 2/3 av kommersiellt odlade tomaterna som återfinns i butiken har väldigt låga halter av lykopen. Tomatsorten Flavence som vissa odlare driver upp, har visat sig innehöll mer än dubbelt så mycket. De tomater du själv odlar i eget växthus/drivhus tillsammans med näringsrik och välgödslad jord, är rika på näringsämnen och lykopen jämfört med kommersiella.



Ekologiska grönsaker innehåller enligt vissa studier mer fytokemikalier än konventionellt odlade eftersom de växer i en tuffare miljö med mindre kvävegivor och utan kemiska bekämpningsmedel mot sjukdomar och skadeinsekter. De ekologiska grönsakerna producerar därför mer fytokemikalier för att skydda sig mot den stress som de utsätts för.





En liten översikt


Blåbär Blålila färg från antocyaniner. Tycks motverka blodproppar, urinvägsinfektion och kanske skydda mot demens (djurförsök).
Broccoli Glukosinolater ger krispig konsistens. Förebygger cancer, särskilt hormonberoende former som prostata- och livmoderscancer. Skyddar även hjärtat och förebygger kanske stroke.
Grapefrukt Färgas av rött lykopen och orangegult betakaroten. Innehåller en mängd cancerbekämpande ämnen.
Gurka (med skal) Lutein och zeaxantin kan motverka ögonsjukdomar, och aktivera immunsystemet så att det skyddar mot cancer.
Jordgubbar Innehåller rödlila antocyanid och har antioxiderande effekt som skyddar mot cancer. Kan eventuellt förbättra hjärnfunktionen.
Kiwi Innehåller mycket antioxidanter, och motverkar cancer.
Morot En av de bästa cancerbekämpande grönsakerna. Minskar även risken för stroke, typ-2 diabetes och sänker kolesterolnivåer. Innehåller en rad karotenoider.
Papaya Innehåller karotenoider och minskar risken för cancer.
Rödbeta Färgpigmentet betacyanin kan ha en effekt på vissa cancerformer.
Tomat Det röda pigmentet lykopen är en mycket effektiv antioxidant. Tomater skyddar mot cancer, bland annat prostatacancer, och kanske mot kranskärlssjukdom.
Vitkål krispiga grönsaker innehåller glukosinolater som skyddar mot cancer.
Vitlök Organosulfider ger lökväxter speciell lukt och smak. Skyddar kanske mot cancer och hjärtsjukdom.
Äpple Quercetin i äpple, lök och te är en stark antioxidant. Skyddar mot cancer och hjärtsjukdom, kanske även mot virus och inflammation.



Ärtgrön, tomatröd, citrongul eller aubergine - det är dags att ta fram färgpaletten på matbordet. Forskning har nämligen visat att växtrikets färgpigment förebygger sjukdomar. Utan att kunna ämnena i detalj täcker vi in de viktigaste genom att se till att få lite gult, rött, orange, grönt och

blålila i frukt- och grönsakskorgen.
- Och ju intensivare färg, desto högre innehåll av antioxidanter. Vi kan lita på ögonen som vetenskapliga instrument, säger James Joseph som är professor vid Tufts University i Boston.

Tolv vitaminer och tio mineraler i en liten tablett så behöver du inte bekymra dig, löd gårdagens budskap. Den senaste forskningen slår fast att det finns tusentals ämnen i frukt, grönsaker, nötter och fullkorn som kroppen behöver. Annars blir vi sjuka.
Var tredje magcancer, var tredje kranskärlssjukdom och var tionde stroke beror på att vi äter för lite frukt och grönt, enligt Världshälsoorganisationen WHO.

Lukter och smaker kan både attrahera pollinerande bin och avskräcka gnagande insekter. Lökväxternas svavelrika ämnen är ett exempel på ett effektivt insektsmedel.





Andra ämnen fungerar som skydd mot bakterier, virus och svamp, till exempel resveratrol som finns i röda vindruvor. Druvextrakt kan motverka hjärtsjukdomar och kanske ge oss ett längre liv, visar studier. En effekt som tillskrivs resveratrol.Resveratrol finns främst i druvans skal, eftersom det skyddar mot angrepp utifrån. Så är det för många frukter. Äppelskalet är till exempel det nyttigaste på äpplet.


Fytokemikalier kan indelas på olika sätt. Ett sätt är efter kemisk struktur. Resveratrol tillhör den stora gruppen polyfenoler. När vi får i oss polyfenoler binds de till proteiner i saliven, vilket lämnar en sträv smak.
Strävheten efter rött vin eller te är typiska exempel. Komplexet av polyfenol och protein bryts inte helt ner i magen. Det gör att polyfenoler kan nå blodet fortfarande bundna till protein och ge positiva hälsoeffekter som minskad risk för cancer och sjukdomar i hjärta och kärl.


Ett annat sätt är att gruppera ämnen efter deras funktion. Numer vimlar marknaden av preparat som ger kroppen ett enkelt "rostskydd". Det finns anledning att vara misstänksam mot lättköpta lösningar, men det finns inga tvivel om att antioxidanter från maten är viktiga för att förebygga kroniska sjukdomar.


Syre är en grundförutsättning för vår överlevnad. Men i de kemiska processer i cellerna där syre används, oxidationsprocesser, bildas också instabila syremolekyler som kallas fria radikaler. Fria radikaler bildas spontant, men kommer även av yttre påverkan som strålning, rökning, alkohol och miljögifter. De fria radikalerna kan skada celler och viktiga molekyler i kroppen som till exempel DNA. Skadorna kan påskynda åldrandet och ge upphov till en rad sjukdomar, till exempel hjärtsjukdomar och cancer.


Precis som kroppen har ett försvar mot andra attacker, finns ett vapen mot de fria radikalerna - antioxidanter. Antioxidanter kan bildas av cellerna själva, eller komma via maten som till exempel C-vitamin, E-vitamin och en armé av fytokemikalier.



Prostatacancer


Men en ny studie visar att pulver av hela tomater minskar risken för prostatacancer effektivare än rent lykopen. Det stärker flera forskares uppfattning att den skyddande effekten av fytokemikalier kommer av att en rad olika ämnen samverkar.
Rui Hai Liu leder en forskargrupp vid Cornell University i staten New York. Han har länge forskat på fytokemikaliers hälsoeffekter, men kan inte peka ut vilka som är effektivast.
- De är som en symfoniorkester. Kan du välja ett enda av instrumenten för att framföra en hel symfoni? Nej, du måste se ett livsmedel som en helhet, säger han.


För att rangordna hälsoeffekten av de populäraste frukterna och grönsakerna har Rui Hai Lius grupp tagit fram en bioaktivitetsskala. De listar vanliga amerikanska råvaror efter antioxiderande effekt och förmåga att hindra cancerceller från att föröka sig. Av frukterna är tranbär bäst, följt av äpple.
I grönsaksligan har spenaten en övertygande ledning, främst på grund av sin förmåga att trycka ner cancerceller, tätt följd av röd paprika. De vita grönsakerna som lök och vitkål har måttligt innehåll av antioxidanter, men innehåller andra ämnen som gör att de motverkar cancer.


Antioxidanten C-vitamin förstörs lätt av både värme och kyla. Det är väl känt. Men hur påverkas egentligen fytokemikalierna av kokning eller frysning?

- Fytokemikalier är inte särskilt förtjusta i värme, säger James Joseph.


Mikrovågsugnen pekar han ut som den allra största boven, som förstör många ämnen. Spanska forskare publicerade nyligen en studie som stärker teorin. De har jämfört hur flavonoider i broccoli, många av dem antioxidanter, påverkas av tillagning. Efter ångkokning fanns runt 90 procent av flavonoiderna kvar, medan bara ett par procent överlevde en omgång i mikrovågsugnen. Forskarna tror att det beror på att mikrovågorna värmer grönsakerna inifrån och når högre temperaturer.





Men tillagning kan ändå ha fördelar. En amerikansk forskargrupp har studerat innehållet av lykopen i olika tomatprodukter. Artikeln kallas skämtsamt pizzastudien, eftersom tomater som tillagas med lite olja som i pizzans tomatsås, visade sig innehålla mycket mer lykopen än färska tomater. Vid kokning förstörs cellväggarna, och lykopenet frigörs. Upptaget underlättas ytterligare av en skvätt olja, eftersom lykopen är fettlösligt.



För att kroppen ska kunna ta upp fytokemikalier behövs också alerta tarmbakterier. Alicja Wolk är professor i nutritionsepidemiologi vid Karolinska Institutet. Hennes forskargrupp har studerat så kallade fytoöstrogener. De bildas när bakterier i tarmarna aktiverar ämnen från till exempel bönor och linfrö så att de liknar östrogen. Fytoöstrogenerna anses bland annat ha en skyddande effekt mot cancer. Tarmfloran arbetar bättre om den får hjälp av goda bakterier från till exempel youghurt eller syrade grönsaker.
- Vi lever i symbios med våra bakterier. Kroppen måste vara i balans, säger hon.

Sjukdomar som påverkas mest av fytokemikalier utvecklas långsamt, som cancer och sjukdomar i

hjärta och kärl. År ut och år in av gradvis förfettning av kärlen ger till slut hjärtsjukdom. En tumör är också resultatet av en lång process, där celler spårat ur steg för steg.
- Det räcker inte att få dåligt samvete och äta perfekt i en vecka. Det handlar om förändringar på DNA-nivå. Vi behöver få det rätta skyddet varje dag, säger Alicja Wolk.
Varken Rui Hai Liu, James Joseph eller Alicja Wolk tror att renframställda kosttillskott kan ersätta en varierad kost. Det handlar om en fin balans mellan en rad olika fytokemikalier i väl avvägda doser.
- Naturen vet vad den gör när den blandar kemikalier, säger Alicja Wolk.

Avslutningsvis kan man säga att det är av största vikt med tillskott av vitaminer/mineraler dagligen för oss alla och speciellt viktigt är det för dem som lever på en gluten/mejerifri kost som i sig kan vara ganska näringsfattig.

Att dagens utarmade mat i sig kan göra oss sjuka i längden är vi nog alla överens om. Sjukdom vill man försöka bota med piller som ofta gör oss ännu sjukare. Det blir behandling av symptomen i stället för att gå till orsaken. Livsmedelsindustrin och läkemedelsindustrin tjänar pengar. Vi får betala.
För att motverka utarmningen måste vi således ta till kosttillskott. Bättre vore att betala lite mer för att få ekologisk mat, eller att anstränga oss med att odla själva.



*Vill du läsa mer om kost och kopplingen till moderna sjukdomar, näringsbristeroch rent matfusk, så rekommenderas böckerna i serien "Gluten och mjölk-De vita gifterna" som du hittar här: bokmagasinet








Referenser:
Boilear TW et al. Prostate carcinogenesis in N-methyl-N-nitrosurea..., Natl Cancer Inst 2003;95:1578-86
Chu, Y-F et al. Antioxidant and antiproliferative effekt of Common Vegetables, J Agric Food Chem 2002;50:6910-16


Giovannucci, E. Intake of carotenoids and retinol in relation to risk of prostate cancer, J Natl Cancer Inst. 1995; 87(23):1767-76


Liu, RH. Health benefits of fruit and vegetables are from additive and synergistic combinations of phytochemicals, Am J Clin Nutr 2003; 78(suppl):517S-20S


Sun, J et al. Antioxidant and antiproliferative effekt of Common Fruits, J Agric Food Chem 2002;50:7449-54


Vallejo, F et al. Phenolic compound contents in edible parts of broccoli, J Sci Food Agric 2003;83(14):1511-16


UC Berkeley Wellness Letter, October 2003


UC Berkeley Wellness Letter, October 2002


The Color Code, James A Joseph, Hyperion Books mars 2002


Wellness Foods, Rebus New York 2002


http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=904323


http://www.miljomagasinet.se/artiklar/utarmn.html


http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6347221


http://www.dagenssamhalle.se/debatt/kostraden-maste-vaega-in-hur-maten-producerats-15578

http://www.halsosidorna.se/Antioxidanter.htm#fytokemikalier

http://stud.epsilon.slu.se/1756/1/svensson_l_100904.pdf

JOURNAL OF HORTICULTURAL SCIENCE & BIOTECHNOLOGY, 80 (6). pp. 660-667. ISSN 1462-0316

https://www.researchgate.net/publication/269992648_Fruit_Yield_and_Quality_and_Irrigation_Water_Use_Efficiency_of_Summer_Squash_Drip-Irrigated_with_Different_Irrigation_Quantities_in_a_Semi-Arid_Agricultural_Area

https://www.researchgate.net/publication/240613986_Changing_crop_magnesium_concentrations_Impact_on_human_health

https://www.researchgate.net/publication/251962013_The_potential_of_nutrition_to_promote_physical_and_behavioural_well-being

https://www.researchgate.net/publication/283687427_Ecological_determinants_of_health_food_and_environment_on_human_health

Read More

Bagaren och mjöldamm

Bagaren och mjöldamm

Så här drabbas bagarna:

Luftvägsbesvär som rinnande näsa, kronisk hosta, kliande ögon och astma. Det är vanliga besvär hos bagare, konditorer, kvarnarbetare, pizzabagare och städare. Handeksem är ett bekymmer bland pizzabagare. Eksem och nässelutslag tar ofta några år att utveckla så de flesta som får hudproblem av mjölet har jobbat som pizzabagare i några år.
Mjöldammlunga eller bageriastma är en gammal känd yrkesskada. Mjöldamm innehåller enzym och andra tillsatsämnen som är allergiframkallande. Exempel på tillsatser i vetemjöl är askorbinsyra, ett syntetiskt framställt c-vitamin (E300) som ger brödet volym. Vi ska inte heller glömma bort de extra tillsatserna av gluten som görs i mjölet.

Exempel:

En 51-årig underhållsmontör arbetade på ett bageri i cirka 20 år. Han rökte inte eller har någon historia av astma innan han började arbeta. Han klagade på andnöd, väsande andning och hosta. Detta hade förvärrats gradvis under de senaste 15 åren. På jobbet, blev hans ögon ofta röda och vattniga. Han hade attacker av nysningar. Hans symptom påverkades inte av årstid. Men han märkte att de bättre när han var borta från arbetet.

En läkare hade tidigare diagnostiserats montören med astma, men denne hade inte kopplat ihop detta med sitt arbete. Det var den fackliga företrädaren som misstänkt yrkesrelaterad astma. En serie tester visade att hans lungfunktion var betydligt bättre på helger och semestrar. Ytterligare tester indikerade en mjöldammsallergi.

Som ett resultat av dessa utredningar, ordnade ledningen för honom att få arbeta i mindre dammiga delar av anläggningen. De förbättrade utsug och utrustade honom med lämpligt andningsskydd.

Effekter

Han är fortfarande på jobbet med hjälp av andningsskydd för att minska sin exponering, och medicin för att förbättra sina symtom. Dock är hans allmänna respiratoriska hälsa dålig på grund av kronisk astma. Undersökningar visade att detta inte var enda fallet. Ytterligare två fall av mjöldammsallergi upptäcktes. Dessa arbetstagare har bättre hälsa, eftersom deras utvecklade astma upptäckts snabbare. De måste dock fortfarande medicinera för att kontrollera sina symtom, och de är benägna att drabbas av andningsbesvär för resten av sina liv.



Mjöldamm kan leda till luftvägsbesvär och astma för bagareskriver Sveriges radio i en artikel 26 september 2013.
(artikeln återgiven här nedan)

”Och det är bara några av de arbetsskador som drabbar de som har jobbat inom branschen länge. Många tvingas lämna sina jobb på grund av mjölet.
Mattias Engström "Han fick sluta tack vare sin allergi och det var tack vare mjölet"



- Ja, vi hade ju haft några allergiker här som fick sluta tack vare sin allergi och det var väl tack vare mjölet. Att det var andningsbesvär och sådana där grejer, säger Mattias Engström och fortsätter:
- Just den här killen hade jobbat tidigare på ett ställe och ville prova att jobba och han var bara här i fjorton dagar sen fick han lägga av. Det gick inte för honom, han fick byta bransch.

På Charms bageri har de tidigare haft problem med allergier. Mattias Engström kände förr av det när medvetenheten och tekniken var sämre. Men tack vare förebyggande medel har bageriet i dag inte samma problem.
– Man hade mindre lokaler förr och det var inte samma koll på grejerna. Nu har man säkrat upp mycket mer med täckning av maskiner så att inte mjölet ska ryka runt och luftsystem som suger ut mjöl. Samtidigt att man inte kastar mjölet som man gjorde mycket förr. När man lägger ut på bordet att man strör ut istället för att kasta ut en näve, säger Mattias Engström.


Torbjörn Bergman utbildar framtida bagare på Sundsvalls praktiska gymnasium och han tycker det är viktigt att informera om branschens arbetsskador.
– Det här är någonting som man får nöta in hos eleverna. Att man inte dammar omkring med mjöl, att man har det i sig så att man förhindrar att mjöldammet sprids runt i lokalerna, säger Torbjörn Bergman.

Utbildningen har i nuläget en elev som har besvär med mjöldammet.
– Den här eleven äter tabletter för att komma undan de värsta besvären. Vetemjöl är ju starkt, det är inte bara mjöl utan innehåller ganska mycket enzymer. Så man får jobba mer med de problemen, säger Torbjörn Bergman.”

Pizzabagare i Sverige och allergier


Tidningen Arbetarskydd.se skriver 23 september 2013 en artikel:
(återges här nedan)

”En del slutar. Andra fortsätter. De är tvungna”, säger Hanefi Aydin på Buona Sera Pizzeria som har haft flera kolleger som fått astma av jobbet.
Det vita giftet. Mjöldamm ger astma. Kunskapen är lika gammal som pizzan – 300 år. Ändå tvingas många lämna sina jobb på grund av hostanfall och andnöd. Allergiläkaren Kjell Torén går så långt som att kalla det en epidemi bland pizzabagare.

Montebello, Surbrunnsgatan, Stockholm:
Först när solen skiner in blir de små vita kornen synliga för ögat. Som fin snö virvlar partiklarna omkring i rummet. Aslan vänder bort ansiktet och knådar degen.
– Jag hörde det när jag kom till Sverige och såg killar som blev sjuka. De sa att det kom från mjölet.

Selcuk Aslan började som pizzabagare 2003. Tre kolleger fick sluta i samma veva.
– Min chef drabbades också. Det började med näsan. Sedan satte det sig i halsen. De kunde inte andas. Den ene var född på 80-talet!

Degen blir tunnare och rundare i Selcuk Aslans händer. När den mäter en halvmeter i diameter lägger han degbottnen i mjölet på bänken. Han penslar tomatsås i cirklar och strör ut ost, skinka och champinjoner. Så tar han fram spaden och skickar in pizzan i ugnen.

Ute i restaurangen sitter Nuri Kesmez och bläddrar bland fakturorna. Det är hans son som äger pizzerian. Nuri Kesmez hjälper bara till med bokföringen. Men förut bakade han. I 21 år arbetade Nuri Kesmez som pizzabagare.
– Jag har fortfarande problem, min näsa täppar, men jag ska inte klaga, mig är det inte synd om. Värre var det för mina vänner…

Han räknar upp alla som tvingats sluta på grund av allergier och eksem. En del har fått nytt jobb. Andra inte. Han minns en ar-betskamrat som fick utslag på händerna och armarna.
Det hjälpte inte med handskar. Han försökte. När det spred sig till bröstet och hela överkroppen sa läkarna att han inte kunde arbeta som pizzabagare mer.
– Han var en tid på SL, men nu tror jag att han är hemma och tar hand om sitt handikappade barn. Det är inte så lätt med jobb i Sverige, säger Nuri Kesmez och vänder sig mot Selcuk Aslan.
– Sen var det Mustafa. Han fick ju svårt att andas, vad heter det nu igen?
– Astma, säger Selcuk Aslan, som är tjugo år yngre och ännu inte känt av några symtom.
– Man ser det, hur många som får röda ögon, täppt näsa och svårt att andas. Jag skulle gissa på 30 procent, fortsätter han.

Selcuk Aslan reser sig för att baka en ny pizza. Klockan är tre och gästerna bara två. Eftermiddagen är vilotid för Sveriges pizzabagare. Då får de en chans att varva ner ett par timmar före kvällsrusningen.

Nuri Kesmez lägger ifrån sig fakturorna och tittar ut över sonens restaurang.
– När jag jobbade som vanlig bagare i Turkiet på 80-talet hade jag ingen känslig näsa. Det kom först när jag flyttade till Sverige och började med pizzor. Jag har hört att det finns 19 tillsatsämnen i mjöl! Degen blir som gummi. I Turkiet har statsministern gått ut med ett förbud. Bagare som har tillsatser i degen får betala 100 000 kronor i böter. Bara salt, fullkornsmjöl och vatten är tillåtet.

Professor Kjell Torén på Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg

Under de senaste två tre åren har pizza­bagarna blivit en av Kjell Toréns största ­patientgrupper. Till honom remitteras människor som blivit sjuka av sina arbeten. Enligt läkaren, som är professor i yrkesmedicin och chef för Arbets- och miljömedicin i Göteborg, har samhället en tendens att underskatta risken att drabbas av astma på grund av jobbet. Inte minst gäller det hans egen yrkeskår, läkarna, som inte är tillräckligt medvetna om hur vanligt det faktiskt är.

– Oftast frågar man inte vad patienten arbetar med. Man tror att arbetsmiljön i Sverige är så ren i dag att man inte kan få astma av sitt yrke. Det är en missuppfattning, säger professorn.
– Det är samma sak med stendamm. Silikos kom tillbaka för att man glömt bort riskerna med kvarts. Vi har känt till att mjöldamm ger astma i 300 år. Ändå är det ett problem på nytt, fortsätter Kjell Torén.

Pizzerior är små företag. De är oftast inte knutna till någon företagshälsovård. Dessutom har teknikutvecklingen i branschen stått still. Kjell Torén tycker att det borde finnas något slags offentligt stöd till små arbetsgivare. Tekniska lösningar som kan bygga bort delar av problemet finns, men kommer inte yrkesgrupper som pizzabagare till del. Samhället tar inte sitt ansvar och kontrollerar småföretagen, anser professorn. Förut åkte yrkeshygieniker ut och mätte dammhalter. Nu ser han inte skymten av dem.

Pizzabagarna och deras hälsa är ett bortglömt problem. Resultatet syns nu: en epidemi av allergier.
– De som kommer till mig är så påtagligt sjuka att det inte är ett alternativ att fortsätta jobba. Men många är egenföretagare och det är svårt för dem att hitta andra sysselsättningar, säger Kjell Torén.

Bagare på stora brödfabriker som Pågen och Skogaholm kan rotera mellan olika arbetsuppgifter och på så sätt skona sina kroppar. Pizzabagare bakar pizzor. Samtidigt finns det lösningar. Kjell Torén drar en parallell till hårfrisörskor. För tio–femton år sedan kom de till hans klinik efter att ha blivit sjuka av blekmedel. Pulvret dammade. För att minska problemen gick frisörer över till pastor och flytande blekmedel. Pizzabagare skulle kunna använda potatismjöl eller granulerat vetemjöl som inte dammar.

*Not. Till Sverige kom pizzan 1968. Svenska Dagbladet kallade den för en utländsk pannkaka och 1971 skrev DN: ”Pizzans guldålder är över nu.” Det startades också en kampanj för att bekämpa pizzan. LRF varnade för att husmanskosten var i fara. Pizzeriorna stal kunder. Ät svenskt! uppmanade bönderna folket. Mjölet som används till pizza i Sverige är specialmjöl med bland annat extra tillsatt rent gluten.

(Hämtat från Michael Håkansson - böckerna gluten och mjölk)

Read More

Expert i näringslivets tjänst - En annons för brödbolagen?

Fick ett mail för några dagar sedan med en länk till tidningen Metro där överläkaren Anneli Ivarsson propagerar för gluten.

Anneli Ivarsson har själv köpt boktrilogin "Gluten och mjölk" för något år sedan, och kort efter detta gick hon ut i media och skrev att hon "hittat att industrin tillsätter extra gluten i bakverk och mjöl vilket inte var bra"

Just detta tar bok 1 i serien upp, och kommer av en kartläggning som författaren gjort redan 2011 när han undersökte saken genom intervjuer med olika bagerier och kvarnar, men givetvis gav inte överläkare Ivarsson någon som helst creed eller feedback att hon läst och fått informationen från denna bok.

Hon har i denna nya artikel justerat uttalandet en aning:
"
– Jag är emot det specialbehandlade glutenpulvret som används i halvfabrikat och visst industritillverkat bröd. Det finns inga bevis för att det är dåligt, men det finns starka anledningar att tro det.
– Jag uppmanar kunder att välja bort mat som innehåller glutenpulver."

Den artikel som nu återfinns i tidningen Metro med Anneli Ivarsson ger direkt intrycket av att det är en ren annons (propaganda) för Pågens eller varför inte för hela brödindustrin...man upphör inte att förvånas...



Ni minns säkert när Socialstyrelsen och Brödinstitutet gick ut i en kampanj för en del år sedan att "6-8 skivor bröd om dagen var bra för hälsan" ...Nu tar man till "experter" i marknadsföringen...och en del kan säkert låta sig luras.



http://www.metro.se/nyheter/experten-meningslost-att-ata-glutenfritt-om-man-inte-ar-intolerant/EVHofa!qJ2y2sKttQcI/

Read More

Upprörd 91-åring talar ut!

Ett utdrag från "övrigt" i bok 2 av boktrilogin "Gluten och mjölk-källan till moderna sjukdomar":

En artikel i en norsk tidning berättar om Lia, en kvinna som är i toppform trots en ålder av 91 år. Hon har i årtionden odlat sin egen mat, men vad som var mest förvånande var det hon sade om modern utfodring av kor. Det tillsätts nämligen myrsyra i höet, och den gamla damen säger att av den anledningen kan man se en tydlig koppling mellan användningen av myrsyra och skälen till att fler och fler människor får diabetes, ADHD och allergier.

Myrsyra var något man började använda i djurfoder under 1940-talet, och sedan dess har diabetesstatistiken skjutit i höjden. Denna metod är något som även de ekologiska jordbrukarna också använder sig av.

- ”När barn föds med allergier bör mammas kostvanor och djurfodret få en mycket större uppmärksamhet än det har i dag”, hävdar Lia. Hon anser att detta är en förutsättning om man vill begränsa den ökande sjukdomsutvecklingen.

- ”Det finns säkert ekonomiska intressen som gör att man väljer att använda myrsyra i djurfoder. Myndigheterna är inte intresserade av input och lösningar som kan förändra trenden. Det är det enda sättet jag kan förstå saken på, det är bristen på vilja att lyssna eller total avsaknad av en önskan att hitta en lösning för detta”, säger en upprörd 91-åring.
Kons juver börjar bli som en njure som utsöndrar föroreningar genom mjölken

- ”Innan fyrtiotalet, när de gav hö till kor, var det inte nödvändigt att pastörisera mjölken. Gräset var grönt och fint, och klöverblad och örter var bevarade. Mjölken var både hälsosam och god. Men den moderna mjölken, till stor del baserad på hö inplastat redan på åkern i stora runda bollar eller hö lagt i silo och behandlat med myrsyra, sätter sina spår i smaken. Mjölken fick en bismak. Jag valde i stället att köpa mjölk direkt från en gård som inte använde ensilage”, säger Lia.

Efter ett tag fick Lia ont i ögat, utan att förstå varför. Hon besökte en optiker men han lyckades inte uppmäta några fel på hennes ögon och frågade i stället om hon hade diabetes.

- ”Lite senare gick jag tillbaks till mjölkgården och fick då reda på att fodret till kor inte var som förr. Människor hade strävat efter att bäst bevara höet och hade valt att utnyttja ett nytt bevarade i höbalar i stället för att som klassiskt hässja höet och låta det lufttorka. Det gick då upp ett ljus för mig. Jag tar snabbt bort mjölken ur min kost och det dröjde inte särskilt länge innan ögonbesvären var borta”, säger Lia, som tror har de som äter hälsosamt för en potentiell sockersjukdom istället bör fokusera på mat där myrsyra inte ingår i djurens foder.

Ingrid har dyrkat sin egenodlade mat i 50 år. Hon hävdar att hon undgått sjukdomar som t.ex diabetes och att hon ”ätit” sig frisk från moderna sjukdomar och lidande.

- ”Det finns ingen ren mat att få längre”. Hon är trött på att läsa om en exploderande sjukdomsstatistik och hjälplösa forskare och hälsomyndigheter som undrar varför fler och fler idag får diabetes, ADHD och allergier – ”Det borde vara uppenbart”, säger Lia.

*Myrsyra: Acidum Formicicum, HCOOH, en färglös vätska kokar vid 101° C och har en stickande, genomträngande lukt. Myrsyra göras genom oxidation av metanol, man skapar ett natriumsalt och myrsyran frigörs genom destillation med svavelsyra.

Myrsyra är till skillnad från de flesta andra karboxylsyror en relativt stark syra och bör därför handskas med försiktighet. Myrsyra är precis som ättiksyra löslig i vatten och är även löslig i många andra organiska lösningsmedel. Vid kontakt med myrsyra på kroppen (speciellt ögonen) kan frätsår skapas. Myrsyra är inte giftig, men om man dricker syran kan man få frätsår i strupen, vid olika koncentrationer är myrsyra olika farligt.  

Myrsyra används bland annat inom jordbruket genom ensilering av gräs för lagring som vinterfoder. Myrsyra förhindrar bland annat att det utvecklas bakteriekulturer i gräset, genom att sänka pH-värdet. 

Read More

Recension av bok 3 i trilogin "Gluten och mjölk - de vita gifterna"

Gluten och mjölk. Källan till de moderna sjukdomarna. Så påverkas du av maten-de vita gifterna.

Recension av del 3 (3:e boken) av Michael Håkansson (Pseudonymen Micke Skribent).

Denna bok är den tredje delen i en serie som handlar om hotet mot hälsan och livet.

I huvudsak handlar den om vad sädesslag och mejeriprodukter ställer till i våra kroppar. Men Michael Håkansson tar även upp andra hot mot livet som fluor och dess sjaskiga historia, medikaliseringen och dess profitörer, strålningen från alla våra oumbärliga mobiler och läsplattor, varför våra husdjur blir sjuka, elöverkänslighet som våra makthavare inte vill erkänna och det utbredda matfusket. Vad är det i korven eller köttbullen? Hur mycket näring finns det i våra grönsaker?

Ett viktigt upplysande kapitel handlar om det som är mänsklighetens ödesfråga, genmanipulering av vår kost.

I många år har vi har vi aningslöst ätit spannmål, något som vi upplevde som en oskyldig basföda. Men denna ”basföda” som är långt ifrån är oskyldig har långsamt förändrats i sin sammansättning och gett oss hela panoramat av moderna sjukdomar.
Hur detta har påverkat oss och mekanismen bakom detta beskriver Michael Håkansson i denna tredje volym bok om de vita gifterna gluten och mjölk.

Uppriktigt sagt så trodde jag inte att det fanns mer att tillägga efter del 1 och 2. Men det fanns det! Denna tredje volym både breddar och fördjupar det han vad han skrivit i de tidigare böckerna. En viss upprepning förekommer men det är väl motiverat.

Efter att ha läst boken känner jag mig alldeles tagen efter över all den kunskap som Michael Håkansson besitter och delar med sig av. Han redovisar mycket fakta som han styrker med studier . Om det ibland, känns alltför faktaspäckat så lättas texten upp med anekdoter och praktisk information.





Michael Håkansson menar med bestämdhet att den pastöriserade och homogeniserade mjölken är en sjukdomskälla och olämplig föda till oss.

Michael Håkansson är också av uppfattningen att alla de hälsofördelar som vi som äter LCHF upplever beror på att vi utesluter bröd och mjölbaserad kost dvs. gluten.

Vi får mängder av svar på frågor . Här är bara några slumpvis valda.

Vi får svar på vad en läckande tarm är och vad som utlöser det.

Visste du att celiaki i Västvärlden ökat med 400 % under de senaste 40 åren?

Visste du att vete inte bara finns i baguetten utan tillsätts allt fler matvaror med beteckningar på innehållsförteckningen som är svåra att härleda till vete.

Vet du att det vete vi äter i dag har vi bara ätit i ca 50 år. De övriga ca 10 000 åren år vi ett annat vete.

Om immunförsvaret reagerar på ett ämne genom att producera antikroppar är det ett allvarligt tecken på att just detta ämne sannolikt är dåligt för kroppen. Gliadin som är den reaktiva molekylen i gluten som finns i vete, liknar vävnaderna i vår kropp viket förvirrar immunsystemet och får det att attackera.

Det finns olika typer av reaktioner på gluten 1.känslighet 2 överkänslighet 3.allergier. Så finns det olika sjukdomstillstånd som Crohns och Celiaki som inte är allergier utan immunologiska sjukdomar.




Jag tror inte många vet hur stark associationen mellan gluten och olika hudsjukdomar är.

Visste du att du att det är skillnad på det uppgivna näringsinnehållet i spannmål och de näringsämnen som du kan tillgodogöra dig. Naturliga ämnen i växten binder mineraler och spårämnen och gör dem otillgänglig för dig. Tänk på det nästa gång en dietist talar om för dig att du skall äta fullkornsbröd för näringens skull.




Boken är sprängfylld av kunskap och har något för alla. Den hade väldigt mycket för mig och jag rekommenderar den.

Margareta Lundström
Kostdemokrati
(kostintresserad sjuksköterska)





Här finner du en recension av 1:a boken i trilogin: Gluten och mjölk del 1

Här är en recension av 2:a boken i trilogin: Gluten och mjölk del 2

Här kan du köpa boken fördelaktigt: Boktrilogi

Read More

Pollenallergi och pälsdjusallergi - Alger kan lindra dina besvär - Detox - Avgiftning

Nu är vi i början av pollensäsongen och det kan innebära stora besvär för väldigt många. Under mina år av efterforskning och studier runt vår mat och moderna sjukdomar, så har jag även tittat på övriga källor till allergiska besvär, såsom pollenallergi och pälsdjursallergi.

Bland de personer jag valt att följa upp med hänseende till resultat av kostomläggning fri från gluten och mejeri, så har jag upptäckt att en del som INTE varit allergiska mot t.ex pollen innan införandet av en allergenfri kost fått besvär av pollen, och tvärt om att vissa pollenallergiker blivit helt fria från pollenbesvär vid antagande av en allergenfri kost.

Vår miljö och omgivning utsätter oss för daglig exponering av diverse tungmetaller och gifter. Den grupp av människor med kostrelaterade sjukdomar som jag följt i flera år, har även valt att utöver allergenfri kost att "detoxa" sig (avgifta sig från inlagrade tungmetaller) och där har vi valt alger som jag anser har den bästa effekten. Flera av de personer som deltog gjorde hårmineralanalyser vid ett svenskt företag, där man mätte förekomst av olika tungmetaller som inlagrats i håret. Totalt deltog 30 personer i den detox som vi gjorde under år 2013.

Jag ska tillägga att även du som äter en "vanlig" kost kan använda dig av denna avgiftningskur. De som har kliniskt fastställd hypertyreos(överaktiv sköldkörtel) bör vara försiktiga med att använda alger då detta kan förvärra besvären då alger innehåller jod.

Efter genomgångna kurer av alger (2 kurer) där vi använde alger tillsammans kalktabletter och färsk ekologisk koriander odlad i kruka, så kunde vi efter 6 månader konstatera en halvering av tungmetaller vid förnyad hårmineralanalys.

Varför är koriander effektiv på att lösa tungmetaller i kroppen?

Eteriska oljor i koriandern är nyckeln. Eftersom substanser i koriander förändrar den elektriska laddningen på intracellulärt inlagrade tungmetaller så frigörs dessa ur kroppsvävnaden, där algerna sedan tar hand om dem, kapslar in dem och transporterar ur dem ur kroppen. Flera studier har tydligt visat att halterna av bla kvicksilver, bly och aluminium i urinen ökade kraftigt efter att försökspersoner förtärt stora mängder koriander.

I studier som genomförts i Tyskland, visade på att höga doser av chlorella visat sig vara mycket effektiv sätt att eliminera tungmetaller från kroppen, från hjärnan, tarmväggen, muskler, ligament, bindväv och ben. Studier visade också att kväve, nitrat och ammoniak antog acceptabla nivåer. Detta innebär att formeln med koriander och chlorella även radikalt minskade andra toxiska nivåer av gifter som också lagras intracellulärt i kroppen. Dessa gifter är ofta orsaken till lågt kroppsligt pH-värde hos många.

Hår och naglar är de absolut bästa och säkraste alternativen för att mäta hur mycket tungmetaller som finns i kroppen. Denna metod används också vid forensiska utredningar vid misstänkt förgiftning.

Som en bonus på denna detox/avgiftning vi utförde under år 2013 från tungmetaller, så kunde 8 av 10 som led av pollenallergi konstatera att året efter var "pollenbesvären var som bortblåsta", majoriteten av de som haft besvär av pälsdjursallergi i gruppen, kunde berätta att de förvånande nog var näst intill fria från sina besvär. Algers stärkande effekt av immunförsvaret är väl känt och detta var ett tydligt exempel.


Vid 1:a omgången av detox-avgiftning gjorde vi följande:

Algerna kan fördelas under dagen och ska intas samtidigt med måltid. Rikligt med vatten bör konsumeras under dagen. Man måste börja försiktigt med alger och successivt höja dosen då avgiftningseffekten kan vara kraftfull och kroppen måste tillvänjas. Algerna fungerar bäst tillsammans med kalktabletter och det är anledningen till att de ingår i kurerna.

De algertabletter vi använde i första och andra omgången innehöll spirulina, knöltång och blåstång i en och samma tablett, den chlorella-alg som ingick i 2:a omgången var en tablett endast innehållande chlorella.

1:a veckan: 1 algtablett och 1 kalktablett per dag.
2:a veckan 2 algtabletter och 2 kaltabletter per dag.
3:e tom 6:e veckan 1 algtablett per 10 kg kroppsvikt samt 6 kalktabletter per dag.

Vi gjorde sedan ett uppehåll på 2 veckor.

Vid 2:a omgången av detox-avgiftning som varade i 4 veckor gjorde vi följande:

Här lägger vi till den kraftigt avgiftande algen chlorella, detta sedan kroppen nu vant sig vid alger och avgiftningsprocessen sedan 1:a reningen med alger. Just denna ordning är väldigt viktig då avgiftningen inte få ske för snabbt, för då finns en ökad risk för histaminreaktioner att uppstå med klåda på kroppen. Skulle reaktioner uppstå får man minska ner på doseringen av alger.

1: veckan: 2 algtabletter per dag + 2 st tabletter av chlorella + 2 kalktabletter per dag samt knappt en halv "näve" av blad från färsk ekologisk koriander (krukodlad). Koriandern intas först och tuggas väl och sköljes ned med ett glas vatten.

2:a veckan: 1 algtablett per 10kg kroppsvikt, 10 st tabletter av chlorella, 6 kalktabletter samt knappt en halv "näve" färska korianderblad. Rikligt med vatten ska intas under dagen.

De alger som vi använde var Alg-Börjes Algtabletter, Alg-Börjes Kalktablettsamt Colormaris chlorella i tablettform.

Man kan efter en detox använda en åretrunt dos av alger om man så önskar, och där kan en underhållsdos för vuxen t.ex vara: 3-4 algtabletter, 2-4 kalktabletter och 4-6 chlorellatabletter vara lagom. Under inledning av pollensäsongen kan man dock fördubbla intaget av algtabletter.




Det finns en mängd arter och deras allmänna förekomst gör dem lätt tillgängliga för dem av oss som vill förbättra vår fysiska hälsa.

Alger är en blandad grupp av enkla encelliga eller flercelliga organismer med en distinkt membranbunden kärna. Eftersom de innehåller protein, fibrer, och höga halter av omega-3-fettsyror, alger har ett utmärkt näringsvärde. De är också kända för att vara rika på vitaminer, inklusive A, C, B1, B2, B3 och B6, och mineraler, bland annat jod, kalcium, kalium, magnesium och järn. Ätliga alger som har använts i århundraden som livsmedel i hela världen.

Spirulina




En dubbelblind klinisk studie av algen spirulinas effekter på allergi, utfördes på personer drabbade av allergisk rinit som fick antingen placebo eller en daglig dos av antingen 1000 mg eller 2000 mg spirulina under en tolv veckor. Det fanns ingen förbättring för deltagarna som tog placebo. Det fanns heller ingen märkbar förbättring för deltagarna tar 1000 mg spirulina dagligen. Men de allergiker som tog 2000 mg spirulina varje dag såg signifikant förbättring av sina allergiska symptom.

En forskningsstudie som publicerades januari 2010 i Medicine and Science in Sports and Exercise, rapporterade att spirulina haft en positiv inverkan på prestanda vid motionspass. I denna studie tog nio fysiskt aktiva män antingen placebo eller spirulina i fyra veckor.De sprang på ett löpband i två timmar varje dag. Både motionsprestanda och lungfunktion mättes. Blodprover togs vid regelbundna intervall under studien.

Resultaten var imponerande. Tiden för att trötthet efter två timmars körning var signifikant längre bland de män som tog spirulina. Oxidationshalten hos kolhydrater minskade med över 10% och fettförbränning höjdes med nästan 11%. Studien kunde fastslå att spirulina verkligen förbättrar både ork och prestanda.

Många algarter återfinns i botten av näringskedjorna. När fisken äter alger, eller djurplankton som lever på alger, absorberas energin som algerna tagit upp från solstrålarna, och den energin lagras in i algen som näringsrika fettsyror .Omega-3 och omega-7 fettsyror som finns i fisk och fiskolja kommer från alger i fiskens kost. Därav finns det lägre halter av Omega 3 i t.ex odlad lax som utfodras med annat (spannmål, soja, mm) än den naturligt äter i vilt tillstånd.




Bild ovan knöltång





Det är väldigt många är drabbade av idag är det som kallas "läckande tarm" och här kommer spirulina, chlorella och blågröna alger in som som klart fördelaktiga för tarmens återhämtning och underhåll av tarmens framtida hälsa. Fleromättade fettsyror har traditionellt förknippats med förhindrande av inflammation, kardiovaskulär sjukdom och mentala störningar.Vid diabetes har man också sett bevis på att Ascophyllum nodosum (knöltång) kan hjälpa till med reduktion av blodglukosnivåerna.

Blåstång





Fucus vesiculosus (blåstång) innehåller jod, vilket fått många med underaktiv sköldkörtel (hypotyreos) att märka positiva effekter av att äta alger.Flera typer av alger, bland Fucus vesiculosus, visar en potential för att kunna förebygga och behandla cancer, baserat på djur och laboratoriestudier.

En studie som publicerades i Januari/Februari år 2002 i Journal of Cosmetic Science fastställs att extrakt av Fucus vesiculosus besitter anti-åldrande egenskaper och bör vara användbar som en kosmetisk ingrediens. Studien fann att en gel som innehåller 1 procent extrakt av Fucus vesiculosus som applicerats på kindhuden två gånger dagligen under fem veckors tid, minskade hudens tjocklek och förbättrade elasticiteten jämfört med kontrollsubstanser. Författarna noterar att kindhudens tjocklek ökar normalt med åldern, medan elasticiteten minskar.

Chlorella





Studier i Japan har visat algen Chlorella kan bidra till att minska mängden kroppsfett och kan vara till nytta i kampen mot fetma och viktdiabetes. Det kan också bidra till att minska både kolesterol och högt blodtryck. Chlorella har en kraftigt renande inverkan på tarmen och lever, den bidrar också till att främja ett rent och friskt blod.

En treårig dubbelblind studie i metallavgiftning av människokroppen med över 350 deltagare gjordes vid ett rysk metallgjuteri. Mer än 20 naturliga föreningar användes i försök att avlägsna tungmetaller från människor som exponerats på mycket höga nivåer av antimon, bly, kadmium och arsenik.

Resultatet av denna ryska studie där chlorella i kombination med koriander intogs, så elimineras ALLA tungmetaller, inklusive kvicksilver!Inga biverkningar rapporterades bland deltagarna.

Algen clorellas förmåga att binda tungmetaller upptäcktes först inom gruvindustrin. Clorellaalgen blandades med vatten och pumpades in i gruvschakt för att absorbera resterande metaller efter brytning.

I många kretsar där exponering för metaller i vaccin och autism diskuterats, så har man tankar och fundringar runt algers förmåga att eventuellt avlägsna metaller från vaccin ur kroppen.

Inlägget kommer löpande att uppdateras med mera info i mån av tid....

*Vill du läsa mer i ämnet samt runt kost och sjukdomar kan du göra det i boktrilogin "de vita gifterna-gluten och mjölk" som du finner här: Boktrilogi










Referenser

Deng R, Chow TJ. Hypolipidemic, antioxidant, and antiinflammatory activities of microalgae Spirulina. Cardiovascular Therapy. 2010.

Regulatory effects of Spirulina complex polysaccharides on growth of murine RSV-M glioma cells through Toll-like receptor 4.Microbiology and Immunology 11/2012; 57(1). DOI:10.1111/1348-0421.12001 · 1.31 Impact Factor

Autonomous cure of damaged human intestinal epithelial cells by TLR2 and TLR4-dependent production of IL-22 in response to Spirulina polysaccharides.International immunopharmacology 10/2013; DOI:10.1016/j.intimp.2013.09.023 · 2.71 Impact Factor

Marine edible algae as disease preventers.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22054936

Antiallergic benefit of marine algae in medicinal foods.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22054954

Anticoagulant effect of marine algae.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22054951

Anticancer compounds from marine macroalgae and their application as medicinal foods.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22054949

H1 histamine antagonists.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12806876

Isolation of a New Anti-Allergic Phlorotannin, Phlorofucofuroeckol-B, from an Edible Brown Alga, Eisenia arborea.Bioscience, Biotechnology, and Biochemistry Volume 70, Issue 11, 2006

Anti-Allergic Phlorotannins from the Edible Brown Alga, Eisenia Arborea. Food Sci. Technol. Res.13 (1) 54-60. 2007

Effects of Edible Algae Polysaccharides on Allergic, Inflammatory, and Anti-Tumor Responses Through Toll-Like Receptor

4.http://www.eurekaselect.com/72197/article/effects-edible-algae-polysaccharides-allergic-inflammatory-and-anti-tumor-responses

Fuhrman Joel, M.D. Eat to Live. p.28

Effects of a Spirulina-Based Dietary Supplement on Cytokine Production From Allergic Rhinitis Patients." TK Mao, et al. Journal of Medicinal Food, 2005 Spring; 8(1): 27-30. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1585720

National Institute of Health.gov. Orio Ciferri, "Spirulina, the Edible Microorganism." Microbiological Reviews, 1983, Vol 47, No. 4, pp. 551-578. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC283708/pdf/microrev00019-0101.pdf

National Institute of Health.gov. "Ergogenic and Antioxidant Effects of Spirulina Supplementation in Humans." M. Kalafati, et al. Medicine and Science http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC283708/pdf/microrev00019-0101.pdfin Sports and Exercise, Jan 2010, 42(1); 142-51.

Harnessing and Enhancing Heavy Metal Detoxification.http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3654245/

R. A. Goyer, M. G. Cherian, M. M. Jones, and J. R. Reigart. Role of Chelating Agents for Prrevention, Intervention, and Treatment of Exposures to Toxic Metals. Environmental Health Perspectives Volume 103, Number 11, November 1995

Read More