loading...

Komjölken - Kalvens föda eller människans? Hälsa eller ohälsa? Getmjölk ett bättre alternativ?




Att låta ett barn växa upp utan komjölk verkar vara en omöjlig tanke för många föräldrar. Hos de flesta av oss har mjölken inpräntats djupt i ryggraden sedan barnsben och att mjölken enbart är utav godo. Det anses av många som ett absolut måste och som bör ingå i den dagliga kosten, särskilt till ett växande barn som behöver kalcium för tillväxt och friska ben.

Men det är tvärt om, den ger inga starka ben utan den tär faktiskt kalcium från våra ben.
Mejeri gör att kroppen blir sur, och vad använder då vår kropp för att bekämpa surhetsgraden och återgå till ett alkaliskt tillstånd? Kalcium givetvis.
Och var lagrar vi då vårt kalcium? I våra ben! Så varje gång vi dricker ett glas mjölk, gör vi faktiskt raka motsatsen till vad vi föresatte oss att göra.








Pastöriseringen:
Värme förändrar strukturen hos mjölkens aminosyror, lysin och tyrosin, vilket gör hela detta komplex av proteiner mindre tillgängliga, det främjar härskning av omättade fettsyror och förstöring av vitaminer.
Pastörisering förändrar mjölkens mineraler såsom kalcium, klor, magnesium, fosfor, kalium, natrium och svavel samt många viktiga spårämnen, vilket gör dem mindre tillgängliga. Det finns även vissa studier och belägg för att pastöriseringen faktiskt förändrar laktosen, vilket gör att den lättare absorberas.
Pastörisering dödar de flesta toxiner, men dock inte alla. Pastörisering gör att mjölken också i hög grad tappar sitt ursprungliga näringsinnehåll.


Efter pastörisering, har komjölken gjort en förlust på mer än 60 procent av A, D, och E- vitaminer. Mer än hälften av C-vitaminet förstörs vid pastöriseringsprocessen. Vitaminerna B6 och B12 blir helt förstörda. Pastörisering förstör också nyttiga enzymer, antikroppar och hormoner. Pastörisering förstör lipas, ett enzym som bryter ner fett, vilket försämrar fettförbränningen och förmågan att korrekt absorbera fettlösliga vitaminer som A och D. Mejerierna och industrin är fullt medveten om den minskade halten av D-vitamin i kommersiell mjölk, så de berikar mjölken med detta vitamin.









Allergier:


När mjölken pastöriserats så har känsliga proteinmolekyler förändrats, vilket gör dem mycket svårare för våra kroppar att bryta ner och smälta. Pastöriserad mjölk utsätter bukspottskörteln för onödig belastning genom att den får producera matsmältningsenzymer att bryta ner detta.
Detta finns vissa anledningar till att mjölkkonsumtion har kopplats till diabetes. Det är också orsaken bakom många mjölkallergier. Det är proteinet kasein som blir svårare för kroppen att smälta efter pastörisering, vilket orsakar negativa reaktioner.
All värmebehandlad mat, pastöriserad mjölk, utgör en enorm påfrestning för kroppens matsmältningssystem. I många fall kan dessa proteinmolekyler passera hela genom tarmväggen hos de med mjölkintolerans, läckande tarm, eller som lider av en dålig matsmältning,
Detta är det första steget i utvecklingen av allergier och en mängd andra systemiska problem som autoimmuna sjukdomar.







Sist men inte minst, så förstör pastörisering alla aktiva och bra enzymer i mjölken.
Dessa enzymer hjälper kroppen att bryta ner och tillgodogöra sig alla hälsosamma näringsämnen i mjölken, bland annat kalcium. Det är därför de som dricker pastöriserad mjölk kan drabbas dock av benskörhet vilket vi ser bra exempel på i vårt eget land. Kalciumet i pastöriserad mjölk kan helt enkelt inte hanteras av kroppen.





Skulle vi utfodra kons kalv med död pastöriserad mjölk vid födseln skulle den helt enkelt inte överleva och då kan vi fråga oss varför skulle människan reagera annorlunda?
Människor är inte utformade med specifika gener som kräver att vi ska dricka mjölk från andra djur för att växa, eftersom varje art har endemiska egenskaper som bara gäller för deras specifika typ.





Komjölk innehåller de flesta av likvärdiga komponenter som återfinns i människans bröstmjölk, men dessa komponenter är inte i samma mängder. Till exempel, människor har de mest avancerade hjärnorna av alla arter på jorden, och därför har bröstmjölken utvecklats till att innehålla höga nivåer av PUFA eller fleromättade fettsyror (speciellt linolsyra) som är nödvändigt för en snabb utveckling av hjärnan.
Komjölk, å andra sidan, innehåller betydligt lägre mängder PUFA, men högre nivåer av mättade fetter, som bidrar till en snabbare tillväxt av kroppen. Därför borde det inte komma som någon överraskning att komjölk har dubbelt så mycket protein jämfört med bröstmjölk eftersom kor fördubblar sin storlek på 45 dagar, medan människan tar 180 dagar på sig för samma tillväxt.







Förutom skillnaden i mängden av protein i komjölk jämfört med bröstmjölk, så finns det också stora skillnader i själva sammansättningen av detta protein. Det finns två viktiga proteiner i mjölk, kasein och vassle. Komjölk har 20 gånger mer kasein, vilket sätter en enorm press på människans matsmältning eftersom det koagulerar och den är anpassad för nedbrytning i fyra steg i kons matsmältningsapparat. Bröstmjölk å den andra sidan, består av 60-80 procent mer vassle än kasein som är lättare att smälta för våra magar.
Behandlad komjölk brukar förknippas med:
Acne
Allergier
Astma
Artrit
Kolik
Blodig avföring
Kolit
Luftvägsbesvär
Bihåleinflammation
Osteoporos (Kan vara lite förvånande eftersom mjölk är tänkt att förhindra detta tillstånd!)
Järnbristanemi
(järnbristanemi beror ofta blödning i tunntarmen som orsakas av mejeriprodukternas proteiner och man är inte mottaglig för järnbehandling i tablettform tills mjölk och andra mejeriprodukter eliminerats).
Trombocytopeni (lågt antal blodplättar), och eosinofili (allergirelaterade blodkroppar).
Hudutslag, atopisk dermatit, eksem, seborré, nässelfeber
Magkramper, utspänd buk
Fibromyalgi, muskelvärk
Depression
Diabetes
Cancer

En studie från Finland fann att barn med insulinbehandlad diabetes hade högre nivåer av serum-antikroppar mot komjölk.
Många fall av astma och bihåleinflammation har rapporterats lindras påtagligt vid uteslutning av mejeriprodukter ur kosten.
Intolerans och allergi mot komjölk kan vara en av faktorerna vid plötslig spädbarnsdöd enligt forskning.



Alternativ-Hur är det med getmjölk då?

Getmjölk har en historia av att tolereras bättre än komjölk och är ofta rekommenderad för dem med allergi mot komjölk och mejeriprodukter. Getmjölken har en annorlunda fysiologi och biokemi jämfört med komjölken.


Getmjölk har mindre fett partiklar vilket gör homogenisering onödig eftersom getters mjölk inte separerar i grädde och mjölk som komjölken gör. Den har en högre koncentration av korta och medellånga kedjor av fettsyror som har fler hälsofördelar med avseende på fettomsättningen. Getmjölk är också lättare att smälta.


Proteinet kasein utgör 87% av proteinet i komjölken och har kopplats i kliniska studier till många av de problem som är förknippade med te.x diabetes, cancer och allergiska reaktioner. Det finns 4 olika kaseinproteiner i komjölk som kallas alfa-S1. Dessa är direkt kopplade till allergiska reaktioner medan kaseinet i getmjölk är av en annan kemisk struktur som mer liknar mänskliga mjölkproteiner och innehåller mycket lite av alfa-S1 proteinet.

Det är också viktigt att notera att kaseinproteinet från kor är mycket likt gluten i sin struktur som är ett vanligt allergen som finns i vetet. Det är dessa två livsmedel, vetet och mejeriprodukter från komjölken som utgör en stor och överväldigande majoritet av födoämnesallergier.

För övrigt finns andra alternativ då mjölk och mjölkprodukter framställas av te.x: soja (bör undvikas-östrogenkälla), havre* (tåls av ungefär hälften av glutenintoleranta), mandel och ris.


*I produkter tillverkade av havre tillåts en inblandning/förorening med 6% övrigt spannmål. Läs noga på förpackningen om den kommer från en "ren" odling/hantering, det ska i såfall framgå.

*Vill du läsa mer i ämnet om mjölkens skadlighet kan du göra det i böckerna "de vita gifterna - Gluten och Mjölk" som du finner billigast: Här





(Böckerna har uppdaterats och fått nya fräscha omslag sedan januari 2014)






Nya kosthandboken som är en värdefull hjälp vid kostomläggning släpptes i december 2014.


Iklan Atas Artikel

Iklan Tengah Artikel 1

Iklan Tengah Artikel 2

Iklan Bawah Artikel