onsdag 18 oktober 2017

Utbrändhet - Binjurar - Addisons - Celiaki - Glutenintolerans


Utbrändhet - Binjurebarksvikt – Addisons

Morbus Addison är en livshotande sjukdom som innebär att binjurebarken sviktar och inte längre producerar det livsviktiga hormonet kortisol och inte heller aldosteron och övriga binjurebarkshormoner. Binjurebarken blir till slut helt förstörd. Addisons sjukdom kan påverka alla i alla åldrar, men är vanligast hos medelålders vuxna.

Eftersom kortisol är ett stresshormon blir sjukdomen allvarligast när kroppen utsätts för både fysisk och psykisk stress, exempelvis vid en infektion som t.ex. en vanlig förkylning. Obehandlad har Addison hög dödlighet. Idag ges substitutionsbehandling med hydrokortison, som liknar kroppens egna kortisol.
Autoimmuna tillstånd är den vanliga orsaken till Addisons sjukdom, där immunsystemet skapar antikroppar som attackerar kroppen, skadar binjurarna och stör produktionen av kortisol och aldosteron.

Diagnostisera Addison

Ett av de vanligaste sätten att diagnostisera Addison är att mäta hormonnivåerna i urinen och blodet före och efter att ACTH getts till patienten. ACTH är ett hormon som finns i hjärnan som vanligtvis ökar nivån av kortisol som produceras av binjurarna när de aktiveras. Genom att mäta nivån av detta hormon kan problem i binjurar eller hjärnan identifieras om det ligger till grund för Addisons sjukdom eller ej.
* (Adrenokortikotropt hormon, ACTH eller kortikotropin är ett peptidhormon som bildas i hypofysens framlob).

ACTH används vid misstanke om överproducerande binjurar, kombineras ofta med kortisol. ACTH analyseras ofta vid en misstanke om en nedsättning i binjurebarkens funktion (Addisons sjukdom) eller en överproduktion av binjurebarkens produktion (Cushings syndrom) samt vid misstanke om ektopisk ACTH-produktion. ACTH mäts i plasma vilket är det som återstår av blodet när alla celler har avlägsnats utan att blodet har fått koagulera.

Cushings syndrom innebär en överproduktion av kortisol i binjurebarken (hyperkortisolism). Sjukdomens ursprung kan sitta i hjärnans hormonreglerande hypofys eller i binjurebarken.

Addisons sjukdom är en sjukdom innebär att man har brist på de livsviktiga hormonerna kortisol och aldosteron beroende av en nedsättning av binjurebarkens produktion av dessa hormon.

Ektopi är ett begrepp inom medicin som används för att beskriva processer eller vävnader som sker på fel plats i kroppen.

Kortisol i saliv reflekterar fritt kortisol (salivkortisoltest)

Ibland kan ACTH-prov vara missvisande och salivkortisoltest mer tillförlitligt. Detta prov kan föredras eller kombineras med plasmakortisol, speciellt hos kvinnor med högt östrogen (som vid p-pilleranvändning). Synacthentest (testet går till så att man försöker stimulera binjurebarken med ACTH) med salivkortisol kan också göras för att se om den kan producera kortisol normalt. 


Primär binjurebarkinsufficiens = Mb Addison beror på att binjurebarken förstörs, oftast beroende på en autoimmun kronisk inflammation. TBC, metastaser, leukodystrofi eller svåra infektioner kan vara andra orsaker. ACTH är högt vid primär binjurebarkinsufficiens.

Man kan också ha brist på hypofyshormonet ACTH = sekundär binjurebark-insufficiens. Då är binjurarna normala men saknar stimulering från hypofysen. Kortisol är sänkt medan aldosteron oftast är normalt eftersom den produktionen till stor del styrs via renin-angiotensystemet. Behandling med kortison i hög dos kan hämma binjurebarkens kortisolproduktion. 

Fakta: Kortisolbrist
Minst 6 000 personer (grovt uppskattat – sannolikt är mörkertalet stort) i Sverige lider av någon form av binjurebarksvikt. Sjukdomen finns i tre varianter:
* Primär binjurebarksvikt (Addison): binjurebarken kan inte producera tillräckligt av det livsviktiga hormonet kortisol.
* Sekundär binjurebarksvikt: hypofyshormonet ACTH är lågt vilket leder till att binjurebarken skrumpnar.
* Iatrogen binjurebarksvikt: utlöses av hög eller långvarig kortisonbehandling.

Kortisol är viktigt eftersom det i stressiga situationer frigörs för att hjälpa till att upprätthålla energinivåerna, kardiovaskulära funktioner, blodsockernivån och kolhydratmetaboliken (reglera kolhydrat, protein och fettmetabolism). Aldosteron är till för att upprätthålla balansen mellan salt och vatten i kroppen och för att hjälpa till att kontrollera blodtrycket. Utan rätt nivåer av aldosteron upphör njurarna att fungera, vilket leder till en sänkning av blodtrycket.

Det kortisol som kroppen inte kan producera måste ersättas med kortison som omvandlas till kortisol, annars kommer kroppen till slut att få cirkulationssvikt med hjärtstopp. Vid psykisk och fysisk stress producerar en frisk kropp mycket mer kortisol. Det betyder att vid feber, kräkningar, trauma, influensa, infektion, skada, operation och liknande måste hydrokortison ges intravenöst/intramuskulärt för att tillståndet inte ska bli livshotande.

*Akut binjurebarkssvikt är ett livshotande tillstånd som kräver snabb behandling! Akutbehandling görs med hydrokortison.

 
Symtom

Symtomen är individuella och kan komma sporadiskt i början för att sedan öka. Vanligt är:
Trötthet, orkeslöshet, depression, hypoglykemi (lågt blodsocker), yrsel, huvudvärk, illamående, flimmer för ögonen, tunnelseende, värk/smärta i fötter, ben, leder, muskler, nacke och viktnedgång. De flesta får matleda, magont, diarré och ett ökat saltsug.

Vid svår kortisolbrist drabbas man bland annat av: 
Förvirring, sluddrande tal, koordinationssvårigheter, svaghet, svårighet att gå och stå, svår huvudvärk med kräkning, kräkning vid ansträngning, hyperpigmentering, ökad kaliumnivå i blodet, svår magvärk, mycket låg puls och lågt blodtryck och till sist kramper och svimning/medvetslöshet.

Patienter som behandlas med kortison för artrit eller astma och som plötsligt slutar att använda förskrivna kortikosteroider, drabbas ibland av sekundär binjureinsufficiens.

Utredning (i vården)  

  • Basprover:
    - Blodstatus (Hb, LPK, TPK, diff)
    - Elstatus (Na, K, Krea)
    - Leverstatus (ASAT, ALAT, ALP, bilirubin)
    - CRP
    - P-glukos
    - Calcium och albumin
    - Thyreoideastatus (TSH och fritt T4)
    - Urinsticka
    - B12/folsyra
     
  • S-kortisol. Tas alltid och oberoende av tid på dygnet men om möjligt morgonvärde kl 8.00, där < 140 nmol/L talar för binjurebarksinsufficiens, 140-275 nmol/L suspekt låga värden, medan värden på > 400 nmol/L talar emot kortisolbrist.
     
  • P-ACTH. Tas alltid och oberoende av tid på dygnet men om möjligt morgonvärde, där förhöjt värde stödjer diagnosen Mb Addison.
     
  • Cirkulerande antikroppar mot 21-hydroxylas i binjurebarken.
 
Livsmedel som kan förvärra Addisons sjukdom:

Alkohol och koffein, läsk, choklad, kaffe, kakao.

Kemikalier som finns i bearbetade och fermenterade livsmedel (färgämnen och konserveringsmedel) vin, vinäger, sojasås, tofu, etc.

En diet som innehåller mycket raffinerat vitt socker och andra kolhydrater (godis, kakor, läsk, bearbetade livsmedel, vitt bröd (stärkelse- gluten), etc.

Användning av antibiotika, smärtstillande (NSAID).    

Animaliska produkter från djur (kött, mjölk) som har fått hormonella och antibiotiska behandlingar.

Onormalt höga intag av mejeriprodukter.
 

Kaffe och binjurarna

De som under lång tid konsumerar stora mängder kaffe eller andra koffeinhaltiga livsmedel är benägna att både påverka binjurarna negativt och samtidigt maskera en utmattning av binjurarna och symtom, vilket i längden är skadligt. Koffein piggar ju som bekant upp.

En daglig konsumtion av en eller två koppar kaffe kommer sannolikt inte kommer att orsaka skada, men att ta en paus från kaffe då och då och ge binjurarna tid att vila, är att föredra.

Celiaki – glutenintolerans och Addisons

Studier har visat ett samband mellan celiaki och Addisons. Hos dem med celiaki och dem som drabbats av Addison har ökad risk för att drabbas av båda sjukdomarna. Individer med celiaki riskerar således att ha Addisons sjukdom medan patienter med Addisons sjukdom också riskerar att ha celiaki.

Medicinska experter föreslår att patienter med Addisons screenas för celiaki. När det gäller intolerans mot gluten spelar provsvar för intoleranser en roll då de inte alltid visar rätt och påvisar intolerans.

En del försök visade att många patienter med celiaki/glutenintolerans visat signifikanta förbättringar och lindring när det gäller att bekämpa sjukdomen genom att använda en glutenfri diet. Vissa patienter upplevde även mindre symptom och skov genom att genomgå sådan behandling. Mejerifritt är också något som bör kombineras med glutenfri kost.

Helt klart bör alla med binjurebesvär anta en gluten och mejerifri kost då fördelarna helt klart är positiva.

Lakrits och Addisons

Lakrits är bäst känt som läkemedel mot en sviktande binjurefunktion, mild Addison. Att lakrits har medicinska effekter påpekades redan under antiken. År 1953 beskrev Borst et al positiva effekter av lakrits vid behandling av Addisons sjukdom. Som naturläkemedel tillskrivs lakrits många positiva effekter, och lakritsrot uppges vara ”adaptogen”, vilket betyder att den verkar allmänt ”stärkande”.

Lakrits, framför allt GA (glycyrrhetininsyra den aktiva metaboliten i lakrits), skulle om den hittats i dag säkert ha klassats som ett läkemedel. Lakrits (eller Glycyrrhiza glabra) är liksom jordnötter, en art i familjen ärtväxter. Det innebär att personer med jordnötsallergi kan korsreagera även mot lakrits. Detta är dock individuellt.

Avslutningsvis ska vi också ställa oss frågan utöver kost och livsföring om det är (o)möjligt att bli helt frisk utan te.x. rätt progesteron/östradiolkvot?



Sanna en tragisk historia – Addison och alla vårdmissar med dödlig utgång

Utdrag ur en artikel i Sveriges Radio 27 mars 2017:

18-åriga Sanna dog av en ovanlig sjukdom – Addison eller binjurebarksvikt. Hennes liv hade kunnat räddas men ett flertal allvarliga brister i vården gjorde att man missade hennes diagnos. Det är fyra år sen Sanna dog av den ovanliga binjuresjukdomen Addison. Då var hon 18 och skulle ta studenten.

Det började med att hon blev väldigt trött och sen blev det bara värre med huvudvärk, kräkningar och att hon inte ens orkade sitta upp. Men hon fick aldrig rätt diagnos.

– Det värsta är ju att hade det bara upptäckts så hade hon funnits idag.
Trots att ett blodprov, där man mäter kortisol, kan visa om man har sjukdomen tar det ofta lång tid för patienter med Addison att få rätt diagnos, symtomen kan vara diffusa. Och mellan 20 och 30 personer dör varje år i Addisons sjukdom, enligt statistik från Socialstyrelsen.

För Sanna var det en vårdkedja med en rad fel och misstag. Region Gotland har i sin internutredning hittat 26 fel och Inspektionen för vård och omsorg, IVO har konstaterat flera brister.
Hennes provsvar med väldigt låga kortisolvärden blev liggande utan att någon upptäckte det.

Sex dagar innan hon dog skickades hon hem från akuten. I samtalen med 1177 hennes sista dagar i livet uppmanades hon att äta isglass och få vätskeersättning istället för att omgående åka till akuten”. 

Länk till artikeln: 

En längre artikel och ett inslag om Sanna i radioprogrammet kaliber:

OBS! Bokmärk gärna sidan för den kommer löpande att uppdateras.... 

*Vill du läsa mer och fördjupa dig i ämnet, men även läsa om brister, sjukdomar, kostens betydelse och koppling till olika sjukdomar, samt mycket mera, gör då gärna ett besök hos sidan där du hittar flera av Michael Håkanssons populära böcker.

Du hittar böckerna här: www.halsotillstandet.se 



 
 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar