torsdag 2 april 2015

Svensk GMO-potatis år 1989 - Den svenska gentekniken


Den svenska gentekniken

Då debatten om genetiskt manipulerad föda (GMO) åter tar fart har jag här valt att göra ett inlägg av vikt och som berör oss alla i allra högsta grad.

Efter ett beslut fattat i slutet av 1800-talet i Stockholm påbörjades sedan förädlingen av vetet år 1901 i Skånska Svalöv. Där användes bland annat stark röntgenstrålning och starkt gift i försöken att påverka cellkärnornas delning, som resulterade i abnorma celler vilka man lyckades isolera och sedan använda för ympning/korsning i försöken att ge ett vete som gav önskvärd hög avkastning gentemot det befintliga vetet. Ett vete med ett högt kromosomtal som inte passar våra kroppar. Ett vete som inte korsats/förädlats med traditionella växtförädlingstekniker.

Vad är då en kromosom?

I kärnan hos varje cell, är DNA-molekylen packad i trådliknande strukturer som kallas kromosomer. Varje kromosom består av DNA tätt lindad många flera gånger runt proteiner som kallas histoner som stöder dess struktur.

Kromosomer är inte synliga i cellens kärna, om ingen celldelning pågår kan de inte ens ses i ett mikroskop. Men det DNA som sätter upp kromosomer blir mer tätt sammanpackade vid en celldelning och just då är de synliga i mikroskop. Det mesta av vad forskare vet om kromosomer har man lärt sig genom att observera kromosomer under själva celldelningen.

Varje kromosom har en sammandragningspunkt kallas centromeren, som delar kromosomen i två sektioner eller "armar". Den korta armen av kromosom är märkt "p armen". Den långa armen av kromosom är märkt "Q armen". Platsen för centromeren på varje kromosom ger kromosomen dess karakteristiska form, och kan användas för att beskriva läget för specifika gener.

 
DNA och histonproteiner är förpackade i strukturer som kallas kromosomer.


Ursprungliga veten innehöll 14 och 28 kromosomer. Det moderna brödvete genomet klassificeras som hexaploidgenom. Det innebär att den har sex kopior av varje av sina sju kromosomer, en komplett uppsättning av 42 kromosomer. Det mänskliga diploida genomet består av 23 par kromosomer och totalt 46 kromosomer.

Ett 100-årigt facit på ett växande ohälsotal

Detta resulterade i att en form av GMO (genetiskt manipulerad organism) såg dagens ljus för över 100 år sedan. Man fick fram ett vete som hade ett mångdubblat kromosomtal, och där vi idag kan följa sjukdomsutvecklingen under de sista 100 åren vilken kraftigt ökat i västvärlden och där det manipulerade vetet högst sannolikt är den största boven. Sverige har varit en av de ledande i denna utveckling och finns idag representerade i över 50 länder.

På 1920-talet reste svensk expertis till Egypten och hjälpte till med förädlingen av bland annat vete. År 2012 bad Egyptens hälsoministerium omvärlden om hjälp för ett skenande ohälsotal i form av bl.a övervikt, astmatiska sjukdomar och diabetes.

Under 2:a världskriget gapade sjuksängarna allt mer tomma på mentalsjukhusen i främst Norden och personal friställdes...Under kriget sjönk produktionen av vete och konsumtionen av vete var väldigt låg, när kriget var slut ökade produktion och konsumtion och sjuksängarna fylldes snabbt igen och personal återanställdes.


Många säger "vi lever ju längre idag än förr" jo det stämmer,  men vi ska heller inte glömma bort alla mediciner som utvecklats i spåren av det ökade ohälsotalet vilket gör att vi idag lever längre. Vi ska vara medvetna om läkemedelsföretagens intressen i biokemiföretagen såsom att det svensk grundande Pharmacia (Pharmacia & Upjohn) och Pfizer hade aktier i biokemiföretaget Monsanto och tvärtom.

Man kanske kan se det så att biokemiföretagens genetiska manipulation ger upphov till olika sjukdomstillstånd som sedan samarbetspartners inom läkemedelsindustrin tar fram läkemedel emot.

Många tycker att vi människor har större intelligens än andra levande djur, organismer och varelser. Vår uppfinningsrikedom är enorm. Vi försöker ständigt att hitta nya vägar att manipulera våra naturtillgångar för att vi själva skall få ett bekvämare, billigare levnadssätt och därmed som vi tror, ett bättre liv.

Maten som produceras skall framförallt vara billig och storskaliga produktionsmetoder har använts i mer än ett halvsekel.

Metoder som har medfört och fortfarande medför stora belastningar på vår miljö genom användandet av stora mängder kemikalier i jordbruket. Kemikalier som i många fall riskerar att utarma den biologiska mångfalden och på sikt även vår hälsa. Motståndet mot kemikalieanvändningen i jordbruket och livsmedelsföretagen ökar i hela världen och de flesta makthavare inser att användningen måste minska.

De stora multinationella kemiföretagen (Monsanto, BASF, Syngenta) som numera helst vill kalla sig "bioteknikföretag" vädrar morgonluft och kommer med nya sofistikerade metoder för att som de själva säger "lösa problemen med världssvälten".

Lösningen som de framför är genmodifiering av olika jordbruksgrödor. Genmodifiering, GMO, väcker många frågor. Bioteknikföretag som sysslar med genmodifiering av lantbruksgrödor ser sig som lantbrukets och konsumenternas ”räddare”. Världens matförsörjning skall räddas genom att lantbruket skall använda deras genmanipulerade, GMO-utsäden i odlingen.


Här nedan följer ett kort utdrag ur den 3:e boken i serien "Gluten och mjölk-de vita gifterna":

"Svensk GMO potatis - genetisk manipulation

År 1987 bildade Svalöf växtförädling AB och Stärkelseproducenterna ett utvecklingsföretag, Amylogene HB, att med konventionell och ny teknik framställa och utvärdera nya potatissorter med förändrad stärkelsesammansättning. Därpå inleddes genteknikarbeten, och det första fältförsöket med stärkelsemodifierad potatis genomfördes 1992.

Amylogene HB äger svenska patent på framställningstekniker vad avser amylopektin och amylopotatis och på respektive stärkelser. Patentansökningar har lämnats in i ett stort antal länder i Europa, Nordamerika och Asien.

Genteknik har också börjat användas för ändamål som resistens och virussjukdomar. I Sverige togs GMO-potatis (genetiskt modifierad) för chips och pommes frites fram år 1989 av Amylogene HB i samarbete med AB Felix (numera Procordia Food AB) och Estrella.

Bild ovan visar potatischips framställda ut den genetiskt modifierade potatisen Hulda, en chipspotatis som kan tillagas vid låga temperaturer utan att chipsen blir missfärgade.

1993 registrerades potatissorterna "Hulda" och "Emma" i Sverige. Hulda är den första moderna genmanipulerade potatisen för chipsframställning. Den är även registrerad i Marocko och Kanada."Emma" är avsedd för export.

De senaste tillskotten genom förädling är "Colombo" och "Eloge" (1996), stora knölar med hög avkastning och bra resistens. Båda är dessutom registrerade i Marocko och Kanada...


GMO-potatis av Amylogene HB, ett bolag som till lika delar ägdes av Lyckeby Stärkelsen och Svalöf Weibull.



År 1997 skrev forskningschefen Peder Weibull:

”Ingen kan väl ha undgått att märka den pågående debatten om gentekniken i våra massmedia. Den förs inte bara i Sverige utan också i många andra länder i Västeuropa. Den kampanj som Greenpeace startade i våras drivs på europeisk nivå. I Tyskland blev under försommaren flera fältförsök med genetiskt modifierade växter totalförstörda av okända personer.

Inom EU har Ministerrådet och Parlamentet just enats om en kompromiss rörande märkning av genetiskt modifierade produkter, s.k. Novel Food. Detta beslut får konsekvenser för den inflammerade debatten om den amerikanska genmodifierade soja som nu är på väg in i Europa. En annan EU-fråga som ännu inte avgjorts gäller förslaget till direktiv om bioteknologiska uppfinningar.

Ett arbete pågår också inom LRF i syfte att formulera en ny genteknikpolicy för organisationen(!).

Inom Svalöf Weibull utnyttjar vi gentekniken på flera områden i vår växtförädling. Vi gör detta eftersom vi anser att denna teknik ger oss möjlighet att snabbare och med större precision lösa speciella förädlingsuppgifter inom t ex resistens- och kvalitetsförädlingen som den traditionella växtförädlingen inte kan eller har svårt att lösa. Om vi avhände oss den nya tekniken skulle vi snabbt bli utkonkurrerade som ett av de ledande växtförädlingsföretagen i Europa.

Det område där Svalöf Weibull kommit längst i praktiskt utnyttjande av gentekniken gäller modifiering av stärkelsesammansättningen i potatis. Detta arbete görs inom ramen för Amylogene HB, ett bolag som till lika delar ägs av Lyckeby Stärkelsen och Svalöf Weibull.

Här har vi nu lyckats framställa en sort som endast producerar amylopektin, den ena av de två typer av stärkelse som normalt finns i knölen. Vi har lyckats stänga av den gen som producerar den andra stärkelseformen, amylos, genom att sätta in en bakvänd kopia av genen i potatisklonen. Tekniken kallas antisense och innebär att potatisens egna gener utnyttjas. Andra arbeten i potatis gäller sorter med enbart amylos i knölen respektive en förhöjd stärkelsehalt. Våra arbeten i oljeväxter redovisas av min kollega Bo Gertsson.

Andra grödor där vi börjat arbeta med genteknik är vete (!) och korn (!), men här fungerar transformationstekniken ännu inte rutinmässigt”.

Bild ovan : Peder Weibull



Redan 1998 höjdes röster för att stoppa Amylogenes tillstånd att odla genmanipulerad potatis. 
Skriftlig fråga 1998/99:593
Fråga 1998/99:593 av Yvonne Ruwaida (mp) till miljöministern om genmanipulerad potatis den 29 april 1999:


”Det svenska företaget Amylogene har ansökt om att få odla genmanipulerad potatis. Ärendet finns för närvarande hos EU-kommissionen och flera av EU:s medlemsländer har yttrat att man inte är beredda att godkänna den genmanipulerade potatisen. Företaget har emellertid redan fått en lokal licens för testodling.
Men det är inte fråga om någon liten testodling. Tillståndet medger att hela 600 hektar med genmanipulerad potatis odlas! Ekologiska Lantbrukarna har skrivit till EU-kommissionär Ritt Bjerregaard för att EU skall agera för att ogiltigförklara tillståndet.

Utöver de risker som finns förknippade med odlingen av den genmanipulerade potatisen är det naturligtvis beklämmande att EU måste ingripa för att regeringen inte förmår att ta tillräcklig hänsyn till miljö och hälsa!

Med anledning av detta vill jag fråga miljöministern:

Avser ministern agera för att stoppa Amylogenes tillstånd att odla genmanipulerad potatis?

Svar på skriftlig fråga 1998/99:593
Svar på fråga 1998/99:593 om genmanipulerad potatis



Jordbruksminister Margareta Winberg

den 5 maj 1999

"Yvonne Ruwaida har frågat statsrådet Kjell Larsson om han avser agera för att stoppa Amylogenes tillstånd att odla genmanipulerad potatis.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.

Amylogene HB har ansökt om att få genomföra avsiktlig utsättning av genetiskt modifierad potatis med förhöjd amylopektinhalt under år 1999. Ansökan omfattar bl.a. produktionsförsöksodlingar på 510 ha. Amylogene har sedan år 1992 haft fältförsöksodlingar med potatis med förhöjd stärkelsehalt (amylopektin) och år 1996 ansökte företaget om godkännande för utsläppande på marknaden av potatis med förhöjd amylopektinhalt.

Sverige tillstyrkte ansökan som nu behandlas inom EU, bl.a. i den vetenskapliga kommittén för växter. De invändningar som har rests av andra medlemsländer berör i första hand att utförligare näringsanalysdata efterfrågas, vilket får ses skilt från eventuella ekologiska risker med odling av potatisen.

Från fältförsöken år 1999 kommer 3 000-3500 ton stärkelse användas till bl.a. försök inom pappers-, lim- och kemisk industri (år 1998 användes 2300 ton). Jordbruksverket har som ansvarig myndighet tillstyrkt odlingen då man anser att det fortfarande rör sig om försöksodlingar. Det krävs nämligen stora mängder stärkelse för att undersöka hur den fungerar i industriproduktion i större skala.

Varken i direktivet 90/220/EEG om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer, i miljöbalken eller i förordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organismer, finns det specificerat hur stort ett fältförsök högst får vara. I ingressen till direktivet 90/220/EEG står följande:

När genetiskt modifierade organismer införs i miljön bör detta ske gradvis varvid inneslutningen minskas och utsättningens omfattning utökas steg för steg och endast om utvärderingen av de föregående stegen i fråga om människors hälsa och miljön visar att nästa steg är försvarbart”.

Enligt Jordbruksverkets experter finns det ingen anledning att tro att den utökade arealen för 1999 års fältförsök skulle kunna innebära någon risk för skadlig påverkan på människors hälsa och miljö. Den genetiskt modifierade potatisen skall inte användas till föda för människor.

Vidare har potatis inte några vilda korsningsbara släktingar i Sverige som oönskade egenskaper skulle kunna spridas till. Inte heller bedöms de gener som införts i den aktuella potatisen utgöra någon miljörisk.

Myndighetens bedömningar delas av regeringen."

GMO och hälsorisker

Utsäden som manipulerats att tåla deras egna bekämpningsmedel. Skörden från en del av det som odlats med GMO-utsädet skall kunna användas direkt för humankonsumtion. Den övervägande delen kommer att bli till foder för våra djur. Djur som skall producera livsmedel, mjölk och kött.

Hälsoriskerna med GMO-tekniken är dåligt utredd. Det är ingen exakt teknik. Det sker alltid omstuvning av gener som ofta kan ge oväntade bieffekter (ex. allergi av ärtgen i böna). Effekter av att äta GMO-baserade produkter är bara undersökta i ett fåtal djurstudier, som tidigare angetts ovan visades skador vid försök på råttor och hamstrar. (Se: Bomben om GMO-potatis som gav eko över hela världen!)

Risken med öppnandet av Pandoras ask, är att genetisk modifierad mat kan innehålla gener som kan ”trigga” igång oönskade processer i kroppen, att de kan verka som en sorts ”nyckel” för att låsa upp oönskade skadliga processer.

Monsanto och de övriga bioteknikföretagens tal om att man tagit fram det här för att bönderna skall få bättre inkomst och behöva använda mindre bekämpningsmedel är rent lurendrejeri. De är bara ute efter att försöka göra bönderna mera beroende av deras produkter och tjäna pengar. Pengar styr i vår värld.

De hävdar också att det skall bidra till att lindra världssvälten vilket inte är med sanningen överensstämmande. Det är också en demokratifråga genom att de stora multinationella bioteknikföretagen kan komma att styra livsmedelsproduktionen genom patenträttigheter på de grödor som manipulerats och som skall föda oss människor.

Grödor som skall leva i samexistens med vår vilda naturliga fauna och där stor risk finns att oönskad korsbefruktning kommer att ske. Det har redan skett inom flera arter. Det kan också komma att påverka pollinerande insekter negativt. En berättigad fråga kan vara. Vem har rätt att ta patent på liv?

Bioteknikföretagens sätt att få ut sina produkter kan liknas vid rena maffiametoderna. I England har en kritisk forskare tystats. Han avskedades mitt under sitt arbete med att designa ett testsystem som skulle skapa klarhet och säkerhet om GMO-mat, och som skulle bli standard för EU. Efter att ha medverkat i programmet ”World in action” suspenderades han och med hot om skadestånd från sitt institut om han yttrade sig vidare i ärendet tystades han.

Frågan som vi alla måste ställa oss. Är vi beredda att godta den här nya tekniken i vår mat?
Djurförsök har visat på en rad möjliga problem. Det handlar blanda annat om sämre tillväxt, påverkan på organutveckling och immunförsvar, avvikelser i blodceller, leverceller och lungvävnad. Cellförändring hos möss har upptäckts efter att mössen ätit genmodifierad soja. Denna cellförändring upphörde när de gick tillbaka till sin gamla omodifierade föda.

En annan forskningsrapport visar att möss som ätit en gen-modifierad ärta, som odlats i tio år kommersiellt i Australien, producerar antikroppar, vilket tyder på en allergisk reaktion. I Australien stoppades omedelbart produktionen av den genmodifierade ärtan.

Som konsument måste vi kräva att genmodifierade livsmedel ges en mycket tydlig märkning. En märkning som också talar om ifall att det djur, fågel eller fisk som förädlats till livsmedel, utfodrats med GMO-foder. Då har vi möjlighet att välja GMO-fri mat ifall att vi inte föredrar ekologiska Krav-livsmedel som är GMO-fria.


(*) En genetiskt modifierad organism (GMO) definieras som en ”organism som har ändrats på ett sätt som inte sker naturligt genom parning eller naturlig rekombination”. I lagens mening är ”organism” en biologisk enhet som kan föröka sig eller föra över genetiskt material, vilket också inkluderar frön, frukter och pollen.



*Vill du fördjupa dig ytterligare i detta ämne och kostens betydelse vid olika sjukdomstillstånd? Då ska du läsa: " Hälsoproblem & sjukdomar orsakade av vad vi äter" (2017). I augusti 2017 släpptes också Stora Kosthandboken.

Du hittar böckerna här: Bokrelease 2017




Referenser:

Allard, R. W. I960. Principles of Plant Breeding. Wiley &Sons, Inc.

Bolin, P. 1897. Några iakttagelser öfver vissa karaktärers olika nedärfvningsförmåga vid hybridisering. SUF.s T. 7, 137- 147.

Bonnier, G. & Tedin, 0.1940. Biologisk variationsanalys. Stockholm.

Ellerström, S. & Hagberg, A. 1962. The cytogenetic department of the Swedish Seed Association. SUF.s T. 72, 192-209.

Gowen, J.W. 1952. Heterosis. Iowa.

Gustafsson, Å. et al. 1954. Mutation research in plants. Acta Agric. Scand. 4, 359-640.

Hagberg, A. 1952. Heterosis in F, combinations in Galeopsis. I. Hereditas 38,33-82.

Hagberg, A. 1953. Further studies on and discussion of the heterosis phenomenon. Hereditas 39, 349- 380.

Hagberg, A. 1977. Växtförädling grön evolution. Stockholm.

Hagberg, A. 1994. Inducerade kromosomstrukturella mutationer i korn. Historien om ett snart femtioårigt forskningsprojekt. SUF:s T. 104, 162-194.

Hagberg, A. & Persson, G. 1968. A genetic model of quantitative inheritance. I: Forskning og Forsök i Landbruket. B 19, s. 127-133.

Hagberg, A. & Åkerberg, E. 1962. Mutations and polyploidy in plant breeding. Stockholm.

Hayes, H.K. & Immer, F. R. 1942. Methods of Plant Breeding. New York.

Lehmann, L.C. 1986. Hybrid breeding in small grain cereals: barley, wheat and rye. I: Olsson, G. (ed.), Svalöf 1886-1986. Research and results in plant breeding. Stockholm, s. 70-75.

Levan, A. 1948. Polyploidiförädlingens läge. Svensh jordbruksforskn. 4, 55-64.

Lundin, P., Ewertson, G. & Svensson, G. 1970. Växtförädlingen vid Weibullsholm. I: Weibullsholm 1870— 1970, En jubileumsskrift under red. av Jörgen Weibull. Landskrona, s. 99-154

Lundqvist, A. 1963. Self-incompatibility and the breeding of herbage grasses. 1: Åkerberg, E., Hagberg, A. et al. (eds.), Recent plant breeding research. Svalöf 1946-1961. Stockholm, s. 193-202.

Lundqvist, U. 1992. Mutation research in barley. Svalöv.

Mac Key, J. 1963 Autogamous plant breeding based on already highbred material. I: Åkerberg, E., Hagberg, A. et al. (eds.), Recent plant breeding research. Svalöf 1946-1961. Stockholm, s. 73-88.

Merker, A. 1986. Triticale - a new cereal crop. I: Olsson, G. (ed), Svalöf 1886-1986. Research and results in plant breeding. Stockholm, s. 132-139.

Muller, H. J. 1927. Artificial transmutation of the gene. Science 66, 84-87.

Miintzing, A. 1932. Cytogenetic investigations on synthetic Caleopsis tetrahit. Hereditas 16,105-154.

Nilsson, Hj. 1901. Hvad lär oss de senaste tio årens erfarenhet beträffande sädesarternas förädling? KSLAT40, 149-162.

Nilsson-Ehle, H. 1904. Om några af våra viktigaste växtsjukdomar och deras ekonomiska betydelse för landtbruket. SUF:s T. 14,163-174.

Nilsson-Ehle, H. 1906. Något om korsningar och deras betydelse för förädlingsarbetet med höstvete. SUF.s T. 16,309-318.

Nilsson-Ehle, H. 1909, 1911. Kreuzungsuntersuchungen an llafer und Weizen. 1 & II. Lunds Univ. Års skr. AIF, Afd. 2, Bd 5:2, 1-122, &Bd 7:6, 1-84.

Nilsson-Ehle, H. 1939. Polymere Röntgenmutationen bei Hordeum. NovaActa Leopoldina (Hallé). N.F. Bd 6.

Olsson, G. 1986. Allopolyploids in Brassica. I: Olsson, G. (ed.), Svalöf 1886-1986. Research and results in plant breeding. Stockholm, s. 114-119.

Roll-Hansen, N. 1986. Svalöf and the origins of classical genetics. I: Olsson, G. (ed.),
Svalöf 1886-1986. Research and results in plant breeding. Stockholm, s. 35-43.

Sjödin, J. & Ellerström, S. 1986. Autopolyploid forage crops. I: Olsson, G. (ed.), Svalöf 1886-1986. Research and results in plant breeding. Stockholm, s. 102-113.

Stadler, 1.. J. 1928. Mutations in barley induced by X- rays and radium. Science 68, 186-187.

Wexelsen, H. 1934. Quantitative inheritance and linkage in barley. Hereditas 18,307-348.

Widen, J. 1891. Böra vi odla qväfvefattiga eller qväfverika hvetesorter? SUF.s T. 1, 136-139.

Winge, Ö. 1917. Studier over Planterigets Chromosomtal og Chromosomernes Betydning. Köpenhamn.

Winge, Ö. 1928. Arvelighedslaere. Köpenhamn

Anonym. 1964. Arbetsplan för Sveriges utsädesförening 1964-1966. SUF.s T. 74, 303-313.

Björling, K. 1948. Bidrag till kännedomen om potatis- kräftsvampens biologi (Synchytrium endobioti- curri). Statens Växtskyddsanstalts Me dd. nr 52.

Black, W., Mastenbroek, C., Mills, W.R. & Peterson, L.C. 1953. A proposal for an international nomenclature of races of Phytophthora infestans and of genes controlling immunity in Solanum demissum derivates. Euphytica 2, 173-179.

Denward, T. 1960. Växtförädling med potatis. SUF:s T. 70, 17-58.

Erjefält, L. 1975. Tuber resistance in relation to multi-genic foliage resistance to Phytophthora infestans. In: EAPR Conf. Papers 1975, pp. 192-193.

Erjefält, L. 1978. Utilization of first division restitution (FDR) in potato breeding. In: EAPR Conf. Papers 1978, pp. 169-170.

Fridell, J.-E. 1978. Testing of varietal resistance to impact damage. In: EAPR Conf. Papers 1978, pp. 115-116.

Hawkes, J.G. 1957. A revision of the tuber-bearing Solanums. Scot. Plant Br. Station Report 1957, 76-81.

Huijman, C.A.. 1957. Veredeling van de aardappel op resistentie tegen Heterodera rostochiensis Wollen- weber. Sticht. voor Plantenveredeling, Wageningen, Holland. Medd. 14, 1957.

Jönsson, U. & Fridell, J-E. 1981. Different types of impact damage and resistance to Phoma exigua var. foveata in some potato varieties. In: EAPR Conf. Papers 1981, pp. 103-104.

Kammermann, N. 1951. Undersökningar rörande potatisbladmöglet, Phytophthora infestans (Mont.) de By.Statens Växtskyddsanstalts Medd. nr 58, 1951.

Mendiburu, A.O. 1971. Significance of 2n garnets in potato breeding and genetics. Wisconsin, USA.

Mok, D. &Peloquin S.J. 1975. Breeding value of 2n pollen in tetraploid x diploid crosses in potatoes. Theoretical and Applied Genetics 4, 307-314.

Olsson, K. 1989. Impact damage, gangrene and dry rot in potato. Important biochemical factors in screening for resistance and quality in breeding material. Svalöv.

Olsson, K. & Jonasson, T. 1990. Relationship between potato tuber components and wire-worm attack. In: EAPR Conf. Papers 1990, pp. 50-51.

Olsson, K. & Jonasson, T. 1995. Genotypic differences in susceptibility to wireworm attack in potato. Mechanisms and implications for plant breeding. Plant Breeding 114, 66-69.

Tedin, O. 1951. Potatis. I: Svensk växtförädling. D. 1. Åkerbruksväxterna. Stockholm, s. 297-326.

Umaerus, M. 1970. Influence of environmental conditions on potatoes with special reference to plant breeding under Swedish conditions. Acta Acad. RegiaeSci. Upsaliensis. 13.

Umaerus, M. 1978. Report of survey of methods for screening for susceptibility to mechanical tuber damage. In: EAPR Conf. Papers 1978, pp. 117-118.

Umaerus, M. & Olsson, K. 1975. Screening for low potential after-cooking blackening in breeding populations. In: EAPR Conf. Papers 1975, pp. 138— 139.

Umaerus, M. & Olsson, K. 1976. Urvalsmetoder för låg enzymatisk mörkfärgning hos potatis. I. Samband mellan knölens kemiska sammansättning och den enzymatiska mörkfärgningen. SUF:s T. 86, 77-94.

Umaerus, M., Olsson, K. & Roslund, C-A. 1976. Urvalsmetoder för låg enzymatisk mörkfärgning hos potatis. II. Bestämningsmetoder för enzymatisk mörk-färgning. SUF:s T. 86, 95-104.

Umaerus, M. & Umaerus, V., 1976. Potatisförädlingen vid Sveriges utsädesförening. SUF.s T. 86, 9-26.

Umaerus, V. 1960. Iakttagelser rörande fältresistens mot bladmögel (Phytophthora infestans [Mont.] de By) hos potatis. SUF:s T. 70, 59-89.

Umaerus, V. 1970. Studies on field resistance to Phytophthora infestans. 5. Mechanisms of resistance and applications to potato breeding. 7. Pflan- zenziichtg. 63, 1-23.

The Royal Society, Review of Data on Possible Toxicity of GM Potatoes, juni 1999, Ref: 11/99, s. 1 http://www.royalsoc.ac.uk.

Laurie Flynn och Michael Sean, "Pro-GM Scientist ”Threatened Editor”, The Guardian, 1 november 1999.

Stanley Ewen och Árpád Pusztai, ”Effect of Diets Containing Genetically Modified Potatoes Expressing Galanthus Nivalis Lectin on Rat Small Intestine”, The Lancet, 16 oktober 1999.

Anthony Barnett, ”Revealed: GM Firm Faked Test Figures”, The Observer, 16 april 2000.

Norfolk Genetic Information Network, ”Scientists Gagged on GM Foods by Public Funding Body with Big Links to Industry”, pressmeddelande, 1999, http://www.ngin.tripod.com/scigag.htm.

Dr Brian John, ”On the Corruption of GM Science”, artikel inskickad till GM Science Review, 20 mars 2003.

http://hejdagmo.se/1997/06/01/gmo-potatis-av-amylogene-hb-ett-bolag-som-till-lika-delar-ags-av-lyckeby-starkelsen-och-svalof-weibull/

http://www.allabolag.se/9165509234/AMYLOGENE_HB

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/genteknikgmo/faltforsok/godkannandeavfaltforsok/faltforsok/beslutomfaltforsokmedpotatis.4.595401461210ae2d589800033203.html

https://lantmannen.se/Global/lantmannen_com/Press%20och%20media/Publikationer/Ekonomiska%20rapporter/%C3%85rsredovisningar/Annual%20Report%202006.pdf

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Fragor-for-skriftliga-svar/genpolitik-och-svenskt-utveckl_GM11733/

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Fragor-for-skriftliga-svar/genmanipulerad-majs_GM11367/

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Fragor-och-anmalningar/Fragor-for-skriftliga-svar/redan-godkanda-GMO_GM11786/

https://www.skatteverket.se/privat/skatter/vardepapper/aktiehistorik/p/pharmaciacorp.4.dfe345a107ebcc9baf80009427.html

http://en.wikipedia.org/wiki/Pharmacia

http://www.nytimes.com/1999/12/20/business/monsanto-and-pharmacia-to-join-creating-a-pharmaceutical-giant.html?ref=monsantocompany

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar