Thursday, January 16, 2014





Akne: efter decennier av förnekelse, säger nu medicinska forskare att acne vulgaris är kopplad till den västerländska kosten. Det har visat sig att nästan alla ungdomar och allt fler unga vuxna drabbas av akne i västerländska länder, medan akne är praktiskt taget okänt hos icke västerländska populationer såsom t.ex Kitavan Papua, Nya Guinea.


Frågan är, vilka aspekter av den västerländska dieten som orsakar problemet? Vår höga konsumtion av glutenhaltiga produkter och mejeri spelar givetvis in.
Hittills har det varit en del motsägelsefulla resultat, men totalt sett verkar mejeriprodukter vara inblandade samt höga fettintag och förädlade livsmedel. En koreansk studie visade att intag av snabbnudlar (gluten), skräpmat, kolsyrade drycker, snacks, smältost, fläskkött, kyckling och nötter var signifikant högre större hos de patienter som led av akne än hos kontrollerna.






Rosacea är för väldigt många ett mångårigt lidande med behandlingar såsom med krämer, kortison, tetracyklin, med mera. Rosacea är vanligen kopplat till kost och allt fler märker att ett uteslutande av gluten ur kosten leder till generella förbättringar och i vissa fall försvinner besvären helt. Ibland kallas även besvären för ”vuxenakne”. Symtomen kan vara rodnad, små röda bulor, ömma röda fläckar, synligt markerade blodkärl (vener), cystor, varfyllda finnar, rödaktig näsa och i vissa fall även problem med torra, irriterade ögon.



Till skillnad från tonåringars akne, växer inte drabbade bort från sina besvär av rosacea. 

Vanligast är att rosacean bryter ut vid 30-40 års ålder och i undantagsfall i tonåren. Ca 10 % av den vuxna befolkningen drabbas utav rosacea. Mestadels kvinnor men även män drabbas av rosacea, de utvecklar oftast allvarligare former av rosacea. Rosacea är vanligare hos personer som har lätt för att rodna av värme och stress. 
Det första stadiet på rosacea börjar med hettande och "flushande" på de områdena och beskrivs ofta som ett fjärilsmönster.

(Detta kallas erythemato telangiektatisk rosacea och beskrevs första gången år 1942 av Danbolt och Closs när de rapporterade om 2 barn med dermatit, diareé, alopeci och apati).

Om rosacean inte behandlas så kan kvisslor börja dyka upp i dessa områden, man har en mer kvarstående rodnad i huden och så småningom kan kvisslorna bli större och inflammerade och gå över till papler och pustler (böldliknande utslag), man har då en papulopustulös rosacea. Det medicinska etablissemanget påpekar att generellt är rosacea som en kronisk obotlig hudsjukdom som kommer och går. Personer med rosacea tenderar att vara ljushyade.

Den går sedan vidare till det grövsta stadiet phymatös rosacea, man får då förutom ordentlig svullen hud med mycket synliga kärl även en förändring i vävnaden som gör att talgkörtlarna blir förstorade och en s.k. klumpnäsa (rhinophyma) utvecklas. Detta stadium ses hos män. Det som man också kan drabbas av är okulär rosacea, problemen sätter sig då också vid ögonen med rodnad och irritation vid ögonlock, bind-och hornhinna.

Histamin

Histaminrelaterade besvär kopplat till rosacea är ett ämne man börjat titta närmare på i flera olika studier.
Likaså har man börjat fundera över D-vitaminets roll i dermatologisk behandling av rosacea.

Histamin är en organisk kväveförening som är inblandat i immunsvar och systemiska inflammatoriska svar. Den reglerar fysiologiska funktion i tarmen och det fungerar som en neurotransmittor. Det produceras av immunceller som kallas basofiler och eosinofiler och även mastceller, vilka alla bland annat är involverade i allergiska reaktioner. Om du någonsin blivit stucken av ett bi eller biten av en mygga och du ser rodnad och svullnad, är den histamin-medierad.

Detta är också en av de kemikalier som frigörs i kroppen som en del av en allergisk reaktion, som orsakar typiska allergiska symtom som klåda, nysningar, väsande andning och svullnad i luftvägar. Vi har alla ett enzym som heter diaminoxidas (DAO) som bryter ned histamin som vi absorberar från en mat innehållande histamin,så när vi då äter livsmedel som innehåller histamin blir vi inte påverkade. De viktigaste enzymerna i histaminmetabolismen är HNMT (histamin- N- metyltransferas) and DAO (diaminoxidas).

Vissa människor har en låg nivå av detta enzym, ibland orsakat av en skada i tunntarmen som stör produktionen av DAO. När dessa individer äter mycket av livsmedel som är histaminrika kan de således drabbas reaktioner i form av allergiliknande symptom som huvudvärk, hjärtklappning, utslag, nässelutslag, klåda, diarré och kräkningar eller buksmärtor. Detta kallas histaminintolerans. Vissa studier har också pekat på kopplingar mellan histaminintolerans - urtikaria, astma, eksem, ångest och panikattacker.

Vad histamin gör i det inflammatoriska svaret är att ökar permeabiliteten (genomsläppligheten) hos kapillärerna för vita blodkroppar och vissa proteiner så att de vita blodkropparna kan angripa patogener eller toxin i vävnaden. Sett ur ett kostperspektiv är histamin härledd från aminosyran histidin som finns i många olika livsmedel, speciellt fermenterade livsmedel. Men det produceras också av några av de arter av bakterier som finns i vår tarm. Det kan faktiskt vara en av anledningarna till att histaminintoleransen ökar i samhället, på grund av en djupgående förändring som vi har sett i vår tarmfloran under de senaste decennierna.

Andra faktorer för att utveckla histaminintolerans:

Gastrointestinal skada (celiaki, crohns, intestinal kirurgi, kemoterapi)
Brist på något av följande: B6-vitamin, C-vitamin, zink eller koppar
Genetiska avvikelser i produktion av DAO (diaminoxidas)
Man äter en medicin som stör histaminmetabolismen

År 1965 publicerades en studie som kopplade samman rosacea med tarmsjukdom.

En studie publicerad 2016 sätter rosacea i samband med celiaki, diabetes mellitus typ 1, multipel skleros (MS), reumatoid artrit.

Sammanställningar visar återspegling på huden vid autoimmuna sjukdomar, ytterligare en sammanställning till här.

Livsmedel att se upp med:


Livsmedel som vanligen förknippas med rosacea (problematiska livsmedelskemikalier som de innehåller är satta inom parentes):


Glutenhaltiga produkter (undvik vete, råg och korn. Havre kan man prova sig fram med) Pizza (fullmatad med gluten och histamin) är ett livsmedel som förmodligen bör begränsas eller helt undvika i din kost om du har rosacea.
Mejeriprodukter (mejeriprodukter bör helt undvikas av personer med svåra symtom)
Alkohol särskilt då rött vin (alla alkoholhaltiga drycker innehåller höga halter av salicylater, aminer och glutamat utom gin, vodka och whisky)
Choklad (aminer)
Soja baserade såser (*MSG och / eller naturliga glutamat som är detsamma som MSG)
Jästextrakt (naturlig glutamat - samma som MSG)
Aubergine, avokado, spenat (salicylater, aminer, glutamat)
Citrusfrukter, då även tomater, plommon, russin, samt även banan (bla salicylater, aminer)
Kryddstark mat (salicylater)
Te (salicylater)

Not* Natriumglutamat (även känt som MSG efter sitt engelska namn monosodium glutamate) är ett salt som består av en positivt laddad natrium-jon och en negativt laddad glutaminsyra-molekyl.
Ämnet förekommer naturligt i många livsmedel, exempelvis lagrade ostar, soyasås, kelp, lufttorkad skinka, och valnötter, och ger dessa en fyllig och matig smak. Det används även som smakförstärkande tillsats i livsmedel och har E-nummer E 621. Det används inom livsmedelsindustrin i bland annat färdiga kryddblandningar, chips, buljong och kryddan Aromat. Det är särskilt vanligt i östasiatisk mat. I sig självt är natriumglutamat ett nästan smaklöst salt av glutaminsyra.




Läsarberättelser:


Berättelse 1. Under de senaste 15 åren har jag lidit av många saker – CFS (kroniskt trötthetssyndrom), IBS, supraventrikulär takykardi (förmaksflimmer), rosacea och klåda. Mina besvär av IBS började 1999 och jag började pendla mellan förstoppning och diarré. Min rosacea har jag haft sedan 1997. Klådan började 2008 och det gjorde även huvudvärken. För att göra en lång historia kort, i januari förra året bestämde jag mig att nu var det dags att börja undersöka mina kostvanor då ingen kunde räkna ut vad som var fel på mig.


Så jag uteslöt helt konserveringsmedel, färger och sulfiter.I grund och botten upprättade jag en lista över saker att undvika. Jag gjorde samma sak för mina barn. Min rosacea har nu försvunnit! Klådan upphörde också och jag började få allt mindre besvär av huvudvärk och hjärtklappning. Jag kom fram till att *sulfiter påverkade min andning och luftvägar, glutamat påverkade mitt hjärta, något som ger mig huvudvärk och färgämne 160b ger mig klåda. Dock förblev min diarré och trötthet fortfarande kvar. Till slut tog jag även bort salicylater (tvärs emot vad min dietist rekommenderade!) Och det var den sista pusselbiten för mina besvär.


Nu efter 1 år av renlevnad är min rosacea fortfarande bra. Jag har testat min teori om konserveringsmedel ett par gånger och försökt äta lite pizza. Rosacean flammade upp direkt!
not* Sulfit, svaveldioxid, svavelsyrlighet och dess salter, E nummer 220-224 respektive 226-228, kallas med ett gemensamt namn för sulfiter. I livsmedel används de som konserveringsmedel för att hämma tillväxt av bakterier och mögel. Sulfiter används också för att förhindra brunfärgning och har blekande effekt. Svaveldioxid finns naturligt i låga halter i lök och kål och kan bildas vid jäsning av vin och öl. Sulfit är flyktigt och förflyktigas under lagring och vid upphettning. Överkänslighet mot sulfit kan förekomma hos personer som lider av astma. Sannolikheten att reagera på sulfit är större ju högre halter som finns i ett livsmedel.


Berättelse 2. Jag har precis uteslutit gluten, har både okulär rosacea och pruritus - båda anses ha ett samband med gluten. Okulär rosacea kan ge synnedsättning, vilket därmed inte är att leka med. Pruritis har samband med hypotyreos (vilket jag har) förutom glutenet.


Berättelse 3. Ville bara tacka för din blogg och för att du upplyser folk om gluten och mjölk och inspirerar? Jag som hade varit vegan i 17 år och ätit väldigt rent utan halvfabrikat eller processad mat och kände mig sundare än många andra, upplevde en helomvändning i mitt liv när jag slutade med gluten och vete och gick över till raw! Ännu mer när jag blev frukterian och lever efter naturlig hygien.

Är helt medicinfri idag efter att ha ätit starkaste dosen Metamina (licenserad medicin mot adhd när inget annat som Sverige godkänt hjälper), jag hade också fibromyalgi, skulle utredas för artros och reumatism bl.a för min värk har varit olidlig och hade tappat känseln och kraften i hela min höger sida och skulle testa hjälpmedel inför kommande försämringar...3 diskbråck visade röntgen också och dom finns kvar och är så illa att ingen fattar att jag inte bönar och ber om steloperationer på samtliga, omöjligt att förstå att jag inte ens känner av dom längre!

Hade även rosacea, astma, alla möjliga allergier och var konstant utmattad och trött. Blodproverna var det inga fel på och glutenintolerant var jag förstås inte för det föds man med sa min husläkare. Så läckande tarm och candida var aldrig någon idé att ta upp med honom heller. Har nu väntat i 1år och 4 månader på att få utredas för mina ömma leder och kropp. Men nu behövs det inte tack vare att jag tappade tålamodet för länge sen och började experimentera med mig själv och har nått oanade höjder av hälsa och välbefinnande Tack och kram!

Berättelse 4. Fått diagnosen rosacea. Det började för två år sedan, förra året var det som värst, det var rodnad och som små blåsor som kliade i nästan hela ansiktet :-( Får fortfarande ibland väldigt mycket klåda runt mun och näsa och får upp några stycken blåsor.Började fundera på om det kunde vara kosten då magen krånglade också, började med laktosfritt. (blev automatiskt mindre mjölkprodukter) då blev magen mycket bättre och huden också men kunde fortfarande få mycket klåda och rodnad runt mun efter att ha ätit...

Nu testar jag iallafall glutenfritt och mjölkfritt och har inte haft någon klåda i ansiktet ännu :-), annars så fick jag klåda efter varje måltid i stort sett. Att jag började misstänka gluten var för att jag hittade det där med hudceliaki och blåsorna stämde in såväl, tänkte att det kan man väl få i ansiktet också, har även haft på fingrarna. Har aldrig trott riktigt på att det varit rosacea heller... Tror läkarna har mycket kvar att lära.



Berättelse 5. Min rosacea /IBS kom till synes från ingenstans efter att jag hade ett fall av matförgiftning runt 13-14 års ålder. Jag tror nu att en livslång glutenintolerans förstört min villi (tarmludd). Jag tänkte att jag skulle sätta mina teorier på prov. Jag har ätit glutenfri kost i 5 veckor nu och kan ärligt säga att jag har aldrig känt mig bättre. Jag har märkt att en hel del av de problem med IBS jag hade nu börjat försvinna:

Jag är inte längre illamående på morgonen och jag har mycket mindre gas. Även om min permanenta rodnad ännu inte riktigt försvunnit så får mitt ansikte inte längre en djup flush när man gör saker som att ta en dusch. Jag har också mer energi, känner mig inte trött, och jag är bara allmänt nöjd med livet. Jag har läst igenom ett antal webbplatser för dem med celiaki och fick veta att det kan ta månader/ år för villi att återvända och tarmar att komma tillbaka i fungerande skick. Men än så länge, det blir allt bättre.

Berättelse 6. Jag har haft rosacea i ungefär 27 år. Tjocka och oattraktiva plack som skulle kvarstå länge och var mycket smärtsamma. Jag har även andra medicinska problem, bland annat pollenallergi och migrän som jag förstått orsakas av känslighet för fenetylamin och tyramin i livsmedel som choklad. Jag tog bort gluten helt ur min kost för ungefär sex månader sedan. Sedan dess har jag haft nästan inga symtom från min rosacea och antalet migränattacker har minskat rejält.


Men en helg trillade jag dit och åt lite vanlig pasta. Inom 24 timmar efter att jag ätit det kom rosacea symptomen tillbaka och med besked. Slutsats för mig: gluten förvärrar symptomen av rosacea och andra inflammationsrelaterade problem också för den delen så som migrän och allergier.

Berättelse 7. Jag har aldrig fått det diagnostiserat, men troligen har jag det iaf med tanke på symptomen. Jag har blivit helt bra efter att ha uteslutit sockret ur min kost. Äter jag något med socker då kommer symptomen tillbaka efter bara en halvtimme och hela kroppen reagerar. Utesluter jag även gluten vilket jag gjort periodvis mår min hud ännu bättre. I tonåren var det väldigt illa, men då åt jag ju en massa godis, men många sa att det går över när jag kommer i vuxen ålder....tyvärr blev det aldrig så vilket jag hade hoppats på. Nu vet jag vad det beror på som tur är.


Berättelse 8. Nu ska jag berätta om det mest häpnadsväckande som hänt mig i sommar. Jag har lidit av rosacea i 13 år. Det började när jag väntade stora flickan. Intill dess hade jag haft perfekt hy.
Rosacea, eller Acne Rosacea, kallas också vuxenacne, eller ruusufinni på finska. Den är ganska vanlig, till och med 10 % av vuxna har den i någon mån. Den kännetecknas av ett rodnande område i ansiktet, oftast på vardera sidan om näsan, i mitten av pannan, och på hakan. Män har ofta mer på näsan. Tidvis kommer det knottriga finnar eller små pustler på rosacea-området. Så den här åkomman har jag haft i 13 år. Hudläkarna ordinerar i regel antibiotika, som brukar hjälpa, men bara tills det kommer tillbaka igen.


Enligt dem finns det inget botemedel, och ändringar i kosten är enligt dem inte värt att prova på för det hjälper sällan. Det röda kan tas bort med laser, och även den behandlingen genomgick jag en gång för ca 8 år sedan när det var som värst. Jag visade mig dessutom vara överkänslig för alla de antibiotikatyper som används, bland annat tetracykliner, så jag har gått med min rodnande hy alla dessa år. Jag har accepterat det eftersom problemet ändå varit kosmetiskt.

För många år sedan provade jag också vissa ändringar i kosten, efter att ha googlat runt. Undvek periodvis vissa födoämnen, men ingen större ändring skedde. Efter att jag börjat äta mer LCHF-aktigt har huden i alla fall blivit betydligt bättre, men inte botats. Har också provat olika hudpreparat, bland annat kokosolja, morotsolja och jojoba. Inget har botat mig, även om t.ex. morotsoljan har lindrat.
I sommar, efter kostrådgivarutbildningen, blev jag övertygad om att det måste vara något i kosten som orsakar detta, för det är trots allt en kronisk inflammation jag bär på. Jag tänkte att det kan vara gluten, eller kasein (ett mjölkprotein).


Jag funderade på vilket jag skulle testa att ta bort först, eller båda, och valde sedan glutenet. Jag tog bort allt vete, korn och råg, och även havre för säkerhets skull. Jag hade sedan första kursveckan 14-18 juni ätit begränsat med gluten, mest eftersom jag åt LCHF medan jag var där, och märkte efter några veckor en viss förbättring i hyn.

Så efter andra kursveckan 5-9 juli skippade jag allt gluten helt. Och då hände det! Min hy klarnade plötsligt, och blev bättre än den varit på 13 år. Jag har bara stått framför spegeln och förundrat mig över det här.Jag undrar nu varför jag inte fattat detta tidigare? Antagligen för att jag testade en gång, men tydligen inte tillräckligt länge. Men nu har jag lärt mig att:

Dylika koständringar behöver åtminstone ungefär en månad på sig, ca 80 % av befolkningen i Norden mår bättre utan gluten även om bara 1-2 % har celiaki (påstås det), en stor del av oss är överkänsliga mot mjölkproteinet kasein.Har man en inflammation i kroppen är det nånting som är fel. Det är jag övertygad om nu. En del har IBS (krånglig mage), andra har prostatit, en del akne eller rosacea, andra återkommande förkylningar, en del diabetes eller övervikt. Ofta är sockret och stärkelsen boven, men likväl kan det vara gluten eller kasein som orsakar obalansen. Ingendera har nämligen funnits i mänskans kost mer än några tusen år, de ingår inte i mänskans naturliga kost, evolutionärt sett.



*Den 1 november 2017 sände Tv4 ett inslag om hudbesväret Rosacea där artisten Lisa Ajax och en hudläkare Petra Kjellman deltog. Inslaget kan ses som direkt propaganda för läkemedel och att individer drabbade av hudsjukdomen Rosacea (oftast histaminrelaterad) inte själva ska söka alternativa behandlingar. Att själv söka svar och bot via alternativa vägar ger som bekant inga vinster för läkemedelsbolagen som helst vill ha monopol på sjukdomsbot via kemikalier...

Här är en länk till inslaget: Lisa Ajax drabbades av hudsjukdomen rosacea: "Jag fick panik och försökte få bort det"

*Vill du läsa mer i ämnet samt hur kosten ligger till grund för mängder av sjukdomar, allergier och överkänsligheter så kan du göra det i den mest omfattande bok författaren Michael Håkansson släppte den 15 januari 2017 (uppdaterad 2018). I augusti 2017 släpptes också Stora Kosthandboken (utökad och uppdaterad maj 2018).



Du hittar böckerna här: Hälsotillståndet



















Thursday, December 12, 2013

Mellandagsrean är avslutad.
Böckerna har nu fått ett nytt fräscht utseende med ett nytt omslag (bok 1 får sitt nya omslag under våren 2014 och levereras tillsvidare med det ordinarie omslaget-innehållsmässigt skiljer dock inget). Bok 2 levereras med det nya omslaget from den 18 december 2013 och då i en kraftfullt uppdaterad upplaga från tidigare 281 sidor till 335 sidor av viktig information. Totalt omfattar bok 1 och 2, 790 sidor.

Bok 1 och 2 kommer inte att utökas med mera info utan nu inväntas den 3:e och sista boken i serien som beräknas vara klar i mars 2014.

**Du finner fortfarande böckerna billigast på nätet : Här




(Nedan bilder: Bok 1 och 2)














Julkampanj tom den 20 december 2013. Kampanjen med PurePharmas senaste högkvalitativa D3-vitamin gäller endast vid köp av bok 1 och 2 vid samma ordertillfälle och pågår tom 20 december 2013 eller så långt lagret räcker. Vitaminet levereras i en separat försändelse. Vitaminet är helt löst i kallpressad virgin kokosolja och även säkert för pälsdjursallergiker. Läs mer om D3-vitaminet här:PurePharma D3

Det totala priset för köp av bok 1 och 2 samtidigt är endast 275kr och då får du D-vitaminet på köpet!
(värde 109kr).Fraktfritt. Vill du köpa böckerna var för sig kostar de 159kr/st även de sänds fraktfritt.





Böckerna har nu fått ett nytt fräscht utseende med ett nytt omslag. Bok 2 levereras även from den 18 december 2013 i en kraftfullt uppdaterad upplaga från tidigare 281 sidor till 336 sidor av viktig information. Totalt omfattar bok 1 och 2, 791 sidor.

**Kampanjen hittar du här: Julkampanj





(Nedan bilder: Bok 1 och 2)









Thursday, October 24, 2013






Celiaki-glutenkänslighet och reaktioner mot havre och majsgluten


Jag har tidigare påpekat i mina böcker att den ”glutenfria” vetestärkelsen är ett problem för många intoleranta då den forfarande innehåller gluten, fast i ringa mängd som många känsliga reagerar mot.Utöver det har vi även resterna av lektiner att också ta hänsyn till. Men nu är det dags att belysa 2 andra produkter, havren och majsen.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/1819454

Antikroppsreaktioner mot majsproteiner inte bara en korsreaktion mot antigliadinantikroppar.
Att få diagnosen glutenkänslighet eller att leva glutenfritt gör att många söker alternativ till vanligt bröd, pasta och flingor. Många intoleranta känner sig dömda att bära det ok av majs och sojabaserade produkter butikerna erbjuder i sina hyllor för intoleranta.



”majs är glutenfritt och säkert” men majs innehåller majsgluten.
Eller att det gluten som finns i havre skiljer sig från gluten i andra grässlag och är därför säkert. Flera nya studier har visat att personer med glutenkänslighet reagerar även på gluten i havre.
Zein, prolaminet i majs, samt prolaminet avenin som finns i havre verkar däremot inte uppvisa samma skadliga effekt hos en majoritet av celiakipatienterna men det finns ändå påverkan hos en del.


En anledning till att avenin inte påverkar i samma utsträckning hos celiakipatienter kan vara att dess aminosyrastruktur skiljer sig från gliadin, sekalin och hordein men även att andelen prolaminer i havre är fem gånger så liten som för prolaminer i vete, råg och korn.


Det finns emellertid en liten andel celiakipatienter som har T-lymfocyter som reagerar på prolaminet avenin från havre och får inflammation av det. Det är en reaktion som alltså inte kan förklaras av att havren är kontaminerat av gluten. Under skörd, transport, lagring och/eller bearbetning kan havre riskera att kontamineras av vete, korn och råg vilket kan vara problematiskt för individer med celiaki.


Havre ska inte innehålla mer än 20 mg gluten/kg. En stor kanadensisk studie på havre visade emellertid att 88 procent av 133 havresorter som testats innehöll mer än 20 mg gluten/kg. Det finns dock, som sagt, alltså personer som uppvisar immunmedierade besvär från havre som inte har kontaminerats av gluten vilket tyder på att det inte är gluten utan avenin eller något annat proteinkomplex som ger T-lymfocytreaktionen vid intag av havre.


Ett antal studier har visat att glutenkänsliga individer reagerar på även majs.
Vissa av dessa studier visar att det är gluten i majs som är tillräckligt likt glutenet i vetet och andra sädesslag och det har visat sig räcka för att framkalla en inflammatorisk reaktion hos celiakipatienter.

Corn Oil Usage Increases Villous Atrophy


Många som går över till en glutenfri diet svarar inte så bra på traditionella glutenfri kost som förväntat eftersom de fortfarande exponeras för gluten. Majsgluten.


Här kan endast den intolerante själv att testa sig fram och inte falla för påståendet att majs skulle vara helt säkert. Ett annat dilemma är att vi inte kan vara säkra på att inte GMO-majs ingår i produkterna. Man ska ha i åtanke att forskningen runt gluten än är i sin linda och att omkring ett 40tal nya skadliga proteiner upptäcks varje år.

Transglutaminase Treatment of Wheat and Maize Prolamins of Bread Increases the Serum IgA Reactivity of Celiac Disease Patients


År 1978 fann en studie antikroppar mot majs hos vissa patienter som led av celiaki, Chrons och Ulcerös kolit. Vid summering av studien trodde forskarna att reaktionen mot majs troligen har att göra med utvecklingen av en läckande tarm hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom.






Antibodies to maize in patients with Crohn's disease, ulcerative colitis and coeliac disease


Många hävdar att majsgluten är annorlunda än det gluten som finns i vete, korn och råg. Grunden för detta argument tjänar till att föreviga en massiv majskonsumtion hos de som diagnostiserats med celiaki. Som framgår av studien så reagerade nästan hälften av celiakipatienterna på majs om de var insatta på en traditionellt definierad "glutenfri" diet eller inte.

Värt att notera är: Studien visade även att patientens med Crohns sjukdom och Ulcerös kolit har också en högre antikroppsreaktion mot majs jämfört med kontrollerna. Detta tar upp några mycket viktiga frågor:


Bidrar då majsgluten till dessa sjukdomar?
Bidrar dessa sjukdomar till en fortsatt läckande tarm och skapar en sekundär reaktion mot majs?
OM det är så, hindar då konsumtion av majs patienterna från att bli bättre?

Gut mucosal granulocyte activation precedes nitric oxide production: studies in coeliac patients challenged with gluten and corn


Majs används som ett alternativ till vete att framställa livsmedel för celiakipatienter som måste anta en glutenfri diet. Men vissa prolaminer i majs innehåller aminosyrasekvenser som liknar de hos vetegluten immundominanta peptiderna vilket bör väcka varningsklockor för att vi bör fundera över majsens roll i livsmedel för patienter som lider av celiaki/glutenintolerans.


Sedan 1978 har det utförts ytterligare många studier som undersöker huruvida majsgluten är ett problem för patienter med glutenkänslighet. Det generella rådet som oftast ges till celiakipatienter är att majsen är säker. Den stora frågan är varför detta råd ges när det finns flera studier som visar tvärtom?
Industrin för glutenfria livsmedel har exploderat de sista 5 åren och är idag en apparat som omsätter åtskilliga miljarder och den industrins viktigaste bas är övervägande majsen.


Man bör fundera över följande:
*Mycket av den bearbetade glutenfria ”skräpmaten” härrör från genetiskt modifierad majs.


*Det är en stor ökning av patienter med refraktär celiaki (dessa människor svarar inte på en traditionell glutenfri diet.)


*Flera studier har visat att patienter som brukar traditionella glutenfria dieter inte läkt ut från sjukdomen även efter många år på dieten.


*Majs används även vid framställning av sötningsmedel, schampon, tvålar, plaster, bränsle, med mera. Potentialen för korskontaminering är farligt hög.


*Majsgluten används allt oftare som en ingrediens i mat till våra husdjur, flera har uppmärksammat att även djur reagerar negativt på spannmål i maten, och om det är GMO-majs som används till djurfoder går inte att utröna för tillfället.



(Läs mina tidigare inlägg om spannmålet och våra husdjur:http://gluten-celiaki.blogspot.se/2011/06/husdjur-och-manniskor-drabbas-bada-av.html



*Det finns fler studier som visar att majsgluten är ett problem än det finns studier som visar att det inte är så.

Man bör beakta med det underlag som nu finns att majsgluten är en faktor som bidrar till gluten relaterade sjukdomar. Det stora genomsnittet av celiakipatienter/glutenintoleranta känner sig bättre när vete utesluts ur kosten, men ett klientel känner sig aldrig riktigt bra eller återhämtar sig som önskat.
Statistiken visar att de med glutenkänslighet kommer att fortsätta att utveckla flera autoimmuna sjukdomar under sin livstid. Dessa sjukdomar utvecklas hos de som följer en traditionell glutenfri diet. Problemet är att många inte ser ett samband mellan gluten och dessa andra sjukdomar. De fokuserar på celiaki som om det är den enda manifestation av att konsumera gluten.

Ett annat dilemma som konstaterats vid en studie år 1987 är att glutenprotein, gliadin, passerar över i bröstmjölken hos ammande mödrar. Ammande mödrar fick inta 20 gram gluten. Deras prover analyserades därefter med avseende på närvaron av gluten. Maximala nivåer av gliadin i bröstmjölken konstaterades 2-4 timmar efter intaget av gluten. Hur är det då med majs?

En annan sak runt majsen ur hälsosynpunkt är den allt mer odlade genetiskt modifierade (GMO) majsen med "inbyggt" insektsgift.Amerikanerna är ledande på marknaden när det gäller GMO majsen. En fråga som dyker upp är, hur säkra kan vi vara att inte våra matvaror "kontraminerats" med GMO majs, vem kontrollerar livsmedelsproducenters bruk av GMO majs i mat, tillsatser, mm? Vi har en allt mer global handel med livsmedel så riskerna kan faktiskt vara stora.

(Bild nedan ett utdrag från DuPont-Pioneers information till odlare om olika majssorter och deras inbyggda insektsgifter, vilket sker genom genetisk modifiering.)
Direktlänk till sidan: https://www.pioneer.com/home/site/us/products/corn/seed-traits-technologies/oam/



Våra politiker verkar nu allt mer luta åt att GMO odlas i en allt större skala även i Sverige.

Kostdemokrati.se tar upp ämnet:
---------------------------------------

Forskare säger i ett pressmeddelande att allmänheten vilseleds
Pressmeddelande, Earth Open Source, Måndag 21 Oktober 2013
http://www.earthopensource.org/index.php/news/150
Det finns ingen vetenskaplig konsensus om att genetiskt modifierade livsmedel och grödor är säkra, enligt ett uttalande som släpptes idag av en internationell grupp av över 85 forskare, akademiker och läkare.
Uttalandet är ett svar på de senaste kraven från GMO-industrin och vissa forskare och debattörer att det finns ett ”vetenskapligt konsensus” om att genmodifierade livsmedel och grödor är säkra för människors och djurs hälsa och för miljön. Uttalandet menar att sådana påståenden är ”vilseledande” och säger att ”hävdad konsensus om GMO säkerhet inte existerar”.
Läs mer: No consensus on GMO safety – scientists release statement
Googleöversatt: Över 85 Forskare Release uttalar sig: Det finns ingen konsensus om GMO säkerhet!



Rune Lanestrand skrev en varnade artikel om GMO våren 2013.

GMO-fri mjölk, ägg och kyckling är hotad
GMO-fria produkter i Sverige är ett minne blott om LRF-ungdomarna får som de vill. Blev uppmärksammad på deras årsmöte/stämma genom en notis om att man valt in en ny ledamot i styrelsen. Och det är ju ingen konstigt. Men så fick jag se att den nyvalda ledamoten Sara Helgstrand arbetade för DuPont , världens största kemiföretag med säte i USA. DuPontÄr en gigant på GMO och var redan 1999 det största utsädesföretaget med 60 procent av marknaden för genmanipulerat utsäde av majs och soja. Större än Monsanto, Syngenta, BASF och Bayer. DuPont har patent på en rad utsädessorter som odlarna dyrt får betala för att få köpa.

När jag läste om Sara Helgstrand och henne anknytning till DUPont blev jag intresserad av vad stämman behandlade för frågor. Upptäckte till min förskräckelse att LRF-ungdomarna på Gotland motionerade om att den branschöverenskommelse som finns i dag mot import av GMO-foder skulle tas bort. Man yrkade på att deras riksstyrelse ”med kraft ska jobba för att kraven på GMO-fritt foder snarast stryks i branschöverenskommelsen.”

LRF-ungdomens riksstyrelse tillstyrker motionen och att den även ska gå vidare till LRF:s riksstämma. LRF är i grunden positiv till GMO, liksom jordbruksminister Eskil Erlandsson och en majoritet av riksdagen. Så nu är det upp till alla som vill kunna äta GMO-fritt i framtiden att agera och ta kontakt med makthavare i olika läger. Därför har jag skrivit dessa rader. För att visa hur allvarligt läget är när de unga jordbrukarna låter som försäljare för giftindustrin. Verkligen allvarligt och ledsamt minst sagt.

Häromåret gjorde några medlemmar i LRF Ungdom en studieresa till USA. På deras hemsida rapporterar dåvarande ordföranden John Enander:
”Under 4 intensiva dagar i lika många delstater träffade vi odlare, odlarorganisationer, och företag (ja Monsanto var ett av dem) som säljer och driver utvecklingen av grödor med genmodifierade egenskaper. Saligheten över teknikens möjligheter var, kan man säga av en stigande skala i den ordning jag ovan nämnde de olika aktörerna. Av dem vi mötte var det ingen som ifrågasatte en enda del av tekniken.”

Samma år motionerade John Enander till LRF-stämman om ökade försöksodlingar av GMO-grödor i Sverige. Nu undrar jag om detta var en mutresa som Monsanto bjöd på? Nuvarande ordföranden Kristina Yngwe vill öppna upp för full import av GMO-foder.
Det positiva ställningstagandet från LRF-ungdomens styrelse har dessvärre väckt branschorganisationerna till liv som nu tydligen vill gå ifrån branschöverenskommelsen och öppna upp för GMO-foder till mjölkkor, grisar, kyckling och höns.

Det största hotet med GMO-grödor förutom alla hälsorisker är den inbyggda gen där växten tillverkar sitt eget insektsgift som dödar humlor och bin. Utan deras pollinering blir det inte bara som Rakel Carson skrev, Tyst vår utan också en Tyst sommar. I USA där GMO-grödor har odlats några decennier på samma arealer är bi och humlor, insekter och fåglar nästan helt utrotade. De flesta GMO-grödor bidrar dessutom till ökad resistens mot antibiotika då de innehåller en antibiotikagen (NptII).
Rune Lanestrand
Slutsats
Således en gigantisk bluff, skickligt iscensatt, som om den lyckas sannolikt kommer att kosta våra barn och barnbarn deras framtid. De partier och politiker som omhuldar GMO-industrin har ingen framtid i Sverige eller Europa.
http://www.kostdemokrati.se/midi/2013/10/21/moderaterna-foresprakar-gmo/

----------------------------

**Jag kommer framöver att uppdatera denna sida med mera info….


Vill du veta mer om hur och varför vår kost bidrar till moderna sjukdomar? Gör då ett besök hos: www.kunskapskällan.se och läs om böckerna som går på djupet med en stabil vetenskaplig faktagrund och förklarar vad som sker.




Saturday, October 19, 2013



En av mina vänner och tillika läkarkontakter sedan många år tipsade mig om denna föreläsning av svenska forskare och han tycker att den bör ses av den breda allmänheten för information.

Glutenintolerans och celiaki. Vad vet egentligen de svenska forskarna och universitetssjukhusen om detta problem som växer sig allt större? Okunskaperna/inkompetensen om celiaki, gluten-
intolerans, glutenöverkänslighet, glutenpåverkan är ju och har varit omfattande under väldigt många år på sjukhus och vårdcentraler. I denna film får du se och höra forskarna berätta hur långt fram man kommit i kunskaperna runt ämnet.

Första frågan som tveklöst dyker upp när man sett föreläsningen och förstår hur mycket egentligen svensk forskning känner till, är varför utbildningsmaterialet för blivande läkare är magert på denna punkten och alltid varit magert sedan många många år tillbaks i tiden?

Varför utbildas/uppdateras inte befintlig läkarkår kontinuerligt och studiematerial för att slippa ett onödigt lidande för vissa patienter som uppenbart lider av celiaki, glutenintolerans, glutenöverkänslighet, glutenpåverkan?

Många går sjuka år ut och år in, söker tröstlöst hjälp och svar från vården, många äter kortison för värk, andra tar sprutor mot sin diabetes, andra använder dagligen medicin för psykiska besvär...andra tar förebyggande och luftrörsvidgande för luftvägarna...andra tar värktabletter dagligen för att härda ut...många kämpar med trög mage eller med lös....att spannmålet ger besvär vet svenska forskare inom medicin...men tydligen inte läkarna. Vården behandlar bara biverkan, man går inte till botten med vad som ligger till grund för besvären. Se bilden nedan från svenska medicinforskares föreläsning...vad man vet!






Se filmen nedan och förundras över kunskaperna! Det ska dock tilläggas att det fortfarande finns vissa luckor i informationen som presenteras vid föreläsningen men den är absolut sevärd!

För bäst bildkvalitet följ länken och se filmen direkt på YouTube: http://www.youtube.com/watch?v=JBX_-0dwZEM&feature=youtu.be



Wednesday, October 9, 2013




Glutenintolerans och levern


Vad är levern?
Levern är ett av de största och viktigaste organen i kroppen. Den lagrar vitaminer, sockerarter, fetter och andra näringsämnen från maten. Det bygger kemikalier som kroppen behöver för att hålla sig frisk, bryter ner skadliga ämnen som alkohol och andra giftiga kemikalier, och tar bort slaggprodukter från blodet. Celiaki är ofta förknippad med leverskada.
*Mer än hälften av alla med obehandlad celiaki har förhöjda levervärden vilket kan vara en varningsklocka.


I en omfattande översyn som offentliggjordes 2007 i en upplaga av tidskriften Hepatology, fann författarna märkligt nog en 400 procentig ökning av celiaki hos 185 vuxna som genomgått levertransplantation.
Att ha en odiagnostiserad celiaki innebär en 8 - faldigt ökad risk att dö av skrumplever.
Även om det inte helt klarlagt, kan gluten skada levern genom två olika mekanismer: permeabilitet och toxicitet.



Permeabilitet (genomsläpplighet/läckage) – Hos en person med celiaki kommer ett intag av gluten att påverka tarmslemhinnan som utsätts för en onormal stress vilket gör den läckande. Denna ökning av intestinal permeabilitet tillåter stora molekyler från livsmedel som normalt utsöndras att istället läcka direkt in i blodomloppet. Väl i blodet, angriper immunsystemet dessa molekyler. Detta immunsvar är systemisk och kan även attackera levervävnaden, vilket leder till en uppsjö av reaktioner som främjar en leverskada.





Toxicitet (giftighet) - Gluten utgör en irritation i tarmslemhinnan vilket gör att gifter som normalt skulle utsöndras som avfall passerar in i kroppens blodförsörjningssystem. Detta lägger ytterligare en avgiftnings belastning på levern att försöka utföra.
Enligt en publikation i maj år 2008 i Allergy and Immunology, så spänner en leverskada till följd av glutenintolerans över ett brett spektrum, men de former som oftast kan ses inkluderar kryptogen hepatit.


Kryptogenetisk, medicinsk term för något med okänd orsak, t.ex. kryptogen levercirros, skrumplever utan känd föregående leverpåverkan eller leversjukdom) samt autoimmun hepatit (kronisk leverinflammation av oklar genes som historisk karaktäriseras av interfashepatit, förekomst av leverrelaterade autoantikroppar och hypergammaglobulinemi). I sistnämnda fall kväver man ofta symtomen inom vården med kortisonbehandling utan att utreda vidare.



Det är heller inte ovanligt att läkaren frågar patienten om dennes alkoholvanor vid avvikande leverprover/leverbesvär vilket många kan uppfatta som kränkande då de inte brukar alkohol. I många fall av leversjukdomar ligger en obehandlad celiaki i botten som orsak men leverbesvären klassas som kryptogena, eftersom leverns avvikelser upptäcks oftast innan en glutenintolerans påvisas.



Varför bör man även undersöka levern och eventuella problem kopplat till denna när man misstänker celiaki? Jo på grund av en uppenbar koppling mellan de två krämporna och att de med leversjukdom rekommenderas att absolut utredas vidare för celiaki.


Det märkliga är att trots den stora allmänhetens bristande kunskap om celiaki, diagnostiseras nu allt fler människor varje år. Allt eftersom det medicinska samfundet lär sig mer om hur långt celiaki egentligen slår, är dess association med leversjukdomar som bör får en större uppmärksamhet . Om du har celiaki eller en leversjukdom, bör man öka medvetenhet om hur dessa till synes väldigt olika tillstånd är sammanflätade vilket i längden kan leda till förbättringar i båda fallen.


Om Celiaki:


Ett tillstånd som skadar tunntarmen och hindrar absorption av föda. Celiaki är följderna en autoimmun reaktion på gluten - ett protein som finns i vete, råg, korn, havre och spelt. Vid celiaki kan bara en liten mängd gluten orsaka ett immunsvar som skadar tarmslemhinnan.
Tyvärr kan tarmskada bara vara toppen av ett isberget av glutens återverkningar hos en känslig person. Vi ser i samhället en stadig ökning av:
• osteoporos
• defekter i tandemalj
• besvär i centrala och perifera nervsystemet
• pankreatiska sjukdomar
• intestinala blödningar
• störningar hos gallblåsa, lever och mjälte
• gynekologiska sjukdomar


Obehandlad celiaki har också kopplats till en ökad risk för vissa typer av cancer, särskilt intestinala lymfom.
Tyvärr passerar ofta celiaki oupptäckt eftersom de vanligaste symtomen (buksmärta, trötthet, förstoppning och diarré) liknar en rad andra sjukdomar. En handfull företag försöker sig nu på att sälja matsmältningsenzymer som kan bidra till att bryta ner gluten, men en glutenfri kost är för närvarande den enda kända effektiva behandlingen för celiaki och riskerna med att chansa och sätta tillit till ett tillskott kan få förödande konsekvenser i längden.





Autoimmun hepatit är en inflammation i levern som uppstår när immunceller av misstag angriper leverns normala celler och tar dessa för skadliga inkräktare och attackerar dem.



Kryptogen och autoimmun hepatit kan representeras i olika manifestationer av samma tillstånd hos dem med olika genetiskt betingad överkänslighet. Forskare har upptäckt att kryptogen hepatit är reversibel med en glutenfri diet, men dock brukar autoimmun hepatit ofta inte svara på kostförändringar. Ändå hjälper en glutenfri diet för att minska tarminflammation och förbättra näringsupptaget.



Att inta en glutenfri kost är vanligtvis riktat mot personer med celiaki, men allt fler inom vården upplever att gluten påskyndar utvecklingen av leversjukdom hos vissa individer.

Vad är då en leversjukdom?



Termen leversjukdom gäller för många sjukdomar och störningar som orsakar levern att fungerar felaktigt eller sluta fungera. Onormala resultat av leverfunktionstester påvisar ofta leversjukdom.

Primär biliär cirros är en inflammation av gallgångarna i levern vilket resulterar i förträngning och obstruktion. Orsaken till inflammerade gallgångarna i levern vid detta tillstånd är inte känd. Sjukdomen drabbar oftast medelålders kvinnor. Uppkomsten av symptom sker gradvis, med trötthet och kliande hud som det vanligaste första symtomet. Långvarig obstruktion av gallan tros leda till skrumplever. Sjukdomen kan vara associerad med autoimmuna sjukdomar. Symptomen kan inkludera: klåda, gulsot, förstorad lever, buksmärtor, fetthaltiga avlagringar under huden, gula fläckar på ögonlocket och avföring.


Leversjukdom och celiaki


Det finns växande bevis för att en många leverskador hos barn och vuxna kan vara relaterade till celiaki. De olika typerna av beskrivna leversjukdomar beskriven kan utgöra ett spektrum av samma sjukdom där individuella faktorer, såsom genetisk predisposition, tidig exponering och varaktigheten av exponering för gluten kan påverka reversibilitet hos leverskada.


Vid fristående undersökningar återfanns celiaki hos:
6,4% av patienter med autoimmun hepatit
5-10% av patienter med kroniskt onormala leverprover och ingen uppenbar orsak till leversjukdom.
6-8% av patienter med autoimmuna leversjukdomar
Forskning har visat en 3 % prevalens av primär biliär cirros hos personer med celiaki. I enstaka fall har celiaki också visat sig vara associerade med autoimmuna kolangit och primär skleroserande kolangit.





Behandling


Behandling med en glutenfri kost för patienter med både celiaki och leversjukdom kan leda till förebyggande av leversvikt även i allvarliga fall där levertransplantation övervägs.

Autoimmun hepatit är en inflammation i levern. En person med autoimmun hepatit har autoantikroppar som cirkulerar i blodet som orsakar immunsystemet att angripa levern. Autoimmun hepatit förekommer ibland hos anhöriga till personer med autoimmuna sjukdomar


vilket tyder på en genetisk orsak. Denna sjukdom är vanligast hos unga flickor och kvinnor. Symptomen kan inkludera: mörk urin, aptitlöshet, trötthet, sjukdomskänsla, utspänd buk, generaliserad klåda, blek eller ler-färgad avföring, illamående och kräkningar.


Laboratoriefynd:


Leverskadan karaktäriseras biokemiskt av en hepatocellulär skada med dominerande transaminasförhöjning. ALP är ofta normalt eller lätt förhöjt.De klassiskt avvikande laboratorieparametrarna vid AIH är kombinationen:
Mer än måttlig transaminasstegring
ANA (antinuclear antibody) positivitet
SMA (smooth muscle antibody) positivitet
Stegring av IgG


Diagnostik:
Hörnstenarna vid diagnostiken av AIH är:
Stegring av ASAT och ALAT, ofta >2-3 gånger normalvärdet
Hypergammaglobulinemi med IgG stegring 1,5 gånger normalvärdet
SMA och/eller ANA förekomst med titer på > 1/80
Histologiskt veriferad periportal och/eller periseptal inflammation ("piecemeal necrosis") med tät lymfocytinfiltration


Andra leversjukdomar associerade med celiaki:


Isolerade hypertransaminaser med parenkymala skador som är reversibla vid en glutenfri diet (celiaki inducerad hepatit).
Reaktiv hepatit - Irritation i levern som ibland orsakar permanenta skador.
Autoimmuna leversjukdomar.
Autoimmun (skleroserande) kolangit - En inflammation i gallgångarna i levern utan en bestämd orsak.
Autoimmun hepatit: typ 1 och typ 2.
Primär biliär cirros.



(Vid alkoholinducerad precirrhos/cirrhos förekommer i vissa fall låga titrar av autoantikroppar som kan påminna om AIH. Vid alkoholleversjukdom brukar det dock förekomma en övervikt av ASAT och i regel är graden av transaminasstegring lägre vid alkoholleverskada än vid AIH.)


Kronisk hepatit C-infektion/antiviral terapi.
Hemokromatos.
Fettlever - En rad förhållanden som drabbar människor som dricker lite eller ingen alkohol alls och orsakar en ansamling av överflödigt fett i leverceller.
Akut leversvikt - Leversvikt är allvarlig försämring av leverfunktionen.
Kryptogen cirros - Skrumplever grund oidentifierade orsaker och en vanlig orsak till levertransplantation. Skrumplever är ett kroniskt problem som gör det svårt för levern att ta bort gifter från kroppen.
Regenerativ nodulär hyperplasi - en sällsynt sjukdom som ofta förknippas med bindväv, cancer i blod, benmärg och lymfkörtlar, eller droger, och är en orsak till icke-cirrotisk portal hypertension.
Levercellscancer - En primär levercancer.


*Vill du veta mer om hur kosten påverkar oss med en stabil och gedigen vetenskaplig grund på vilket sätt den moderna maten egentligen skapar våra folksjukdomar så besök: www.kunskapskällan.se








Monday, September 2, 2013




Det är rätt svårt att exakt ange hur många B vitaminer som finns. Från början var det bara ett enda - det som Eijkman 1897 förstod fattades i polerat ris. Fast han visste förstått inte att det var ett vitamin. Namnet "vitamin" uppfanns först 1911 av Funk och Mc Collum och Davis bidrog med "vattenlösligt B vitamin" år 1915. Då man fick bättre analysmetoder och apparater avslöjades att B-vitaminet innehöll flera olika komponenter. Problemet löstes genom att sätta till siffror efter bokstaven: B1, B2, B3 och så vidare.

Men i de nya ämnena upptäcktes ännu flera särskilda vitaminer och till slut gav man upp och började ge dem enkla kemiska namn. Men fortfarande är många B vitaminer under ett namn en grupp och somliga anses av några forskare inte ens vara vitaminer. Därför råder en viss förvirring beträffande både namn och antal. Här kommer de mest kända att tas upp under de numera erkända namnen.
B1, tiamin
B2, riboflavin
B3, niacin (där niacinamid är den naturliga, och intracellulära formen /TS)
B5 pantotensyra
B6 pyridoxin
Folinsyra (B9)
B12 kobalamin
Biotin
Kolin
Inositol
Paraaminobensoesyra (PABA).


B-vitaminerna samarbetar intimt med varandra och det ser ut som om de behövs i en viss inbördes mängd och balans. Därför kan för mycket av några B vitaminer och för lite av andra förorsaka brist på samtliga. Detta undviker man bäst genom att äta naturliga födoämnen där B vitaminerna från början förekommer i rätt balans. De ansvariga för hälsoupplysningen i vårt land säger att B vitaminerna förekommer i så riklig mängd i kosten att tillskott egentligen inte behövs.


Numera finns bara fyra pålitliga källor till samtliga B vitaminer, nämligen
öljäst, lever, vetegrodd och opolerat ris. B12 vitaminet finns rikligt bara i lever.
De svenskar som dagligen äter dessa födoämnen är säkert lätt räknade.
Bristen på B vitaminer är allmän. De förekommer så lite i kosten att det är
svårt att fylla behovet på ett naturligt sätt. Melass, som var enda
sötningsmedlet förr i tiden, innehöll mycket B vitamin. Det vita sockret vi
numera äter innehåller inget B vitamin eller någon näring överhuvudtaget.

Det ökar tvärtom behovet av B vitaminer. B vitaminerna förstörs av kemiska tillsatser i kosten.

Det stora problemet med modern kost är att näringsämnena i hög grad är borttagna ur den och än svårare sits har den intoleranten där kosten i ett slag blev näringsfattig vid omläggning och tillskott krävs. Så mycket som 2/3 av kalorierna kommer numera från näringsfattiga livsmedel. I stället finns kemiska tillsatser som ytterligare förstör vitaminerna i kroppen, som exempelvis nitriter, sulfiter och av droger som antibiotika. En hög procent försvinner vid kokning eftersom de är vattenlösliga.




Detsamma är fallet med så gott som alla droger / mediciner. Att de rekommenderade dagliga mängderna av B vitaminerna är för lågt satta gör inte bristen mindre. Den döljs bara.




Här nedan följer rekommendationer, som de flesta moderna forskare är rätt ense om. B1 4 mg, B2 5 mg, B6 10mg, B12 15mg, biotin 300mg, folinsyra 4mg, niacin 50mg, pantotensyra 50mg, kolin 1000 mg, inositol 1000mg och paba (paraaminobensoesyra) 50mg.




Behovet av B vitaminer är emellertid individuellt. Den som har hårt arbete
behöver mera. Den som sover lite behöver mera. Stress ökar behovet.
Vatten och särskilt kaffe och alkohol sköljer ut vitaminerna ur kroppen.
Rekommendationerna kan därför bara vara allmänna.Varje cell i kroppen
behöver B vitaminer, de ingår i olika enzymsystem. Brist på B vitaminer
gör därför att hela kroppen påverkas till det sämre i ungefär samma grad.
Symtomen är därför allmän kraftlöshet och svaghet.


B3-NIACIN botgöring för personlighetsklyvning.
Förr trodde man att pellagra var en ärftlig sjukdom, eftersom vanligen alla i

släkten fick den. Andra trodde att pellagra spreds av parasiter, eftersom
hela familjen hade den. Numera vet man att det är en bristsjukdom.
Fortfarande har man samma inställning till många sjukdomar, exempelvis
diabetes, allergier och cancer. Så småningom lär man sig upptäcka att det
varken beror på virus eller ärftlighet, utan på näringsbrist som ofta uppstår
genom en skadad tarm.





Pellagra beror på brist på B3 vitaminet, Niacin. Det har också andra
namn som fortfarande används,men man har enats om att det skall
kallas för niacin i fortsättningen. Niacin är egentligen en faktor i två
koenzymer, nödvändiga för att utlösa energi från födoämnen i kroppen.

År 1867 då Huber upptäckte nikotinsyra togs första steget i niacinets historia.
År 1914 kunde Funk isolera det ur risskal och 1915 bevisade Goldenberger
att pellagra berodde på niacinbrist.


Men inte förrän 22 år därefter började man behandla pellagra med niacinamid.

År 1947 visade man att niacin också kan göras i kroppen med hjälp av aminosyran tryptofan.

Niacin ingår i flera enzymsystem och spelar en roll i mer än 50
ämnesomsättningsreaktioner. Detta främjar tillväxt, magsaft, galla
och tillverkning av hormoner. Niacin har en egendomlig inverkan på
humör och personlighet. Man kan normalt vara psykiskt stark, lugn
och glad. En brist på niacin förvandlar en till oigenkännlighet. Man
blir rädd, misstänksam, skygg och förvirrad. Man blir starkt deprimerad
och förlorar all förmåga att samarbeta med andra.


Tidiga symtom på niacinbrist är bland annat bakteriebeläggning på tungan,
dålig andedräkt, rödflammig tunga, nervositet, inre spänning, huvudvärk,
retlighet, sömnlöshet och minnesförlust.

Ibland kan störningarna bli så allvarliga att offret blir rädd för sig själv
och söker mentalvård. B3 inducerad psykos är vanligt. Vid särskild svår
brist kan depression och misstänksamhet bli så utpräglad att våldsdåd blir följden.


Pellagra visar sig i hudutslag som kan förväxlas med solbränna, eftersom
de oftast förekommer där kroppen utsätts för solljus.
Huden torkar, spricker sönder och fjällar. Under senare tid har schizofreni
framgångsrikt behandlats med niacin (ofta också med en glutenfri kost).
Behandlingen har bestått i 1000-3000 mg niacin och 2000 mg C-vitamin
tre gånger per dag i samband med proteinrika måltider.
80 % av patienterna rapporteras bli friska. Metoden prövades först av
den kanadensiske läkaren Abram Hoffer, men har numera introducerats
på många mentalsjukhus.


Med Hoffer - Osmonds diagnostiktest för schizofreni (HOD) har man gjort undersökningar även av friska personer vid skolor, ungdomsvårdsskolor,alkoholistanstalter och fängelser. Det visade sig att 15 % av studenterna hade schizofrena tendenser. Bland de övriga var procenten så hög som 80%.


Näringsbrist via skadad tarm eller slarv med kosten påverkar alltså hjärna och nerver lika mycket som övriga kroppsdelar. En lindrig niacinbrist kan geett förmörkat medvetande med inbillade orättvisor, retlighet och misstänksamhet vilket helt kan förstöra familjelivet. Brist på alla vitaminerär vanligt. En bättring kan ske snabbt om man intresserar sig för näring/kost och skaffar sig kunskaper.


Normal blodnivå av niacin är 0,42-0,84mg per 100ml blod. Officiellt rekommenderad daglig mängd är: 8 -15 mg Kvinnor 13 mg. Män 18 mg.
Att siffrorna är så små beror på att niacin också kan göras i kroppen av
aminosyran tryptofan. 60 mgtryptofan kan omvandlas till 1 mg niacin.
Men vem kan hålla reda på hur mycket tryptofan man äter ?
Forskare har kommit fram till att man bör äta minst 50 mg niacin per
dag för att vara säker på fysisk och psykisk hälsa.


Naturlig kost med de största mängderna niacin innehåller 10-100 mg
per 100 g. Niacinrik föda är nöt-, kalv-, kyckling-, svin- och fårlever,
rostade jordnötter, oskalat ris, kalvhjärta, svin- och nötnjure, kalkon,
tonfisk, hälleflundra, svärdfisk och öljäst.
En tredjedel av vitaminet utsöndras inom ett dygn med urinen.
Förluster är oundvikliga vid kokning.
Det absorberas sämre vid sjukdom. Antibiotika förstör niacin.
I korn, fröer och grönsaker finns niacin bara i bunden form.
Vid bristsymtom är det lämpligt att öka dagsmängden till 500 mg
under några dagar. Proteinintaget bör samtidigt vara minst 100g per dag.
En förbättring av bristtillståndet kan märkas på mindre än en vecka.


KOLIN
Kolin är ett av de B vitaminer som har varit föremål för intensiva
vetenskapliga diskussioner på hög nivå. Kroppen kan nämligen i
viss mån tillverka det själv av aminosyran metionin. Diskussionerna
har alltså gällt om kolin skulle anses som ett vitamin eller inte.
Aminosyran metionin behövs emellertid i första hand av kroppen
för uppbyggnad av vävnader. Det som blir över förvandlas till kolin
om det redan finns tillräckligt med B12 vitamin och folinsyra i
organismen. De båda vitaminerna ingår nämligen i det enzymsystem
som förändrar metionin till kolin.

Kolin är för övrigt lika oumbärligt för varje cell som övriga B vitaminer.
Därför tycker man diskussioner är onödiga - huvudsaken är att man på
något sätt får i sig så mycket av ämnet som behövs. Kolin ingår i flera
enzymsystem och är nödvändigt vid produktion av nukleinsyra i
cellernas kärnor. Det är med i fetternas ämnesomsättning och ingår i
nervsystemet som acetylkolin.


Acetylkolin är det ämne som utlöser nervimpulser. Kolin ingår i lecitin, en
fosfolipid, som tillverkas i levern. Lecitin är med vid fettransporter, ser till
att cellerna kan utnyttja kolesterol och fett i blodet samt ökar produktionen
av galla från kolesterol.

Lecitin finns i alla cellstrukturer, men särskilt i nerv och hjärnceller.
De utgör ca 30 % av hjärnans torrvikt och 73 % av leverfettet.

Brist på kolin förorsakar i första hand huvudvärk, förstoppning, dåsighet
och medvetenhet om hjärtslagen. Större brist ger hög kolesterolhalt i
blodet, högt blodtryck, äggvita och blod i urinen och så småningom
ödem, njurskador och synstörningar. Det mest kända symtomet är fettlever.
Det minst kända är att levern inte kan tillverka lecitin, vilket har till
följd att kolesterol kan lagras i ådrorna.
Cancer: Vid djurförsök har man funnit att även en lindrig brist på kolin

minskar motståndskraften mot spontan levercancer.


Hjärtsjukdomar: Dr Lester M, Morrison vid Los Angeles Countrysjukhus
har studerat 600 patientersom överlevt hjärtattacker för att komma fram
till kolinets effekt på hjärtsjukdomar.
Patienterna delades in i två grupper. Den ena gruppen gavs kolin, men
ingen medicin. De fick äta vad de ville -inte minst lever och ägg.
De flesta blev snabbt bättre. Kolesterolmängden i blodet minskade
och många kunde återgå till arbetet. Kontrollgruppen fick de vanliga
medicinerna, nitroglycerin, digitalis och så vidare.


De hade en mycket högre procent av nya hjärtattacker och fler dödsfall
än kolingruppen. Dr Morrison nådde ännu bättre resultat vid ett förnyat
försök med en liknande grupp som han behandlade med kolin, inositol
och koncentrat av de övriga B vitaminerna. Gruppen förbättrades snabbt
och många av patienterna förklarade att de aldrig mått bättre eller känt
sig friskare.
Ingen av dem fick nya hjärtattacker medan behandlingen pågick och
ingen dog. Kontrollgruppen som fick standardmedicin hade 25 % dödsfall.


Eftersom kolin av många inte anses som ett "riktigt vitamin" och kroppen eventuellt kan göra det själv har inget dagligt behov fastställts officiellt.
I allmänhet anser emellertid de forskare som arbetat med vitaminet att 1000 mg är en lämplig dagsmängd. Vid hög kolesterolnivå i blodet bör höjas till 3-5000 mg. Lämplig dagsmängd beror också på hur procent mättat fett som ingår i kosten, ju högre procent desto mera kolin behövs.


De bästa naturliga källorna till kolin är lever, som innehåller 400- 600 mg /100 g, vetegroddar (bör undvikas) med 800 mg /100 g och ägg med 500 mg /100g. En rågad matsked öljäst innehåller mellan 40 och 180 mg kolin, beroende på öljästens kvalité. Ett särskilt påtagligt kolintillskott är granulerat lecitin som också innehåller inositol. En matsked lecitininnehåller 225 mg kolin och 250 mg inositol.





Högt blodtryck: Vid djurförsök upptäcktes att om man hindrade djuren att
få kolin framkallades högt blodtryck. Därför gjordes ett experiment med
158 människor med extremt högt blodtryck.
Av dessa hade dessutom 22 blödningar i hjärna och ögon, 19 nefritis,
3 diabetes och 3 hjärtbesvär. Alla hade gått på standardmedicinering
utan resultat i mer än ett år. Då kolinbehandlingen började användes
inga mediciner.
Resultatet av behandlingen visade sig redan inom en vecka genom att
många smärre besvär försvann. Efter tre veckor hade blodtrycken i medeltal
fallit 31 mm systoliskt och 20 mm diastoliskt.
Kapillärväggarna hade ökat i styrka. I en tredjedel av fallen sjönk
blodtrycket till normal värden.
Stress och åderförkalkning är andra orsaker till högt blodtryck.
För att en bättring ska bli bestående fordras därför förutom kolin och
ett rikligt intag av de övriga B vitaminer och en riktig kost i största
allmänhet. Dessutom extra kalium. Lecitin är oumbärligt för smältning,
upptagning och transport av blodfett. Det assisterar A, D, E och K
vitaminerna som upplöses i fett.

Det är nödvändigt för att cellerna ska kunna utnyttja fett. Som delar av
lecitin har antagligen både kolin och inositol sina viktigaste funktioner.

Åderförkalkning finns det enligt läkarna varken behandling eller bot för.
Därför rekommenderas en kost fri från kolesterol vilket innebär att så värdefull kost som bland annat lever och ägg för bjuds. Kost innehållande för lite fett gör dessutom att aptiten blir enorm. Fett är nämligen viktig för mättnadskänslan. Följden blir att en mängd kalorier, vanligen från stärkelse och socker, äts istället. Sådan kost förändras snabbt till omättat fett i kroppen. Resultatet blir då tvärtemot det avsedda. Blodfett och kolesterolhalt ökas våldsamt. Fettpartiklar och kolesterolpartiklar ökar i storlek. Mindre kolesterol förvandlas till galla. Kosten får levern att producera nytt kolesterol i massor.

Allt beror på att en del läkare av någon underlig anledning ser rött då man talar om lecitin. Det förnekas att lecitin har något som helst berättigande i kroppen fast det produceras av levern, finns i varje cell, i hjärnan och i nervtrådarnas skyddshöljen. Lecitin är så tillförlitligt undersökt att det inte är något tvivel om dess värde som motvikt till kolesterol. Lecitin och kolesterol balanserar varandra.

Problemet med åderförkalkning kan vara så enkelt som att ge patienten 2-6
matskedar granulerat lecitin dagligen. Blodets kolesterolhalt sjunker omedelbart. Lecitinet finfördelar nämligen kolesterolpartiklarna som sedan lätt utnyttjas av vävnaderna. De löser även kolesterolavlagringarna i ådrorna, men detta tar vanligen lång tid.



*Vill du läsa mer om vitaminer, mineralers och aminosyrors betydelse och funktion?
Kampanj med sänkt pris och fri frakt pågår tom 15 september. Besök: www.kunskapskällan.se








U

Popular Posts